Boon släpper Geuze på fat!

Det är inte överdrivet ofta man stöter på äkta Geuze/Gueuze på fat. Det är för övrigt inte jättevanligt att man hittar Lambic eller Meerts på fat heller men det händer oftare. Benar man ner dessa syrliga fatmöten till bryggeriet Boon har man möjligt mött någon av deras Kriekvarianter eller deras Framboise och i ett fåtal fall deras rena lambicer men aldrig en ren Geuze. Det är på väg att bli ändring på det…

  
I detta nu har de, mig veterligen, för första gången släppt en genuin Geuze vid namn Geuze Boon Sélection på fat. Trots motsättningar från bryggeriets överhuvud Frank Boon har han till slut blivit övertygad (framför alla av hans son Karel) och gett med sig. Jag hoppas den svenska importören är på tårna och om inte så är fallet kommer jag skicka detta inlägg till dem för jag vill gärna se dessa syrligheter på den svenska markanden!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Wadesda #8

Knappt har dammet hunnit lägga sig efter den friska Wadesda #7 innan Brasserie de la Senne lanserar produkt nummer åtta i denna experimentserie öl. 

  
Om sjuan var härligt frisk och med ett tydligt inslag av Cantillons lambic är Wadesda #8 återigen (likt Wadesda #4 samt Wadesda #5 & #6) ett IPA- experiment med en för bryggeriet ny humlesort. Brygden som endast finns tillgänglig på fat är i det närmaste klar och förväntas dyka upp på diverse krogar och festivaler under årets sista dagar.

Wadesda #8 klockar in på 6,2% och sägs vara en bärnstensfärgad brygd med intensiva smaker och dofter av persika, apelsin, aprikos och melon. Denna törstsläckare ska ha en snygg bitterhet samt en textur som minner om silke. Nu är jag inte så IPA:ig av mig men låter det inte som om vi kan förväntas oss ytterligare en av få belgiska NEIPA:s från detta Brysselbaserade bryggeri?
Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Frestande nyheter från 3 Fonteinen!

Världen översvämmas inte direkt av magiska persikolambicer men nu verkar det som att Armand Debelder och Michaël Blancquaert på 3 Fonteinen ska råda lite bot på detta!

  
I torsdags berättade de om ett ny lambic som innehåller både gula och vita persikor. Förhoppningsvis landar resultatet i närheten av Bokkereyders Perzik och då blir jag mycket nöjd. Kul initiativ hur som helst…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Gud (eller snarare Kris) hör bön!

Kan detta vara sant? Är det verkligen så? Kommer en av mina högsta och äldsta drömmar äntligen att slå in? Får jag äntligen chansen att servera grundbulten till alla tiders godaste öl? Jag håller alla mina tummar, nålar alla mina voodoodockor och går inte under några stegar!  

 

Om allt blir som jag vill och som jag har ett halvt löfte om kommer jag innan året är slut att ha möjlighet att servera den fullständigt magiska Stille Nacht från Dolle på fat. Nu vågar jag inte hoppas på någonting förrän jag ser leveransen eftersom jag av erfarenhet vet att bryggaren Kris Herteleer är lite nyckfull men i år är jag mer hoppfull än någonsin.

  
Jag har även blivit lovad Stille Nacht och den fenomenala, ekfatslagrade Oerbier Special Reserva på flaska vilket är en god tröst om ovanstående fat inte behagar dyka upp. Det var åtminstone fem år sedan jag hade glädjen att servera dessa två rariteter på jobbet. Det ser ut att bli en god jul trots allt!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Cuvée Sofie Cloudberries II

För drygt en vecka sedan under min bloggbaluns serverade jag det sista fatet i världen av den fullkomligt makalösa Cuvée Sofie Cloudberries. Gott så men misströsta inte! Detta fenomenala samarbete mellan belgiska Alvinne och svenska Jackdaw kommer åter nästa år och idag skickades drygt 250 kg av det gyllene bäret söderut.

 
Bären beräknas anlända innan helgen och då hälls de direkt ner i en färdig batch med Cuvée Sofie som står och väntar på det svenska guldet. Där beräknas de få ligga i runt fyra månader innan parti två av detta fruktelexir står redo att möta oss. Denna upplaga kommer att bli ungefär tio gånger så stor som föregående vilket innebär en upplaga på ca 3000 liter. 

  

Bryggarna på Jackdaw kommer att åka ner när det är dags för fatläggning samt buteljering och de hoppas på att 2/3 av denna brygd kommer till Sverige vilket vore helt fabulöst. Faten kommer likt förra gången att vara 20 liters men det finns även en förhoppning om att 2018 års hjortronsyrling ska buteljeras på 33 cl istället för på 50 cl som förra gången. Skulle det bli så är det inte omöjligt att dessa små rariteter landar på Systembolagets webbsläpp. Hur grymt vore inte det? Jag håller tummarna…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe
  

Val-Dieu

För 801 år sedan dvs 1216 grundades det första klostret vid namn Val-Dieu. På den tiden var platsen där klostret uppfördes en tämligen hiskelig avkrok utanför Liège som heter Aubel och som nu för tiden är mest känd för sina gigantiska äppelodlingar. I folkmun kallades dalen för Vallée du Diable (djävulsdalen) men detta lyckades munkarna över tid ändra på till Vallée de Dieu som sedermera blev Val-Dieu (guds dal)

  
Nu för tiden drivs både klostret och dess tillhörande bryggeri av ett kristet samfund bestående av ett gäng religiösa familjer som förvisso har koppling till Cistercienserna men i övrigt är fristående. Bryggeriet drogs för övrigt igång på nytt 1997 efter att ha legat i träda sedan de sista munkarna övergav klostret. Dock producerade bryggeriet/ölhandeln Piron i Aubel öl under namnet Val-Dieu* men detta upphörde 1995 vilket gjorde att det var fritt fram för klosterbryggeriet att börja brygga sitt ‘rättmätiga’ varumärke.

  
1999 erhöll bryggeriet klosterölstatus och till skillnad mot alla andra klosterprodukter är brygderna från Val-Dieu de enda som bryggs på ett kloster. Nog för att bryggeriets öl är i snällaste laget och tämligen säkra kort men jag tycker ändå att det är förvånansvärt sällan något från Val-Dieu dyker upp i Sverige. Eventuellt kanske det blir ändring på det till våren

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*Under tidigt 80-tal etiketterades även Van Honsebroucks produkt Brigand ibland som Val-Dieu Triple

Alvinne fortsätter att trolla!

I en aldrig sinande ström dyker det i parti och minut upp nya produkter från magikerna i Moen. Alvinne har under de senaste nio dagarna meddelat att det väntas både eucalyptus-Gose samt Alvinnter. Idag var det dags för ytterligare en ny brygd att födas och den väntas bli klar någon gång i december.

  
Det är 10-årsjubileumsölen Sour’ire de Mortagne som får ytteligare ett syskon innehållande rökt frukt. Förra gången bryggeriet experimenterade använde de sig av rökta persikor men nu är det som ni ser på bilderna, rökt ananas. Till denna variant som inte helt oväntat får namnet Sour’ire de Mortagne Smoked Pineapple använde bryggeriet 30 kg ananas som rökts på 75 grader med hickory och lönnträ i två timmar. Imorgon kommer den rökta frukten att läggas i ett ekfat som innehåller lagrad Sour’ire de Mortagne och sedan är det bara att vänta. Förhoppningsvis blir den lika funky, överraskande och knasigt god som Sour’ire de Mortagne Smoked Peaches och förhoppningsvis tittar även denna nya brygd in till Sverige…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe
 

Småskalig Alvinne på gång

Häromdagen släppte de knasiga och roliga nytänkarna Alvinne en ytterst begränsad produkt i deras Berliner-serie eller snarare i deras Ich bin ein Berliner-serie som de bryggt tillsammans med spanska Laugar. Detta är hur som helst den fjärde produkten av dessa Berliner Weisses som hitintills har innefattat Ich bin ein Berliner Ryesse, Ich bin ein Berliner Kriek och Ich bin ein Berliner Framboos.

  

Produkt nummer fyra är smaksatt med eucalyptus och heter således Ich bin ein Berliner Eucalyptus. Som sagt finns denna öl  i starkt limiterad upplaga som innefattar endast 18 fat men om allt klaffar kommer ett av dem att hitta till jobbet! Även om jag inte riktigt kan föreställa mig hur denna brygd smakar håller jag tummarna allt jag kan.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Verzet Oud Bruin Super Boil

Den 16:e december förra året fick bryggeriet Verzet för sig att brygga en öl som andades tradition och gamla tider. De tre grabbarna från Verzet har funnit recept på Oud Bruin från regionerna kring Anzegem,  där bryggeriet är beläget, där dåvarande bryggerier kokade vörten i 20 timmar.

   
Verzet nöjde sig med att koka vörten i 16 timmar eftersom de moderna kokkärlen är mycket effektivare. Unde denna tiden dunstade 50% av vörten vilket innbar att bryggeriet valde att tillföra vatten precis innan brygden centrifugerades eftersom man ville hålla ölen runt 6%. Trots detta är detta superkok mycket mörkare mest pga av maillardreaktionen.

  
Smak- och doftresultatet av denna expermentbrygd blev häpnadsväckande där röda frukter uppträdde i näsan samt att smakbilden blev torrare och med mjukare syra. Denna brygd har ännu inte haft någon officiell release men är möjligen på väg in till Sverige vilket jag hoppas på. Emellertid var resultatet så fantastiskt att bryggeriet har planerat ett Super Boil även i år som de har gjort till ett offentligt evenmang där alla som vill är välkomna.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Lambicer med röda vinbär

Knappt hade jag tryckt på skicka-knappen igår förrän Tilquin la upp ytterligare en lambic som jag mer än gärna skulle sätta tänderna i. Under gårdagen fick bryggeriet leverans på ekologiska röda vinbär som i slutändan kommer att bli Tilquin Groseille Rouge och detta är en frukt (sic!) av Tilquins experimentserie som lanserades i somras.

  
Förhoppningsvis kommer jag lyckas komma över denna nya produkt dels för att jag gillar bäret och dels för att det inte finns speciellt många lambicer som är smaksatta med just röda vinbär. Jag kan erinra mig fem tidigare röda vinbärsprodukter och jag har endast lyckats smaka en dem, De Cam Trosbessen. De Cams produkt lanserades under Toer de Geuze i våras och Belgoklubben hade turen att få loss några flaskor till årets Stockholm Beer. Möjligen väntas även några flaskor in till jobbet senare i höst om det är någon som är sugen att prova.

 

De övriga fyra brygderna är den numer svårfunna Cantillon Groseille som bryggdes åt den Helsingforsbelagda krogen One Pint Pub år 2002, två ytterst limiterade produkter vid namn Bokkereyder Aalbes och Bokkereyder Red Currant signerade Raf på Bokkereyder samt Mikkeller Spontanredcurrant producerad på Proef i belgiska Lochristi.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe