Grimbergen flyttar hem!

För första gången på 225 år ska det bryggas öl på klostret Grimbergen igen. Dessa klosterprodukter har varit i händerna på diverse stora bryggerikoncerner sedan 50-talet och under ett tiotal år har den till och med bryggts i Frankrike.

Men det ska alltså bli ändring på det. En av klostrets hallar har utsetts till brygglokal, Fader Karel går för närvarande på bryggutbildning någonstans i Skandinavien och en översyn av recepten har gjorts. Enligt dem själva har de konsulterat gamla recept från urminnes tider och tagit delar från dem men det ska vi kanske ta med en nypa salt. Emellertid har de utlovat att nyttja lokala ingredienser och de har redan slutit avtal med två humleodlare som producerar den inhemska varianten Groene Bel.

Till att börja med kommer de släppa en Whiskyfatslagrad Grimbergen Tripel i mycket begränsad upplaga men tanken är att de ska vara i full produktion redan nästa år. Jag tycker detta låter lite för bra för att vara helt sant men jag hoppas verkligen på det blir som de utlovar!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

DOK Brewing Company

Igår var det ett år sedan DOK Brewing Company klev in på den belgiska bryggarenan. Detta är ett bryggeri och en bryggpub som inte skäms för sig och som sannerligen har gjort ett stort avtryck både på mig och övriga ölälskarvärlden.

Beläget i en gammal industrilokal i Gents gamla hamnkvarter producerar samt serverar detta kaxiga och lite smågalna bryggeri brygder från hela stilpaletten och gärna med någon skruvad tvist. Än så länge finns ölen (nästan) bara på fat och det mesta skämmas ut på hemmaplan där de förutom att ha en egen restaurang som heter RØK (ni förstår säkert vad för slags mat de lagar) delar de lokal med en italiensk restaurang vilket gör att här finns något för nästan alla.

Under bryggeriets första år har de släppt inte mindre än 29 olika öl, de har varit med på festivaler och gjort en uppsjö samarbetsöl. När de nu fyller ett år utökar de cv:t med festivalarrangör. Kalaset kommer gå av stapeln den 5:e samt 6:e juli och då har de bjudit in 30 bryggerier från olika delar av världen för att ha en festival. Det verkar bli ett hejdundrande kalas och det är inga dåliga bryggerier som närvarar. Om allt blir som jag vill kommer vi i Sverige inte gå DOK-lösa heller utan min och bryggeriets förhoppning är att de samt deras öl dyker upp på jobbet någon gång under hösten…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Två nya belgiska vänner väntas på besök..

Imorgon släpps två nygamla belgare när Systembolaget öppnar klockan tio. Dessa två relativt olika bekantskaper passar väl till årstiden om än på olika sätt.

Först ut har vi en torr och krispig vallonsk bondbrygd som fungerar utmärkt när solen skiner och till de flesta måltider. I år är det nionde året i följd vi får chansen att inmundiga Saison Dupont Cuvée Dry Hopping men detta är första gången vi får möta den på liten flaska vilket både har sin för och nackdelar. Hur som helst är det en fenomenal pjäs och med tanke på att det kommer ganska många flaskor får man hoppas att den finns kvar ett tag.

Produkt nummer två är en hejdundrande smakbomb som gör sig bäst när våren beslutar för att gömma sig alternativt lite senare på kvällarna när temperaturen kryper nedåt. Gulden Draak Brewmaster’s Reserve är en whiskyfatslagrad variant av denba hyllade drakbrygd. Om jag förstått det hela rätt är denna produkt densamma som hyllningsdraken Brewmaster’s Edition som släpptes på marknaden redan 2013 men denna utgåva har fått både nytt namn och ny etikett. Väl dold kraft som värmer alla kvällar i veckan.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Ny utsida, samma insida…

…utlovar åtminstone bryggeriet Het Anker när de återigen uppdaterar sina etiketter på den fantastiska produktserien Gouden Carolus. Jag hoppas verkligen att de håller vad de lovar eftersom jag har en del erfarenhet av att etikettbyte i vissa faller är lika med receptändring.

Här ovan ser ni den nya designen och man kommer säkert vänja sig om några år men just nu vet jag inte vad jag ska tycka. Om sanningen ska fram har jag knappt förlikat mig med den senaste ändringen som funnits sedan 2007-2008. Ändringen på småflaskorna börjar nu medan storflaskornas nya etikett kommer senare under sommaren.

En fördel med de nya etiketterna är att de är mycket tydligare med vilken av produkterna flaskorna innehåller samt en aning mer lik de som jag minns från 2000-talets första del när jag föll för dessa Mechelenjuveler. Jag gläds också åt att Karl V åter igen har fått en mer framträdande roll på etiketten. Emellertid kan man ha åsikter om färgvalet på respektive produkt vilket jag tycker inte är fullt lika bra. Jämför man med de gamla etiketterna nedan förstår ni vad jag menar.

Nåväl, som sagt är det innehållet som räknas och eftersom de lovat att de inte ska ändra något får vi bara stå ut med denna förändring.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Vi har ett resultat!

För sjätte året i rad har publiken fått välja vilken av Brussels Beer Projects öl som ska få fortsatt förtroende. Dessa prototyptävlingar brukar normalt sett innehålla fyra eller fem nya hemliga produkter som provas på en uppsjö ställen under en månads tid men i år valde bryggeriet att damma av fyra ‘gamla’ pop-up-öl som de släppt under årens lopp.

Emellertid var dessa fyra av det humliga slaget och där två av dem klassas som DIPA:s och två stycken som NEIPA:s. Lite väl publikfriande kan jag tycka men humle är hett i mitt kära Belgien. Tävlingen blev dock inte så jämn som man kunde ana och jag satsade mina pengar på I like it Bitter som vinnare men tji fick jag…

I utklassningsstil vann New England IPA:n Juice Junkie som föddes för två år sedan och då som en collab tillsammans med Weird Beard. Priset för vinsten blir att denna produkt blir en fast öl i Brussels Beer Projects portfölj. Grattis, grattis!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Ett fåtal lådor kvar…

Igår klockan 18:00 släpptes äntligen Belgoklubbens förnäma låda med allsköns syrligheter som fått namnet Spontan Magi II. För er som missade eller glömde bort det kan jag glädja er med att det finns några ynka lådor kvar (åtminstone för fyra timmar sedan).

Detta är vad ni som bokar upp er har att vänta på:

2 flaskor Cantillon Gueuze (Cantillon)

2 flaskor Cantillon Kriek (Cantillon)

2 flaskor Brett-Elle Oude Geuze (Lambiek Fabriek )

2 flaskor Fontan-Elle Wild & Young (Lambiek Fabriek)

2 flaskor Cuvée Soeur’ise (De Leite)

1 flaska Tilquin Oude Mûre (Tilquin)

1 flaska Persika -Kardemumma- (Méthode Goat/Bokke)

Alla flaskor är på 75 cl och om allt flyter beräknas leverans innan sommaren dundrar på med full kraft. Skynda fynda!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Duvel on Tap

Igår hade jag nöjet att ha en representant från Duvel/Moortgat på jobbet. Förutom ett par önskemål på några specialare från dem fick jag ett fantastiskt erbjudande som jag hoppas det blir verklighet av.

Under ett par, tre år har bryggeriet lagt åtskillig tid på att ta fram deras flaggskepp Duvel på fat. Nu talar jag om en fatprodukt som är exakt likt flaskölen i original och inte den snällare Duvel Single Fermented som funnits på marknaden under några år. Efter många om och men lyckades bryggeriet med sitt uppdrag! Produkten finns sedan ett tag redan ute på marknaden men på ytterst få ställen i Belgien, Nederländerna, Frankrike och England. Efter gårdagens besök verkardet mycket möjligt att den även snart dyker upp i Sverige!

Dock är det inte helt enkelt utan för att brygden ska smaka, hålla samma kvalitet och uppträda som den gör på flaska behövs en specialkonstruerad fatutrustning. Jag skulle med glädje ställa in en sådan i baren! Produkten heter helt sonika Duvel on Tap och jag hoppas samt tror att jag får anledning att återkomma i ämnet.

Trevlig helg och tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Återkomsten!

Det är väldigt sällan jag går i taket eller gläds något nämnvärt när jag nås av humlenyheter men det hände härom dagen. Ren och skär eufori!

Anledningen var ovanliggande bild och den föreställer humlesorten Coigneau som mer eller mindre ansetts var utdöd. Varför denna uppståndelse undrar ni? Jo, det är så att Coigneau vilket är en av få historiska belgiska humlearter och är tillskriven detta lilla land har på nytt sett dagens ljus. Belgien har i dagsläget strax under 20 humleodlingar men trots detta har denna art försvunnit. Är man vansinnigt intresserad av Belgiens humlehistoria rekommenderar jag denna artikel från min nederländska kollega Roel Mulder.

När det begavs sig för över hundra år sedan odlades Coigneau framför allt i flamländska Aalst-Asse. På 30-talet valde odlarna att överge denna delikata lilla art mot den mer moderna Groene Bel. Under 50-talet försvann även denna sort dels på grund av att många odlare gav upp sitt gebit och dels för att andra humlevarianter var mer lukrativa och tåliga.

Den översta bilden visar en del av Coigneauskörden från ett projekt i Jette (en av Bryssels förorter) och den är ämnad för Cantillon! Det kan tyckas konstigt att denna humleskörd ska till ett lambicbryggeri som mestadels använder lagrad humle men enligt historiska källor var Coigneau till störst del odlad åt just bryggare av dessa spontanjästa underverk. Anledningen var att Coigneau har väldigt låg alfasyra vilket ger näst intill obefintlig beska. Hur som helst blir det spännande att följa denna humliga historia och framför allt att försöka komma över någon flaska från Cantillon när brygden humlen använts i är klar!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Officiellt öppet!

Idag öppnade så äntligen Musketeers officiellt under mycket pompa och ståt. På rekordkort tid har det nedlagda tegelbruket som endast var en ruin gjorts om till ett imposant bryggeri.

Bilderna berättar bara halva sanningen om detta bryggeri samt bryggpubs storslagenhet. Eftersom jag var där för tolv dagar sedan vet jag hur stort det egentligen är och jag kan bara gissa hur mycket pengar de plöjt ner i detta magnifika etablissemang. Jag får också en förståelse i hur fort detta projekt faktiskt har gått när jag ser hur mycket de har hunnit med bara sedan jag var där. För att ge er ett hum hur stort detta är berättade en av ‘musketörerna’ för oss att om bryggeriet som det ser ut nu skulle gå på full kapacitet skulle de kunna brygga 77000 hl per år vilket är imponerande.

Förutom det grandiosa bryggeriet som är helt nytt och byggt framför ovanstående ruin så har de renoverat och byggt upp det gamla tegelbruket som rymmer bryggpuben samt en gigantisk konferens- alternativt festlokal. Här har det inte heller sparats på krutet utan mycket tanke och omsorg har lagts till detaljer, material och atmosfär samt att man tagit hänsyn till byggnadens historia på mer än ett sätt. Smart och smakfullt. Emellertid öppnar denna delen inte förrän om tidigast två veckor och då kommer det vara fritt fram för allmänheten att besöka Musketeers.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

De Leite och Oud Beersel har kamperat ihop igen.

Igår hade jag den glädjande nyheten att berätta om Belgoklubbens kommande temalåda innehållande gudomliga syrlingar. En av lådans brygder är en magisk Tripelkriek vid namn Cuvée Soeur’ise som är en blandning av De Leites ljusa Tripel Enfant Terriple och en Krieklambic från Oud Beersel. Denna skönhet råkar jag även ha på fat på jobbet för de som har vägarna förbi.

I helgen, under Toer de Geuze, var det dags för lansering av dessa två bryggeriers andra samarbetsbrygd. Eftersom dessa två bryggare har blivit goda vänner under årens lopp döptes ölen till Cuvée Copains #1 (‘killkompisblandning’ grovt översatt) och återigen är det en typ av blandöl om jag förstått det hela rätt.

Brygden är en blond syrling på 5% som fått vila på ekfat och de båda huvudbryggarna Luc Vermeersch (De Leite) och Gert Christiaens (Oud Beersel) leende nunor pryder etiketten. Med tanke på ‘hashtaggen’ efter ölnamnet har jag en förhoppning om att detta blir en serie och jag har även en förhoppning att komma över denna produkt samt kanske få in den till Sverige på något sätt.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe