Val-Dieu

För 801 år sedan dvs 1216 grundades det första klostret vid namn Val-Dieu. På den tiden var platsen där klostret uppfördes en tämligen hiskelig avkrok utanför Liège som heter Aubel och som nu för tiden är mest känd för sina gigantiska äppelodlingar. I folkmun kallades dalen för Vallée du Diable (djävulsdalen) men detta lyckades munkarna över tid ändra på till Vallée de Dieu som sedermera blev Val-Dieu (guds dal)

  
Nu för tiden drivs både klostret och dess tillhörande bryggeri av ett kristet samfund bestående av ett gäng religiösa familjer som förvisso har koppling till Cistercienserna men i övrigt är fristående. Bryggeriet drogs för övrigt igång på nytt 1997 efter att ha legat i träda sedan de sista munkarna övergav klostret. Dock producerade bryggeriet/ölhandeln Piron i Aubel öl under namnet Val-Dieu* men detta upphörde 1995 vilket gjorde att det var fritt fram för klosterbryggeriet att börja brygga sitt ‘rättmätiga’ varumärke.

  
1999 erhöll bryggeriet klosterölstatus och till skillnad mot alla andra klosterprodukter är brygderna från Val-Dieu de enda som bryggs på ett kloster. Nog för att bryggeriets öl är i snällaste laget och tämligen säkra kort men jag tycker ändå att det är förvånansvärt sällan något från Val-Dieu dyker upp i Sverige. Eventuellt kanske det blir ändring på det till våren

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*Under tidigt 80-tal etiketterades även Van Honsebroucks produkt Brigand ibland som Val-Dieu Triple

Antwerpse Brouw Compagnie

Idag blev Belgien ett spökbryggeri mindre samtidigt som landet fick ett nytt fysiskt bryggeri. Efter fem års gästbryggning på anrika Brouwerij Roman i Oudenaarde var det äntligen, mycket tack vare 800 gräsrotsfinansierare, dags för Antwerpse Brouw Compagnie att brygga i sina egna lokaler belagda i hemstaden Antwerpen. 

  

2012 beslutade sig Johan Van Dyck att säga upp sig från sin högt uppsatta tjänst på Duvel/Moortgat och satsa på en idé som grott en längre tid. Johans plan var att liva upp en och återskapa en sedan 70 år tillbaka utdöd ölstil som historiskt sett var från Antwerpen. Efter åtskilliga år i olika historiska arkiv och med stor hjälp av den smått geniale jästprofessorn Freddy Delvaux lyckades Johan plocka fram en Seef Bier.  

  

Som sagt bryggdes den öltyp i Antwerpen och fram till andra världskrigets slut var den relativt vanligt förekommande och hade så varit i några hundra år. När jag har tittat i mina luntor finns det väldigt lite skrivet om denna stil men det jag har kunnat hitta är att det ska vara en ljus öl som kan vara kryddad med koriander, kanel och/eller kryddnejlika. Jag förutsätter att Johan har hittat mer information i sitt sökande och jag vet att jästen som Freddy odlat fram är mer eller mindre autentisk med den traditionella. Oavsett vilket är ölen snygg, ren och lätt. Dock är den starkare nu än när det begav sig och ska nog klassas som en Dubbele Seef.

  

Förutom Seef Bier har detta Antwerpenbryggeri ytterligare en produkt i sin portfölj som även den har en koppling till hemstaden. Bootjes Bier är en hyllning till redarna Red Star Line som förde miljontals människor på sina atlantångare från Europa över till USA under 1800-talet. Denna koppling har också satt sin prägel på ölen som är en belgare med amerikanska inslag.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Bokkereyder

En av Belgiens senaste lysande lambicstjärna och tillika kanske den mest innovativa av dem alla heter Raf Souvereyns och hans bryggeri/blenderi Bokkereyder.

   
Raf drog igång 2014 och redan från början köpte han lambicvört och inte färdig lambic vilket många tror och har trott. Denna syrliga vört blandar han därefter själv på sina egna fat och för närvarande är huvudparten av dessa fat från antingen en belgisk vingård endast 15 minuter från blenderiet i Hasselts omnejd eller från ett vinhus i Bourgogne som tidigare har innehållet Pinot Noir. Enligt Raf en av detta distrikts bästa i sitt slag.

 
Just en sådan iakttagelse är väldigt symptomatiskt Raf. Han är en perfektionist uti fingerspetsarna och petimeternoga med alla detaljer. Kosta vad det kosta vill! Om ni minns frågade jag nyligen om någon hade tips om var jag kunde finna åkerbär. Dessa var till en ny experimentlambic från Bokkereyder och när jag väl, mycket tack vare er, hittade en leverantör nöjde han sig inte med det utan fann på egen hand ytterligare en för att kunna jämföra vilka av dessa exklusiva bär som håller högst kvalitet. Detta har i slutändan inneburet att jag har bär i frysen för en knapp månadslön!

  
I Sverige har man än så länge endast kunnat springa på Rafs lilla produktion på Akkurat i Stockholm. Dyrt som poker men gott som guld. Emellertid hoppas jag att det kommer bli ändring på det och om lambicgudinnan är på min sida och stjärnornas positioner står rätt kanske det går fortare än vad jag hoppats på! Självklart måste jag först bli godkänd av den nogranne Raf som inte säljer sina skötebarn till vem som helst…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Brysselbryggerierna utökar…

…i både antal och till storlek. När jag började intressera mig för Belgien och dess ölflora fanns det endast ett bryggeri och två bryggpubar i Bryssel. Bryggeriet hette Cantillon och som de flesta av er känner till finns de kvar och blomstrar som aldrig förr. De båda bryggpubarna Brasseurs de la Grand’Place och Imprimerie har slagit igen och när det gäller det förstnämnda hade stället atmosfär men tveksam öl och det sistnämnda tradition och recept från det anrika Vandenheuvel men inga ambitioner eller intresse.  

  
Nu skriver vi 2017 och sedan 2011 när De la Senne flyttade till Bryssel har det dykt upp ytterligare fem samt att det ryktas om ytterligare ett. Förutom ovanstående bryggerier har jag tidigare ett flertal gånger pratat om det innovativa bryggeriet Brussels Beer Project samt de färska nykomlingarna En Stoemelings och No Science. Lägger man därtill det purfärska nanobryggeret L’Ermitage som är i full fart med att färdigställa sitt bryggeri har vi uppställningen (än så länge) i den nya ölfestivalen BXL Beerfest

  
Till dessa sex ska jag tillägga det något ovanliga och annorlunda bryggeriet Beerstorming som varit igång sedan slutet av 2015. Förutom att de brygger egna produkter består deras koncept av tre erfarenheter som man kan välja mellan. Antingen smak, bryggning eller privat bryggning.

  
Slutligen ryktas det om att bara för någon månad sen började bryggas igen i Imprimeries gamla lokaler, dock med nya ägare och nytt namn. Den nya bryggpuben går under namnet  Dibiterie och jag hoppas att de plockar upp Vandenheuvels fana samt produkter och ger dem rättvisa.

  
När jag talar om att bryggerierna i Bryssel även utökar i storlek menar jag att åtminstone två av dem är redan på väg till nya större lokaler eftersom de vuxit ur de gamla. Dels är det De la Senne som växer så att det knakar och som det ser ut är de på väg till nya lokaler i ovanliggande hus. Huset kallas Tour & Taxis och det är för övrigt där som BXL Beerfest ska husera. Slump? Skulle inte tro det.

Även En Stoemelings känner sig redan trångbodda och kommer antagligen bli grannar med  No Science som har lokaler i närheten av Tour & Taxis vilket kommer innebära att man har krypavstånd mellan dessa tre bryggerier.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

B.O.M.Brewery

I belgiska Bree finns det en fantombryggare som mig veterligen och enligt egen utsago är unik! Hans namn är Bert van Hecke och innan han drog igång sin egna entreprenad jobbade han på bland annat Orval, Sint Bernard, Rodenbach och Boon. 

 
Bryggfirman som brygger på hyrbryggeriet Anders! går under namnet B.O.M.Brewery och som ni ser på ovanstående bild står det för Belgian Original Maltbakery & Brewery. Namnet avslöjar även vad det är detta bryggeri gör till skillnad från alla andra. Förutom att konstruera och klura ut nya öl rostar Bert sin egen malt och det finns det inget annat belgiskt bryggeri som gör nu för tiden. Självklart använder han sin egenrostade malt i alla sina egna produkter men Bert säljer även malten till andra bryggare och har hela 16 olika sorter i sin portfölj.

  
Alla olika öl går under förnamnet Triporteur och när Bert drog igång 2012 lanserade han den ljusa beskingen From Heaven och den relativt söta mörkingen From Hell som självklart är 6,66%. Dock har produktserien växt i stadig takt och till dags dato har Bert släppt ett 15-tal produkter och han är inne och nosar på flera olika ölstilar. Jag har och har haft en stor del av dem på jobbet och glädjande nog kan jag avslöja att en av Berts produkter dyker in i för första gången på storflaska i Belgoklubbens Vår- och Påsklåda.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe  

En belgare i Göteborg!

För en vecka sedan höll jag en Brett-provning i Göteborg och då passade jag även på att träffa Christophe De Vos som flyttat till Sverige från Lokeren i Belgien eftersom hans fru jobbar på Volvo.

  
Christophe började brygga hemma på grund av att han saknade vissa typer av belgiska öl på Göteborgs olika Systembolag. I Belgien var han van att sondera terrängen och testa nya öl eftersom han drev en ölbutik tillsammans med hans bror. Den ena testbrygden ledde till nästa och när fler än bara de närmast sörjande började fatt tycke för De Vos brygder tog han det långa steget att börja brygga kommersiellt.

  
En till två gånger i månaden flyger Christophe tillbaka till hemlandet och brygger sina självbetitlade produkter. För närvarande håller han till på det relativt nyöppnade Verzet i Anzegem där han brygger en inte fullt så alkoholstark välbalanserad Tripel och en maltig torr Dubbel. Lägg därtill att De Vos brygger säsongsbaserad öl både till jul samt påsk men om allt vill sig väl kommer vi så småningom få se fler brygder i hans produktportfölj. Christophe berättar till exempel för mig att han experimenterar med att höja alkoholen i Tripeln något vilket jag saluterar. 

I skrivande stund har det bara vara möjligt att komma över dessa öl i Göteborg med omnejd men på torsdag kommer jag som första krog i övriga Sverige kunna servera De Vos brygder på jobbet. Härligt!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Van Steenberge utökar…

…både sortiment och bryggeri. Bryggeriet som ligger i Ertevelde strax norr om Gent har succesivt växt under 2016 och nu håller de på med slutfinishen och det helt nya provrummet, baren samt terassen. Snart bör det vara dags för mig att ta ägaren Jef Verseles stående inbjudan på allvar och släpa mig dit.

    

De nya bryggfaciliteterna som beräknas ha kostat runt 9 miljoner euro stod klara i september och har börjat betala av sig. Totalt har Van Steenberge tredubblat sin kapacitet och tanken är att det sex generationer gamla bryggeriet ska fortleva ytterligare några år.  

Förutom bryggeriets flaggskeppsöl Gulden Draak och dess syskon, klosteralen Bornem, Augustijn samt St Stefanus och en uppsjö andra produkter brygger Van Steenberge även Piraat i två varianter. Emellertid noterade jag nyligen att de två blivit tre och nu för tiden kan Jef även stoltsera med en romfatslagrad (så klart!) variant av den mäktiga Tripel!

  
Jag hoppas jag finner ett exemplar nästa gång jag åker till det förlovade landet.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Hedonis Ambachtsbier

Ikväll kommer jag ha ytterligare en Sverigepremiär på jobbet. Denna gången är det dags för det purfärska Hedonis Ambachtsbier att visa musklerna. Bryggerinamnet är hämtat från hedonismen som förspråkar njutning vilket bryggeriet försöker förmedla via deras brygder och genom deras devis respektera traditionen, omfamna utvecklingen. 

  
Bryggeriet drivs av två unga män som heter Janos de Baets och Leopold De Ketelaere. För närvarande spökbrygger de på olika bryggerier (Maenhout, Contreras och Verzet) i området kring hemstaden Asper strax söder om Gent men drömmen är att dra igång ett eget litet bryggeri. 

  
Trots att deras första öl lanserades den 19:e juni 2015 och deras första trevande steg togs så sent som i augusti 2013 har de tre ordinarie öl i sortimentent samt några specialvarianter. De två som kommer att finnas att inmundiga ikväll är deras APA Ouwen Duiker som är torrhumlad med Mosaic och Cittra samt deras havrestout Excuse me while I kiss my Stout.

  

Produkterna har möts av god kritik och jag testade dem på ZBF i våras och vill minnas att det var rent och snyggt. Dock ser jag fram emot att ge dem ytterligare ett omdöme…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Seizonsbrouwerij Vandewalle

På västflanderns vindpinade slätter ligger den lilla byn Lo-Reninge. 2011 beslutade sig lokalhistorikern Chris Vandewalle att gå en annan väg för att nå en annan publik med sitt kall. Chris förfäder hade varit bryggare och med anor från 1756 fann han ett nytt sätt att sprida sitt budskap.  
Djupt rotad i regionen och med lokala råvaror startade så Seizonsbrouwerij Vandewalle och den 31:a oktober 2011 bryggdes bryggeriets första öl. 2012 var det dags att möta marknaden. Med lokal förankring, tid och historisk kunskap har bryggeriet samt dess produkter vunnit många hjärtan men även kvalitetsstämpeln Belgische Hop och utmärkelsen 100% West-Vlaams

  
Det än idag minimala bryggeriet producerar 450 liter per bryggtillfälle och ca 7000 liter öl per år. Än så länge har Chris släppt fyra olika produkter. De två första av dessa var Reninge Bitter Blond vilket Chris hävdar är en öl med historia från 1910. Den ska påminna om en Saison som bryggdes av bryggeriet Verlende som var beläget i Lo fram till 1957. Produkt nummer två är en Oud Bruin vid namn Reninge Oud Bruin. Här har Chris hämtat idéer och tillvägagångssätt från bryggerierna Croigny från Lo och Criem från Reninge som gick i graven 1940 respektive 1957.

  
De sista två är båda varianter på de första. Dels är det Reninge Krieken Rood som är en körsbärsmacererad Reninge Oud Bruin. Precis som föregångaren och inspirationskällan Joseph Rouzée från bryggeriet St-Joseph i Lo som försvann 1959 tar Chris sina körsbär från Veurne. Sist men inte minst har vi blandölen (versnij- eller mengbier) Reninge Bitter Blond à Lambiek vilket som namnet antyder är en Reninge Bitter Blond som fått vila tillsammans med Lambic i ca åtta månader.

Springer ni på Chris produkter är de väl värda att testa och snart hoppas jag att de dyker upp i Sverige på något sätt…
Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Skrubbe kommer till Göteborg!

För tredje året i rad har jag blivit inbjuden som föreläsare på den årliga Surölsfestivalen Göteborg. Ärofyllt och glädjande att de vill ha mig tillbaka på Ölrepubliken där festivalen går av stapeln i dagarna fyra mellan 31:a oktober och 3:e november.

  

Enligt flyern pågår den ytterligare 2 dagar men det låter jag vara osagt. Hur som helst så kommer min provning att hållas tisdagen den 1:a november med start klockan 19. Min tanke är att underhålla gästerna med ett föredrag om den för syrlig öl och framför allt lambic så viktiga jästsvampen Brettanomyces. Därtill kommer vi självklart testa några traditionella belgiska Lambicer och ett gäng andra, på lite olika sätt, brettade belgare. Jag ser fram emot en superb kväll och hoppas ni som vill och har möjlighet kommer dit. Priser finns och bokning sker här

  

Emellertid är jag beredd att spela andrafiolen i år och jag förstår att det riktiga dragplåstret stavas Bokkereyder. Festivalarrangörerna har lyckats få dit både bryggare (blandare) och brygder från ett av det hippaste och mest omsusade namnet på lambichimlen. Raf Soef har tagit survärlden med storm och överallt hans minimala produktion dyker upp så hyllas den till skyarna. Jag ser oerhört mycket fram emot att äntligen få stöta ihop med både Raf och hans brygder. 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe