Två intressanta sifferkombinationer…

Under de senaste dagarna har jag noterat två olika årtal som båda är av intresse om än på olika sätt. Dels är det 1420 och dels är det 1902. 

   
1420 utfärdade Jan IV som var dåvarande hertig av Brabant ett dekret om att dåtidens lambic skulle innehålla mer vete för att öka dess kvalitet. 1420 kommer också vara namnet på en ny bar som öppnar i Köpenhamn som kommer att drivas av den jovialiska, fryntliga och otroligt kunniga belgaren Dennis Vansant. Dennis, som tidigare jobbade på lambicbaren Koelschip, kommer under våren driva detta nya ställe som kommer att vara en vintagebar med inrikting på framförallt lagrade lambicer men även andra lagrade och ovanliga syrlingar. Fantastiskt!   

 
1902 öppnade restaurangen Siphon i Damme och det är där vi finner det relativt nyöppnade bryggeriet Siphon sedan 2016. Som en hyllning till den 116-åriga restaurangen har bryggeriet valt att brygga en hyllningsprodukt som de döpt till just 1902. Produkten som väntas senare under våren är en Tripel på 8% smaksatt med honung och lavendel. Jag försöker ‘smaka’ på denna kombination och tänker att om den görs korrekt kan det bli riktigt bra. Nu har jag fullt förtroende för Siphon och ser fram emot vad som komma skall…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Besök på Brussels Beer Project!

För lite drygt en vecka sedan var jag på besök hos Brussels Beer Project och detta var mitt första besök sedan allt var på plats. Förra gången jag var där bestod det mesta av betong men nu är bryggeriet och puben i full blomstring.   

Vi hann knappt äntra lokalen innan vi fick deras senaste pop-up-produkt i handen. En Session-NEIPA som än så länge bara heter #Exp 0041. En fenomenal start på besöket och det skulle visa sig att denna bar en av gruppens favoriter även när vi lämnat lokalerna. Eftersom bryggeriet är minimalt gick rundvisningen ganska fort och vår guide för dagen, Dimitri Van Roy, var saklig, ärlig, kort och koncis. Perfekt!

 Dock avslöjade Dimitri några idéer, tankar och framtida planer. Eftersom bryggeriet i Bryssel är litet brygger de endast pop-up-ölen där. När det gäller stora volymer är de fortfarande beroende av bryggeriet Anders men detta kommer att ändras. Inom en snar framtid kommer BBP att vara självgående och nu letar de en större lokal som ska kunna brygga volym. De tänker emellertid ha kvar det nuvarande som experimentbryggeri samt krog. Eventuellt har de planer på att brygga lambicer avslöjade Dimitri men det ligger längre fram.

 
Efter rundvisningen erbjöds vi först varsin produkt från bryggeriets ständigt nya och växande produktportfölj. Det blev en hel del tickningar och både tokiga, ovanliga samt konstiga smakkombinationer. Den som stack ut mest bland dessa var nog ändå bryggeriets samarbetsöl med nederländska De Molen. Brygden var en blond Stout med namnet True or False. När jag var på väg att tacka för oss dök Dimitri in med fyra olika öl från bryggeriets fatlagrade serie samt mitt medlemskort. Plötsligt gjorde smaklökarna nya frivolter och alla fyra var mycket lovande. Dock gav Phénix störst intryck på gruppen eftersom den drog åt dansk äppelkaka. Mer än glada i hågen lämnade vi Brussels Beer Project för vidare äventyr i Brysselkvällen…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Jester Zinne

I helgen fick jag äntligen sätta tänderna i den av mig djupt eftertraktade ölen Crianza II från De la Senne. Emellertid är jag inte helt övertygad men antagligen berodde det på alldeles för högt uppskruvade förväntningar. Om möjligt ska jag absolut ge den fler chanser.

   
Dock hann jag knappt landa från min senaste tur i Belgien förrän det dyker upp nya brygder som triggar igång måste-prova-nerverna. I maj 2016 skrev jag att De la Senne samt det texasbaserade bryggeriet Jester King bryggde en produkt tillsammans och nu är det dags att skörda den frukten. 

 
Brygden har fått namnet Jester Zinne och det är en Saison från den gamla skolan. De har låtit brygden jäsa med en blandning från respektive bryggeris husjäst vilket sägs ha varit en magisk kombination där dessa ‘baggar’ har jobbat väl tillsammans. Denna rustika brygd har sedermera vilat på ekfat i 14 månader vilket både bidraget till komplexa smaker samt kulör. Med en behaglig syra, lite mineraltoner och ett uns av ekfatet bjuder denna kopparfärgade produkt på smaknoter såsom rabarber och kvitten vilket enligt Yvan de Baets påminner om hur Saison smakade kring under tidigt 1900-tal. Jag hoppas verkligen att jag får möjlighet att testa denna historielektion och förhoppningsvis komma över några flaskor till jobbet.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Belgodeli på turné…

Jag avbryter ledigheten än en gång när jag inte kan undgå att notera att An Delanghe på importföretaget Belgodeli är i Belgien och besöker sina klienter. I sig är detta inget ovanligt men med tanke på de bilder hon lägger ut känner jag mig nödgad att delge er vissa av dem.

  
Igår var hon på besök hos Pierre Tilquin och hans lambicblanderi i Rebecq. Bilden ovan visar pinfärsk Tilquin Pinot Noir som högst troligt dyker upp i Sverige ånyo när den är klar. Om allt blir som hon vill och om Pierre är godhjärtad kommer även de två mer eller mindre nya produkterna Tilquin Pinot Gris samt Tilquin Groseille. Detta vore sannerligen en ynnest och en synnerligen god nyhet.

  
Idag fortsatte An sitt kuskande genom sitt forna hemland och via Dupont landade hon i eftermiddags hos De Ranke. Ryktet om Tilquins produkter må vara fantastiskt men när jag såg ovanstående bild blev jag helt till mig. Som ni ser står de Lambic de Dottignies och det är mig veterligen första gången de ger sig på att brygga egen lambic. Förut har dessa två bryggare köpt lambic från Girardin när de skapat de suveräna produkterna Cuvée de Ranke och Kriek de Ranke. Frågan är om de kommer sluta med det när de skapar en egen variant eller om det är ett försök till en eller flera nya produkter? Det ska bli intressant att följa detta och An kommer säkert upplysa mig när hon har tid.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Kalibabou

När jag besökte ZBF 2012 presenterade Boon en ny öl, trodde jag åtminstone, som hette Kalibabou. Nog för att det lät misstänksamt med en 14%-ig lambic men jag provade förstås. En ljummen vätska som inte föll mig i smaken presenterades för mig och strax efter festivalen blev jag varse om att det var romspetsad lambic. 

   
Nåväl, en tick är en tick tänkte jag och gick vidare. Åren gick och Boon har aldrig, mig veterligen, serverat det på någon annan mässs. Jag ska erkänna att jag inte heller ägnat den någon tid förrän jag igår blev varse att Kalibabou har en historia. Det visade sig att denna lambicgrogg dracks som vinter- och framförallt nyårsdricka i Bryssel för hundra år sedan.

  
Skillnaden på 1910-talets Kalibabou och den häxan jag fick i Boons monter 2012 är att det även ska innehålla ägg samt enligt vissa socker. Tyvärr föll den vintervärmare i glömska när Brysselborna mer och mer började överge lambicen under 1920 och 1930-talet. Emellertid har jag tagit mig friheten att skapa ett recept efter det jag har läst om denna varma brygd. Det lyder som följer.

Skrubbes Kalibabou:

25 cl ren lambic

5 cl rom

1-2 tsk råsocker

1 ägg

kanel

Värm lambicen till ca 70 grader. Låt den inte koka upp! Vispa ihop romen, sockret och ägget. Häll den varma lambicen i äggblandning, lite i taget under fortsatt vispning. Servera i en tumlare och strö över kanel.

Tyvärr är det lite klurigt att få tag på ren lambic men jag tänkte servera detta på jobbet i januari närjag kopplar något av mina lambicfat. 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

 

Ack, ack, ack…

Ända sedan jag började med belgisk öl för över 17 år sedan har många belgare haft en tråkig inställning till kvinnors smakpalett. I de flesta fall är det äldre män som talar i termer av ‘kvinnoöl’ eller ‘sånt som kvinnor tycker om’ men tyvärr är detta något som genomsyrat flera generationer och ibland säger även kvinnor liknande dumheter. Ölen dessa bakåtsträvare syftar till är i de flesta fall söta, lågalkoholhaltiga produkter gärna smaksatt med någon typ av fruktsirap/juice.

  
Min erfarenhet är snarare tvärtom, dvs att kvinnor mycket väl vet vad de gillar och jag blir inte det minsta förvånad om det är en Imperial Stout på 12%. I de flesta fall har jag också upplevt att det ger mycket mer att prata smaker med kvinnor eftersom de allt som oftast har ett större smakvokabulär och är mer noggranna i vad de vill ha. Det är inte ofta jag får repliken ”Ge mig något gott” från en kvinna…

Nu upplever jag att successivt börjat gå åt rätt håll i Belgien. Kvinnor tar mer och mer plats både som bryggare och som öldrickare. Belgien är även inne i en generationsväxling på de tradtionella bryggerierna samtidigt som det poppar upp nytänkande och liberala småbryggerier. Därför smärtar det mig att se följande produkt. Snacka om två steg fram och ett steg tillbaka…

  
Klockan tickar mot 2018 med allt vad det innebär och då väljer bryggeriet Gulden Spoor att lansera Ladybuk Cherry. Suck! Eftersom produkten inte dykt upp på markanden finns ytterst lite information att finna om detta bakslag men som jag förstår är det en 6%-ig, toksöt brygd med körsbärssirap som är tänkt att tilltala kvinnor. Dubbelsuck! Bryggeriets totalt misslyckade tanke är att deras tidigare produktserie Netebuk (döpta efter en legend om en flygande get) äntligen ska få en partner och att kärlek ska frodas men den idén tycker jag faller pladask när man anar hur de tänker. 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Alvinne köper nya fat i dubbel bemärkelse.

Alvinne har i dagsläget en gedigen fatpark med ekfat från hela Europas vin- och sprittillverkare. Det hindrar inte dem från att investera i nya tunnor och fortsätta sin experimeniella ölresa.

För första gången i bryggeriets korta historia har de köpt två stycken sprillans nya 400-liters fat som inte tidigare har innehållit någon dryck. Faten är tillverkade av fransk ek som rostats till medium plus vilket är en rostning som normalt används till kraftiga rödviner och ger toner av bland annat vanilj, hasselnöt samt kanel. Utan att skriva det i sten planerar Alvinne att låta deras kraftiga och smäktande Barley Wine Cuvee de Mortagne vila på dessa färska fat. Ser fram emot att prova det som kommer ur detta projekt.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Smakar det så kostar det…

Känner ni att ni har lite för mycket pengar över och vill göra en välgärning samtidigt som ni kommer att bli rikligt belönade? Då är mitt tips att ni går på denna sida och lägger ett bud…

  
Det är Mikkeller som auktionerar ut en Methusalemflaska innehållande den fullständigt magiska hallonlambicen Framboos Noyaux från Bokkereyder. Tänk er 6 liter magi innehållande belgiska hallon samt vaniljbönor och persikokärnor från Tahiti och Madagasksar blandad av den smått geniförklarade Raf Souvereyns lagrad i två år. Jag tycker det låter fullkomligt underbart…

Auktionen är till förmån för en organisation på Färöarna vid namn Barnabati och som hjälper utsatta barn samt ungdomar. Ni har lite över 9 dagar på er att lägga bud innan auktionen avslutas och i skrivande stund är flaskan uppe i 10000 DKK. Lycka till…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Skilsmässa i Bryssel…

Om gårdagens inlägg spridde glädje för alla älskare av De la Senne går dagens alster i moll. Efter 11 års samarbete och otaliga öl tillsammans går de två krogarna Moeder Lambic och bryggeriet De la Senne skilda vägar.

  
Enligt de tre ägarna på Moeder Lambic har deras äktenskap successivt försämrats under de sista åren och de anser att bryggeriet har svikit dem ett flertal gånger under den sista tiden. Det som fick bägaren att rinna över var emellertid att krogarna trodde att de hade exklusivitet på den nya upplagan av den legendariska produkten Crianza II. Så var inte fallet och strax efter premiären på Moeder Lambic Original fann krögarna denna fantastiska öl både här och var runt om i Bryssel vilket fick dem att ta detta slutgiltiga beslut.

Trist att det ska behöva bli så här men livet fortsätter för båda parter och enligt Moeder Lambic är det inget ‘krig’ mellan dem och de slutar sitt meddelande med att önska De la Senne all lycka i framtiden.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

 

Cuvée Sofie Cloudberries II

För drygt en vecka sedan under min bloggbaluns serverade jag det sista fatet i världen av den fullkomligt makalösa Cuvée Sofie Cloudberries. Gott så men misströsta inte! Detta fenomenala samarbete mellan belgiska Alvinne och svenska Jackdaw kommer åter nästa år och idag skickades drygt 250 kg av det gyllene bäret söderut.

 
Bären beräknas anlända innan helgen och då hälls de direkt ner i en färdig batch med Cuvée Sofie som står och väntar på det svenska guldet. Där beräknas de få ligga i runt fyra månader innan parti två av detta fruktelexir står redo att möta oss. Denna upplaga kommer att bli ungefär tio gånger så stor som föregående vilket innebär en upplaga på ca 3000 liter. 

  

Bryggarna på Jackdaw kommer att åka ner när det är dags för fatläggning samt buteljering och de hoppas på att 2/3 av denna brygd kommer till Sverige vilket vore helt fabulöst. Faten kommer likt förra gången att vara 20 liters men det finns även en förhoppning om att 2018 års hjortronsyrling ska buteljeras på 33 cl istället för på 50 cl som förra gången. Skulle det bli så är det inte omöjligt att dessa små rariteter landar på Systembolagets webbsläpp. Hur grymt vore inte det? Jag håller tummarna…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe