En mytomspunnen brygd får en uppföljare!

Ölvärlden består av en hel ocean med produkter och ibland blir vissa såtillvida pass unika att de benämns som ‘vita valar’ eller till och med ‘spökvalar’. Jag skulle klassa De la Sennes Crianza från 2007 som en av dessa valar. Det är en av ytterst få produkter från detta bryggeri som jag inte har druckit men nu verkar det som att jag kommer att få chansen!

  
Tio år efter originalet släpps upplaga två av denna raritet. Denna samarbetsbrygd är en blandning av De la Sennes fantastiska blond Zinnebir och lambic från Cantillon som får vila på ekfat i 9 månader (inte helt olikt Wadesda #7). Denna gång ska jag inte missa att lägga vantarna på åtminstone en av dessa flaskor.

Anledningen till att De la Senne dammar av denna åtråvärda öl är det fortsatta firandet av Moeder Lambic Original som är inne på sin 8:e och 9:e akt av 10 som pågått över ett år.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Annonser

Svenskbelgiska samarbeten!

Att Sverige börjar göra sig ett namn på utländska ölscener är inget nytt även om det inte pågått speciellt länge. Även i mitt kära Belgien börjar det dyka upp olika svenska öl och svenska bryggerier blir numer väldigt ofta inbjudna till olika ölmässor. Dock har det inte varit jättevanligt med svenskbelgiska samarbetsöl även om det finns några stycken och allt som oftast har dessa inneburit att det svenska bryggeriet har fått ta sig till Belgien. Nu har det emellertid bryggts två öl på kort tid där förutsättningarna varit tvärtom.

  
Den första produkten av dessa två skvallrade jag om i våras och den föddes i början på juni när Brekeriet fick besök av det Brysselbaserade De la Senne. Tillsammans skapade de brygden My Oud Swede som vad jag förstår är en klassisk belgisk wit med en hel del Brekerietkärlek. Jag har inte testat den själv men jag föreställer mig en mullig wit med en hel del syra. Kanske lite i stil med Sorbré som jag bryggde där för några år sedan? Om man, likt mig, har missat den finns den på Stockholm Beer och den släpps på Systembolaget imorgon.

  
Öl nummer två ligger fortfarande på tank eftersom den bryggdes så sent som i slutet på september. Denna gång var det Hof ten Dormaal som tog sig drygt 180 mil med bil upp till Tempel Brygghus i Näs-Edeby utanför Uppsala. Med sig hade de egenodlad vete och havre samt moreller (surkörsbär) från byn Tildonk där bryggeriet är beläget. Resultatet, som än så länge är namnlöst, blir som ni säkert förstår en härligt syrlig svenskbelgisk Kriek. 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe  

Premiär för surrealistisk hyllningsöl till Magritte!

En av Belgiens mest kända konstnärer är surrealisten René Magritte. I år var det 50 år sedan han gick bort och det har inneburit att Magritte-museet har beställt en hyllningsöl för att uppmärksamma detta. Det är inte första gången René eller hans konst syns på olika belgiska öl…

  
…men det är första gången museet beställer en unik brygd till dess restaurang. Ölen kommer endast att finnas där (sägs det) och den har premiär söndagen den 1:a oktober. Eftersom jag springer förbi museet just på söndag kanske jag kan springa förbi där efter loppet. 

  
Ölen som fått namnet Witte van de Magritte är bryggd av Brasserie de la Senne och det busiga eller för den delen det ‘surrealistiska’ med ölen är att det är en mörk belgisk veteöl. Kul drag och ölstilen är väldigt ovanlig bland belgarna. På rak arm kan jag endast erinra mig två tidigare produkter som skulle passa in i stilen.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Bruxellensis Reserva

Under gårdagen var det världspremiär för en ny brygd från det kreativa och uppfinningsrika bryggeriet Brasserie de la Senne. Förutom att den började säljas samt serveras i både butik och på lokal i Belgien fick De la Sennes distributörer runt om i världen möjlighet att erbjuda den till sina kunder vilket glädjande nog innebär att det dyker upp några flaskor till jobbet senare i höst!

  
Den produkt som dök upp igår var ingen mindre än De la Sennes Orval-liknande klon Bruxellensis som har fått vila på Nuits-Saint-Georges vinfat i strax över sex månader. Enligt bryggeriet själva är det första gången de ekar öl på det nya bryggeriet och att det var åtta år sedan sist. Denna produkt är endast buteljerad på storflaska vilket inte tillhör vanligheterna (förutom de specialtappade varianterna till Belgoklubben).

  
Hur skiljer sig Bruxellensis Reserva som den nya produkten heter från sitt något enklare lillasyskon? Enligt gårdagens pressmeddelande säger bryggeriet följande: 

-While the beer certainly maintains its main character, with its great aromatic richness, the influence of the barrel is very present and gives it a further level of complexity, with wine notes of red fruits as well as some nice tannins that will soften with time. The micro-oxygenation due to the slight porosity of the wood adds a very light acidity to it that strengthens its refreshing character.

Jag tycker det låter hur gott som helst och jag tänker att ekfatslagringen kanske har gett den där lilla extra skjutsen som jag saknade i den vanliga Bruxellensis. Jag ser hur som helst fram emot att prova den när jag får chansen!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Jästspelare gästspelar…

Föregående vecka i efterskalvet av BXL Beer Fest hade Brasserie de la Senne celebert besök från Colorado. Det var ingen mindre än den jästtokige och brettälskande Chad Yakobsen från Crooked Stave som äntrat Brysselbryggeriets dörrar för att brygga en samarbetsöl.

  
Tankarna samt aningarna seglade iväg och spekulationerna tog vid men i stället för att gissa kontaktade jag bryggeriet och fick följande svar:

-Hummm, normally we don’t speak about the beers we do before we begin to sell it but let say it is something from the south of Belgium and woody.

Det låter häftigt och jag hoppas att jag får del av resultatet. Två produkter från De la Senne som jag garanterat vet att jag får ta del av är den högintressanta blandölen Wadesda #7 samt ytterligare en belgoamerikansk samarbetsöl vid namn Brothers in Farms.

 

 Den sistnämnda brygden har De la Senne gjort tillsammans med bryggeriet Two Roads från Connecticut eller snarare så är det ett samarbete mellan bryggarna Yvan de Baets och Phil Markowski. Dessa två ytterst kompetenta herrar möttes 2003 när Phil höll på att skriva boken ”Farmhouse Ales” som handlar om ölstilarna Saison, Biere de Garde, Farmhouse Ales och Grisette. Få vet mer om dessa stilar än Yvan och Phil vilket avspeglar sig i Brothers in Farms vilket placeras in i facket Dubbel Grisette. Att mina förväntningar är högt ställda är en underdrift.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

En in och en ut…

Idag har Systembolaget haft höstens stora hyllbytardag, dvs att butikens standardsortiment har bytts ut till viss del. För oss belgofantaster innebär det att en trotjänare förvinner och en mer modern belgoblond får chansen. Vi börjar med den goda nyheten i dubbel bemärkelse…

   
Från och med klockan 10 i nådens år 2017 kan man närhelst man behagar (förutsatt att butiken är öppen) inhandla den fenomenala moderna belgiska blonden Zinnebir. Detta är i mångt och mycket bryggeriet De la Sennes ‘pièce de récistance’ och för övrigt bryggeriets första kommersiella produkt när de drog igång för tretton år sedan. Den blonda, välbalanserade pjäs går sannerligen inte av för hackor!

 Lika glad som jag är att Zinnebir tittar in, lika bedrövad är jag att Maredsous 6 (Blonde) försvinner. Jag ska erkänna att jag inte bidragit överdrivet mycket det senaste året för att bibehålla denna mjuka klosterblond i sortimentet men detta var min första kärlek i den omfattande belgiska ölfloran. För sjutton år sedan möttes vi och jag föll pladask, utan den hade jag antagligen inte suttit här en fredagseftermiddag och plitat på mina små alster. Detta är också den öl vi säljer mest av på jobbet och jag vet att det har varit en inkörsport för mången dryckesintresserad. Eftersom jag serverat ca 100000 Maredsous 6 på fat under mina 16 år har denna Duvel/Moortgat-produkt en speciell plats i mitt hjärta…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

En notis, två spännande samarbetsöl!

Härom dagen berättade jag om en synnerligen intressant samarbetsöl mellan de båda Brysselbryggerierna Brasserie de la Senne och Cantillon. Idag släppte de etiketten och som brukligt när det gäller De la Sennes design ser det bra ut!

 
På tal om samarbetsöl har jag under dagen fått nys om två spännande brygder som kommer senare i år. Den första ölen har svensk anknytning i form av den unika och sympatiska Arvid Landgren som verkar under namnet Tempel Brygghus. Arvid ska brygga en öl tillsammans med ett relativt ungt belgiskt bryggeri vid namn Totem. Detta Gentbelägna bryggeri går helt sin egen väg och har en outsinlig fascination för historiska grupper och folkslag vilket märks på deras utstrålning samt ölnamn. Lägg därtill en produktportfölj som skiljer ut sig från de flesta belgarna och som skiljt från ovanstående är modern och innovativ. Detta kan bli hur bra, funky, fantastiskt och galet som helst.    
 
Denna svenskbelgiska brygd kommer att släppas på en ölfestival som heter Billie’s Craft Beer Fest och som går av stapeln i Antwerpen den 2:a och 3:e december i år men jag har flaggat för att jag är intresserad om det blir något fat över.

  
Öl nummer två vet jag inte så mycket om än men det räcker med att läsa vilka som är involverade för att jag ska bli intresserad. Sent ikväll noterade jag att under morgondagen ska det bryggas öl på Alvinne och förutom värdarna gästar det ryska bryggeriet Stamm Beer Brewery samt ölbutiken Etre-Gourmet. Vad det blir och hur det blir, det vet endast gudarna men jag vet att jag vill ha och jag vet var jag kommer kunna hitta den när den blir klar!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Wadesda #7

Igår nåddes jag av den lite halvhemliga nyheten att Brasserie de la Senne är på gång med en ny variant i deras experimentserie Wadesda. Det var två år sedan de senaste släppte produkter under det lite underliga namnet men då kom det i och för sig två stycken på en och samma gång.

  
Wadesda #7 kommer senare i höst och det sägs att det kommer att vara en blandning mellan en Saison och en lambic från Cantillon. Detta blir femte gången* De la Senne och Cantillon gör en brygd tillsammans och jag hoppas att resultatet når samma höjder som Saison de la Senne vilken jag upplevde som helt magisk.

  
På grund av, framförallt, Cantillons populäritet och att produkter de varit inblandade i tenderar att få väldigt höga andra-, tredje- och fjärdehandsvärde kommer denna produkt endast att släppas på fat åtminstone utanför de båda bryggeriernas dörrar. Med stor sannolikhet kommer vi att komma över något av dessa fat vilket skulle glädja mig (och förhoppningsvis er) något oerhört.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*De övriga fyra är förutom redan nämnda Saison de la Senne, Crianza (Zinnebir blandad med lambic), Wadesda #1 (Jambe de Bois blandad med lambic) och Obbrussel.

  

Julis enda släpp!

Uppe med den venetianska tuppen och efter avslutad löprunda bland kanalerna utan att plumsa i konstaterar jag att om 2 timmar och 25 minuter släpps det tre belgare och en blandlandsbelgare på hemmaplan.   

Åter igen får vi stifta bekantskap med den näst intill perfekta Gueuzen blandad till gyllene nektar av den petimeternoga Pierre Tilquin. Till alla surölsälskandes stora glädje har de nu möjlighet att bunkra upp med Tilquin Oude Gueuze så de inte behöver sitta torrskodda när den syrliga nerven i tarmen suger. 

  
Produkt nummer två är signerad av Brasserie de la Senne samt Babby Beer. Detta är en ren och mycket habil belgisk IPA vid namn Schieven IPA som passar utmärkt till sommarens alla grilltillfällen eller som en törstsläckare efter en hård dag på stranden. Snygg både invändigt och utvändigt som brukligt när De la Senne är i farten…

  
Äntligen är den här! Efter alla etikettdebacle dyker den limiterade variant av Boons Oude Geuze. Knastertorr och ljuvligt syrlig ståtar Boon Oude Geuze Black Label Seond Edition i gyllene skepnad. Trots pengen är det ett givet köp, både att dricka nu och att stoppa i källaren.

 Sist ut kommer en för mig otickad dubbel-IPA från de produktiva grabbarna på To Øl. Som brukligt är denna brygd som heter D’Juicy IPA bryggd på belgiska Proef i Lochristi. Även om jag inte uppskattar allt dessa män gör och just denna moderna ölstil kanske inte är min absoluta favorit ser jag fram emot att ticka den när jag kommer hem. En tick är ju som bekant alltid en tick…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe  

    

 

April, april, eller?

Tyvärr måste jag berätta att det jag skrev i lördags inte var sant och det tror jag att de flesta av er förstod. Jag tycker det är synd att det var ett påhitt för när jag skrev inlägget fantiserade jag om hur bra ett sånt samarbete skulle kunnat bli!

  
Självklart var jag inte ensam om att hitta på lustigfikationer denna luriga dag och jag tänkte delge er några här.

  
Först ut var det Brysselbaserade Brussel Beer Project som släppte en film som antydde att den lilla fejd som råder mellan dem och Svergieaktuella De la Senne var löst och att de äntligen skulle brygga en öl tillsammans. Eftersom jag är övertygad om att ett samarbete mellan dessa två bryggerier skulle bli fantastiskt känns det tråkigt att det bara var ett skämt…

  
Vidare skrev 3 Fonteinen Restaurant & Café att de dagen till ära skulle servera Westmalle Tripel på fat och inte nog med det. De skulle ha tre varianter av den magiska nektar. En 21%-ig, en 12%-ig och slutligen en 6%-ig. Det hade också varit något det…

  
Sist men inte minst las det upp bilder på en ny öl från Tilquin. Denna lambic från Pierre Tilquins underbara bryggeri sades innehålla ananas samt banan och var döpt till Tilquinananas. Kul och uppfinningsrikt skämt tänkte jag tills jag idag blev varse att ölen finns på riktigt! Efter lite forskning samt svar från Pierre själv är detta inget aprilskoj utan en livs levande produkt. Pierre skriver så här:

Hi Jens, the Tilquinananas is real. We did it for fun with the admins of Tilquin Enthousiasts, with pineapple and bananas. We did something like 40 bottles for private and on site consumption. That’s why we did a label. 

Best regards/Pierre

Ibland överträffar verkligheten dikten och jag har fått en ny produkt att jaga!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe