St Feuillien blir bra mycket starkare…

Nu sällar sig bryggeriet St Feuillien (fd Friart) till Het Anker, Wilderen, Achouffe, 3 Fonteinen, Duvel/Moortgat, Struise, De Ryck, De la Senne, Lindemans med flera. Gemensamt för dessa bryggerier är att de gjort olika typer av destillat på någon eller flera av sina brygder.

St Feuillien vill inte vara sämre utan nu har de producerat och släppt 9000 flaskor av ett destillat de kallar St. Feuillien Triple Distilled Malt. Grundprodukten är bryggeriets klosteröl St Feuillien Triple som har blivit destillerat tre gånger och sedan har fått vila på Bourbonfat i sex månader. Anmärkningsvärt nog går det åt 13 liter öl för att få fram en liter sprit. Oklart om denna produkt ser svenska marknaden men är man nyfiken på hur liknande drycker kan tänkas smaka har jag kommit över det senaste destillatet från Duvel/Moortgat.

Härom veckan släppte de den ytterligare en utgåva av Duvel Destilled. Denna pjäs har legat hela 10 år på Sherry- samt Bourbonfat och jag har som sagt kommit över en av 14280 flaskor vilken jag kommer knäcka på jobbet under denna veckas Skrubbetorsdag.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Äppellambic.

Under många år har jag undrat varför så få belgiska bryggerier och framförallt lambicbryggerier jobbar med äpplen trots att de har massiva äppelodlingar kring Aubel i östra Belgien. Visst finns det några stycken men de är oftast sötade och tämligen ointressanta.

Många svenskar känner till Lindemans Apple eftersom den finns på Systembolaget. Denna brygd har fram till nu varit den ända lambic (mig veterligen) som varit smaksatt med äpplen. Utöver det är det mestadels veteöl som smaksatts med denna frukt, exempelvis Huyghes Floris Apple och Du Bocqs Blanche de Namur Apple. Båda dessa produkter säljs under flera namn.

Under 2019 har det blivit ändring på avogheten mot äpplen. Detta år har det släppt inte mindre än tre varianter om än i mycket liten skala. Först ut var Leo Imai och hans spökblanderi OWA som släppte en lambic gjord på De Troch innehållandes japanska äpplen. Brygden fick namnet OWA Ringo Lambic.

Som god tvåa släppte Pierre Tilquin en äppelversion i sin andra experimentfruktsserie men den har bara släppts på fat och under ett fåtal festivaler. Tilquin Experimental Fruit Series #2 Pomme döptes den till och som jag förstår det serverades den bland annat på årets BXL Beerfest.

Sist i denna trio hamnar Karel Goddeau och hans De Cam. Denna äppelbrygden dök upp nyligen i mitt flöde och verkar vara sprillans ny. Denna lambic har smaksatts med en enda sort och därav namnet De Cam Lambicus Malus Domestica.

Än så länge är dessa tre otickade för min del även om jag har den översta i källaren samt att jag har stora förhoppningar om att komma över den sistnämnda och kanske till och med få in den till jobbet.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

En härlig triss att vänta!

Strax öppnar Systembolaget och då väntar tre nya belgare på sina nya ägare. Dessa tre är lika ljusa som våren men de skiljer sig i stil och kompletterar varandra perfekt!

Den första av dessa är årets version av den singelhumlade djävulstripeln från Puurs. Som jag sa innan den släpptes tidigare i vår var det en oväntad men välkommen produkt. Duvel Tripel Hop Cashmere är den sjunde varianten och enligt mig hör den till toppskiktet av denna septett.

Produkt nummer två är en basilikakryddad lambic som gör en oväntad comeback. Å ena sidan tycker jag det är fantastiskt att denna samarbetssyrling mellan Lindemans och Mikkeller men å andra sidan är jag lite orolig att Lindemans inte fortsätter med sin serie av udda kryddade lambicer. Men som sagt är jag spänd på denna nya version och jag ser fram emot att jämföra denna Lindemans/Mikkeller Spontanbasil med den första batchen från 2015.

Sist ut har vi den fullständigt magiska Lentebier från Glazen Toren och jag ska inte sticka under stolen med att detta är min absolut största favorit i detta släpp. Det räcker med att läsa min artikel jag skrev för ett par år sedan eller min lilla text i Belgoklubbens häfte från 2016 års Vår & Påsklåda för att förstå varför:

Lentebier betyder just våröl och denna skimrande supersaison är sedan tre år tillbaka ett lika säkert vårtecken som snödroppar och tussilago. I gyllengul skrud med disig slöja presenteras denna härlighet och via inslag av blommiga dofter leds du till en krämigt sammetslen brygd som omfamnar hela ditt väsen och dansar likt vårmyrens älvor genom gommen. Denna makalösa allvädersöl fungerar både till gästabud samt till vardags och är en hyllning till alla vårar som någonsin varit eller kommer.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Blandbrygd att leta efter…

Trots att jullovet fortsätter vill jag ge er något att söka efter och som jag tror kan vara riktigt bra. Det är en mengbier/versnijbier från Gooik i Payottenland där man blandat lambic och veteöl.

Produkten har fått namnet Goyck efter det gamla namnet på orten och känns det bekant eller känner man igen symbolen på flaskan beror det på att ni sett den på De Cam’s produkter. Detta är dock en blandning mellan en lambic från Lindemans samt en hyllningsbrygd till jazzmusikern Toots Thielemans. Förhoppningsvis kommer jag komma över en flaska i vår…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Turbulens i lambicvärlden!

Idag nåddes jag av nyheten att HORAL, en paralyorganisation som värnar om autentisk lambic och som består av 15 lambicbryggare/blandare, kommer att decimeras.

Två av organisationens toppnamn är på väg att lämna den av olika skäl. Det ena är det anrika Girardin som förvisso varit ganska passiva i sin roll hos HORAL har inte tid helt enkelt. Bryggeriet består endast av Paul Girardin och hans fru Heidi Abraham som förutom det driver en hel bondgård. Det andra är det ständigt påhittiga 3 Fonteinen och i deras fall känns det mer förvånande eftersom bryggeriets ägare Armand Debelder var med och startade HORAL 1997. Enligt hans högra hand Werner Van Obberghen har 3 Fonteinen och HORAL vuxit i från varandra samt att de numer har något åtskilda värderingar på olika saker. Trots flertalet övertalningsförsök från bland annat Boon, Lindemans och Tilquin verkar de stå fast vid sitt beslut.

För gemene man kommer inte dessa två avhopp att betyda särdeles mycket förutom för de som hade tänkt åka på nästa års Toer de Geuze eller för den delen införskaffa HORAL’s Oude Geuze Mega Blend eftersom 3 Fonteinen var både ett av besöksmålen samt bidragande med lambic till brygden. Oavsett vilket tycker jag det är lite tråkigt eftersom ju fler som är med i HORAL desto starkare blir de ska nog överleva det här också.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Skrämmande stora siffror!

Igår berättade världens största bryggerikoncern AB InBev att de ökat sin produktion med 0,2%. Detta låter kanske inte så mycket men om man står för en stor portion av all världens öl blir det en del.

  
Den nya toppnoteringen lyder på 61 miljarder 300 miljoner liter producerad öl under 2017. Det är helt makalöst! Om man jämför med exempelvis Palm eller Duvel/Moortgat i Belgien som anses vara ‘stora’ producerar de koncernerna i runda siffror ynka 100 miljoner liter per bryggeri och år. De största trappisterna, Chimay och Westmalle, spottar ur sig 20 miljoner liter var och bland lambicjättarna Boon och Lindemans ser siffrorna ungefär likadana ut. Tacka vet jag t.ex Dolle som brygger 200000 liter öl per år och är nöjd med det. 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe  

Nyhetssläpp efter säsong…

Strax öppnar Systembolaget sina dörrar och då återfinns fyra nya belgare på hyllorna. Tre av dem kan med god vilja anses ha medicinala förmågor så här i förkylningstider.

   
Först ut bland dessa kommer den tredje brygden i Lindemans ‘botaniska’ serie. Efter den basilikaspäckade samarbetsölen med Mikkeller och den fläderstinna Blossomgueuze kommer nu Lindemans Gingergueuze och jag måste erkänna att jag inte druckit den än men att jag med tillförsikt ser fram emot det. Ingefära är gott men har en förmåga att övermanna andra smaker. Jag litar på att bryggeriet har funnit en snygg balans men som sagt är det med skräckblandad förtjusning jag kommer ta mig an en flaska ikväll… 

 
Brygd nummer två är mig mer bekant. Gulden Draak Brewmasters Edition är bryggeriet Van Steenberges eller framför allt bryggmästaren Jef Verseles hyllning till hans farfar Jozef Van Steenberge. Denna brygd föddes 2013 och är en whiskyfatslagrad variant på bryggeriets flaggskepp Gulden Draak. Snygg produkt på alla sätt och vis med förrädisk kraft, förtjänstfull balans samt härligt rundade hörn. 

   
Som brukligt fylls det något skrala belgiska julölsutbudet på med produkter under dessa småpartisläpp och det tackar vi för. Återigen får vi stifta bekantskap med La Rulles snygga och smakrika La Rulles Cuvée Meilleurs Voeux som om jag inte är missunderrättad ändras en aning från år till annat. Normalt sätt är detta ett givet sällskap på julbordet och jag har ingen anledning att misstänka att årets skörd skulle avvika från den traditionen.

 
Sist ut kommer en blandlandsbelgare signerad ölvärldens duracellkanin nummer 1, Mikkel Borg Bjergsø. Denna innovativa man lanserar ny öl i samma takt som jag byter strumpor och far som en skottspole mellan jordens alla hörn. Normalt sett testar jag gärna hans öl även om de som är bryggda på belgiska Proef allt som oftast tydligt känns igen och jag jublar inombords över hans kreativitet. Emellertid har även solen fläckar och jag undrar om inte Mikkeller Gammel Dansk Lager är just en fläck. Självklart kommer jag att testa den men jag tillåter mig att vara en aningens skeptisk inför denna lager smaksatt med dansk örtspäckad och söt hostmedicinssprit…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Lindemans tredje specialare!

Först kom Lindemans/Mikkeller Spontanbasil och sedan kom Lindemans Blossomgueuze. Nu är det dags för den tredje ölen i deras ‘botaniska’ serie. I juni släpper bryggeriet…

  
Lindemans Ginger Gueuze. Som namnet antyder är denna produkt smaksatt med färsk ingefära. Grundölen är en två till tre år gammal lambic blandad med en ettårig lambic som tillsatts med denna härliga rot. Är lite tudelad kring denna produkt men är den bra så kan den vara fabulöst bra. Ser fram emot den oavsett…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Kul tilltag på Lindemans!

Nu är årets upplaga av Toer de Geuze över och jag liksom de andra som missade dessa två dagar får glatt vänta till 2019 innan det är dags igen. Helgens flöde har fyllts med bilder från de nio deltagande bryggerierna och publiken verkar ha varit mycket tillfreds med alla syrligheter som funnits att inmundiga. Som jag skrev härom dagen verkar detta ha varit den bästa touren någonsin…

   
Ytterligare ett bevis på detta dök upp nu i kväll. De deltagarna som hade Lindemans på sin rutt fick nämligen möjlighet att blanda sin egen unika Oude Gueuze! Vilken fantastisk idé och ett fruktansvärt roligt tilltag. Först provsmakade man fyra olika lambicer som lagrats olika länge…

 
…och sedan valde man vilken mängd av respektive lambic ens egna unika brygd skulle innehålla. När man var nöjd med resultatet fick man korka igen flaskan och ta med den hem. Helfestligt. Jag är väldigt nyfiken på om någon av alla svenska deltagare av Touren gjorde detta men med tanke på att det var en relativt stor klick borde det vara så…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Oude Gueuze Tilquin i delar…

Har ni undrat hur Pierre Tilquin blandar sin Oude Gueuze? Då har ni svaret här nedan. Förutom ingredienserna behöver ni ett gynnsamt klimat både temperatur- och bakteriemässigt, en hyfsad fatpark, 2 liter tålamod, 4 dl jävlar anamma, några uns tjurighet och obegränsad arbetsmoral. Man behöver även ha ett väl utvecklat smaksinne, gärna lite tradition samt vara lika uppfinningsrik och händig som Professor Baltazar och Mulle Meck tillsammans.

  

Pierre Tilquin är allt detta och för att blanda sin Oude Gueuze blandar han följande:

Fem delar ett-årig lambic, oftast en blandning av Lindemans och Boon.

Tre delas två-årig lambic, vanligen en mix av Lindemans och Girardin.

Två delar tre-årig lambic, som regel Girardin och Cantillon.

Under de sista två åren har även Pierre använt lambic från Timmermans ibland men det är mer undantag än regel. Anledningen till att han bollar med fem olika är inte bara dess kvalitet utan även om någon skulle underleverera.

  
Pierre får vörten dagen efter att den har bryggts på respektive lambicbryggeri och den körs till Tilquin i tankar för att sedan överföras till Pierres egna tunnar för jäsning. Magiskt.

Konsten att blanda har Pierre lärt sig hos Armand Debelder på 3 Fonteinen och tack vare att han även arbetat på Cantillon erhåller han som enda ‘blandare’ den åtråvärda Cantillon-lambicen. 

En liten lustighet som kanske inte alla känner till är att tilquin betyder ‘det lilla limeträdet’ vilket förklarar lambicblandarens logotyp…

  
Jag kan passa på att skvallra om att tre av Pierres ovanliga och småskaliga produkter kommer att dyka upp i år. Oude Mûre Tilquin ska släppas i Belgien redan nu i maj är det sagt och ungefär tre gånger fler flaskor än sist. I september eller oktober släpps ytterligare en batch av ‘det lyckliga misstaget’ Oude (Gueuze Tilquin)² och under samma tidsperiod släpps en ytterst limiterad batch av dess ‘olycksbroder’ (Stout Rullquin)² för första gången! 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe