Sir Skrubbes reseskildring. #Dag 1

Äntligen har man så sakteliga landat i vad som egentligen hände i helgen. Saker och ting börjar sätta sig samt att stoltheten blir än mer gällande.

Denna högintensiva helg började redan med det tidigaste flyget från Bromma, landning, färd in till Bryssel, incheckning och ett snabbt bryggerimöte med Val-Dieu innan den ’riktiga’ dagen tog fart.

Till att börja med var det ett mingel i Bryggarnas Hus bland oss blivande riddare samt bryggare och diverse andra mer eller mindre kända ölmänniskor. Därefter var det uppställning och ståndsmässig procession upp till Saint Michael- och Gudulakatedralen.

Väl inne i denna vackra gotiska kyrkobyggnad möttes alla dessa ölmänniskor av två abbotar, den ena från klostret Maredsous och den andra från klostret Grimbergen, som höll en typ av högmässa som hyllad dels bryggarhelgonet St Arnold och dels öl i allmänhet. Det bjöds även på körsång och trumpetande. Mycket högtidligt och tämligen ovant.

Efter mässan var det åter dags att rätta sig i leden och det var åter dags för procession ner till Grand Place.

Efter mycket ståhej, musik, glada tillrop och en tilltagande publik gick vi in till den Gotiska Salen i Bryssels centrala stadshus (Hôtel de Ville). Där var det packat med människor och det skulle visa sig att det inte bara var ölmänniskor utan även Belgiens premiärminister Alexander de Croo, två vice premiärministrar, Bryssels borgmästare samt den amerikanska ambassadören. Om jag inte insett det innan förstod jag där och då att öl i Belgien är inget man tar lätt på!

Efter en timme bestående av tal, hyllningar och fyra hedersutnämnande var det äntligen dags att få inmundiga en öl. Under ännu mer pompa samt ännu mer ståt öppnade alla vi den årliga ölfestivalen Belgian Beer Weekend som även den hålls på Grand Place och under mässans första två timmar var det bara vi och övriga fackfolk på plats. Sedan kom resterande besökare men det är en annan historia.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Manneken Pis

Man kan inte röra sig i Belgien eller åtminstone Bryssel utan att till slut stöta på denna lilla kissande pojke.
image
Den första statyn var av trä och var från sent 1300-tal men den som alla går och tittar på nu för tiden är av brons, gjuten av en skulpterad förlaga signerad Jérôme Duquesnoy 1619. Det finns många skrönor om vem den lille pojken var.
En av dem förtäljer om en Godfrid III, hertigen av Brabants son, som lyckades smita ut från palatset. Efter ett par timmar av intensivt letande hittades pojken kissandes i hörnet* där han nu står staty.
image
En annan version talar om när en fientlig invasionshär som var på väg att inta Bryssel. När de närmade sig frågade befälhavaren en liten kissande pojke åt vilket håll Bryssel låg. Utan att sluta kissa vände sig pojken om varpå hären följde strålen i tron om att det var den som visade vägen. Självklart leddes hären åt fel håll och Bryssel räddades!
image
En tredje variant berättar om en pojke som släckte en brand eller en brinnande lunta med sitt kiss och på det sättet räddade slottet alternativt stadshuset.
Jag skulle kunna fortsätta men jag nöjer mig här och konstaterar att Bryssels äldste medborgare ”Petit Julien”, som Manneken också kallas, är en stor turistmagnet.
image
På Bryssels stadsmuseum, Maison du Roi, på Grand Place hänger flera hundra olika kostymer som Manneken fått av statsmän, kungar och andra celebriteter. Först ut var Maximilian av Bayern och sedan har det bara fortsatt. Elvis, Obelix, tomten, Dracula och dalkulla. En dräkt för varje tillfälle!
image
Den lille battingen kissar hela sex liter i minuten. Sedan 1987 har pojken fått en kvinnlig motsvarighet som heter Jeanneke Pis. Hon är utförd av Denis-Adrien Debouvrie och är placerad där Delirium Village ligger. Unna den gärna en titt när du ändå är i gränden och dricker öl för det är den värd!
image
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*korsningen Rue de L’Étuve/Stoofstraat och Rue du Chêne/Eikstraat