Svensk-belgisk brygd redo…

I juni berättade jag om ett samarbetsöl mellan De la Senne och Stockholm Brewing som varken hade namn, releasedatum eller etikett. Det har den nu…

Denna rågbaserade Saison innehållande granskott har fått namnet Sprussel vilket är en ordlek mellan De la Sennes hemort Bryssel och det engelska ordet för granskott (spruce). Som vanligt har Jean Goovearts gjort etiketten vilket jag trodde och hoppades på tidigare i somras.

Troligtvis kommer denna brygd på stillsamma 5,8% och som bara existerar på småflaskor dyka upp på jobbet samt eventuellt även på Systembolaget under hösten.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Huvudstadssamarbete!

Under gårdagen besökte Michel Ahlin Wigardt från Stockholm Brewing det Brysselbaserade De la Senne och tillsammans bryggde de en samarbetsöl som blir intressant att testa.

   
 
Tillsammans med svenskättlingen Joel Galy och en av De la Sennes grundare Yvan de Baets bryggdes en rågöl innehållandes granskott. Jag förutsätter att åtminstone en del av denna batch kommer att landa i Sverige och jag hoppas att brygden kommer att prydas av en etikett designad De la Sennes mycket begåvade illustratör Jean Goovaerts.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

4 nya belgare på ingång!

Klockan 10:00 imorgon står fyra nya belgare på hyllan och det lovar mycket gott även om två av produkterna kommer att göra hål i plånboken! Åter igen visar de svenska importörerna hög klass när det kommer till urval av brygder som lanseras.

Först ut detta härliga potpurri är De la Sennes födelsedagsöl Brussels Calling 2017. Årets variant har en annorlunda humlekomposition än föregående men i övrigt är det fortfarande ett fantastiskt exemplar på en belgisk besking. Med konsekvens och nytänkande erövrar detta bryggeri fler och fler fans.  
Produkt nummer två är en ständigt återkommande brygd vilket glädjer mig eftersom jag gillar att samla årgångar. Det komiska är att båda av de ovanstående ölen äntrade Systembolaget vid exakt samma tid förra året. Hur som helst är det tionde året (om jag räknat rätt) i följd som vi får möta Ichtegems Grand Cru från Strubbe och det är lika länge som den har funnits. Denna Oud Bruin är en god kompanjon både i och till mat.

  

Vidare har vi en tämligen ny produkt som jag inte har haft nöjet att testa än men som jag har väldigt höga förhoppningar om. Det är den utmärkta produkten Liefmans Goudenband som fått vila på Pinot Noirfat i  40 veckor och fått namnet Liefmans Goudenband Barrel Aged. Enligt bryggeriet har denna lagring överträffat deras vildaste fantasier vilket låter mycket lovande.    
 Sist ut kommer en blandlandsbelgare signerad Mikkeller. Det är ingen mindre än den utsökta Mikkeller Nelson Sauvin som fått sig en smaksättning av apelsin och passionsfrukt vilket givit den namnet Mikkeller Nelson Sauvin Orange & Passionfruit. Om jag är inte har helt fel har denna produkt även fått vila på Chardonnayfat vilket bådar väldigt gott!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

I Rate Saison…

Åter igen publicerar det fascinerande bryggeriet De la Senne en ny produkt de bryggt tillsammans med ölskribenten och ölgudinnan Melissa Cole.

  
Brygden som fått namnet I Rate Saison är en brettad dinkelsaison vilket låter väldigt intressant. Enligt utsago ska denna öl ha smaknoter av ananas, päron och krusbär. Jag hoppas verkligen jag fåren chans att testa denna limiterade produkt.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Jester Zinne

I helgen fick jag äntligen sätta tänderna i den av mig djupt eftertraktade ölen Crianza II från De la Senne. Emellertid är jag inte helt övertygad men antagligen berodde det på alldeles för högt uppskruvade förväntningar. Om möjligt ska jag absolut ge den fler chanser.

   
Dock hann jag knappt landa från min senaste tur i Belgien förrän det dyker upp nya brygder som triggar igång måste-prova-nerverna. I maj 2016 skrev jag att De la Senne samt det texasbaserade bryggeriet Jester King bryggde en produkt tillsammans och nu är det dags att skörda den frukten. 

 
Brygden har fått namnet Jester Zinne och det är en Saison från den gamla skolan. De har låtit brygden jäsa med en blandning från respektive bryggeris husjäst vilket sägs ha varit en magisk kombination där dessa ‘baggar’ har jobbat väl tillsammans. Denna rustika brygd har sedermera vilat på ekfat i 14 månader vilket både bidraget till komplexa smaker samt kulör. Med en behaglig syra, lite mineraltoner och ett uns av ekfatet bjuder denna kopparfärgade produkt på smaknoter såsom rabarber och kvitten vilket enligt Yvan de Baets påminner om hur Saison smakade kring under tidigt 1900-tal. Jag hoppas verkligen att jag får möjlighet att testa denna historielektion och förhoppningsvis komma över några flaskor till jobbet.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Skilsmässa i Bryssel…

Om gårdagens inlägg spridde glädje för alla älskare av De la Senne går dagens alster i moll. Efter 11 års samarbete och otaliga öl tillsammans går de två krogarna Moeder Lambic och bryggeriet De la Senne skilda vägar.

  
Enligt de tre ägarna på Moeder Lambic har deras äktenskap successivt försämrats under de sista åren och de anser att bryggeriet har svikit dem ett flertal gånger under den sista tiden. Det som fick bägaren att rinna över var emellertid att krogarna trodde att de hade exklusivitet på den nya upplagan av den legendariska produkten Crianza II. Så var inte fallet och strax efter premiären på Moeder Lambic Original fann krögarna denna fantastiska öl både här och var runt om i Bryssel vilket fick dem att ta detta slutgiltiga beslut.

Trist att det ska behöva bli så här men livet fortsätter för båda parter och enligt Moeder Lambic är det inget ‘krig’ mellan dem och de slutar sitt meddelande med att önska De la Senne all lycka i framtiden.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

 

Wadesda #8

Knappt har dammet hunnit lägga sig efter den friska Wadesda #7 innan Brasserie de la Senne lanserar produkt nummer åtta i denna experimentserie öl. 

  
Om sjuan var härligt frisk och med ett tydligt inslag av Cantillons lambic är Wadesda #8 återigen (likt Wadesda #4 samt Wadesda #5 & #6) ett IPA- experiment med en för bryggeriet ny humlesort. Brygden som endast finns tillgänglig på fat är i det närmaste klar och förväntas dyka upp på diverse krogar och festivaler under årets sista dagar.

Wadesda #8 klockar in på 6,2% och sägs vara en bärnstensfärgad brygd med intensiva smaker och dofter av persika, apelsin, aprikos och melon. Denna törstsläckare ska ha en snygg bitterhet samt en textur som minner om silke. Nu är jag inte så IPA:ig av mig men låter det inte som om vi kan förväntas oss ytterligare en av få belgiska NEIPA:s från detta Brysselbaserade bryggeri?
Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

En mytomspunnen brygd får en uppföljare!

Ölvärlden består av en hel ocean med produkter och ibland blir vissa såtillvida pass unika att de benämns som ‘vita valar’ eller till och med ‘spökvalar’. Jag skulle klassa De la Sennes Crianza från 2007 som en av dessa valar. Det är en av ytterst få produkter från detta bryggeri som jag inte har druckit men nu verkar det som att jag kommer att få chansen!

  
Tio år efter originalet släpps upplaga två av denna raritet. Denna samarbetsbrygd är en blandning av De la Sennes fantastiska blond Zinnebir och lambic från Cantillon som får vila på ekfat i 9 månader (inte helt olikt Wadesda #7). Denna gång ska jag inte missa att lägga vantarna på åtminstone en av dessa flaskor.

Anledningen till att De la Senne dammar av denna åtråvärda öl är det fortsatta firandet av Moeder Lambic Original som är inne på sin 8:e och 9:e akt av 10 som pågått över ett år.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Svenskbelgiska samarbeten!

Att Sverige börjar göra sig ett namn på utländska ölscener är inget nytt även om det inte pågått speciellt länge. Även i mitt kära Belgien börjar det dyka upp olika svenska öl och svenska bryggerier blir numer väldigt ofta inbjudna till olika ölmässor. Dock har det inte varit jättevanligt med svenskbelgiska samarbetsöl även om det finns några stycken och allt som oftast har dessa inneburit att det svenska bryggeriet har fått ta sig till Belgien. Nu har det emellertid bryggts två öl på kort tid där förutsättningarna varit tvärtom.

  
Den första produkten av dessa två skvallrade jag om i våras och den föddes i början på juni när Brekeriet fick besök av det Brysselbaserade De la Senne. Tillsammans skapade de brygden My Oud Swede som vad jag förstår är en klassisk belgisk wit med en hel del Brekerietkärlek. Jag har inte testat den själv men jag föreställer mig en mullig wit med en hel del syra. Kanske lite i stil med Sorbré som jag bryggde där för några år sedan? Om man, likt mig, har missat den finns den på Stockholm Beer och den släpps på Systembolaget imorgon.

  
Öl nummer två ligger fortfarande på tank eftersom den bryggdes så sent som i slutet på september. Denna gång var det Hof ten Dormaal som tog sig drygt 180 mil med bil upp till Tempel Brygghus i Näs-Edeby utanför Uppsala. Med sig hade de egenodlad vete och havre samt moreller (surkörsbär) från byn Tildonk där bryggeriet är beläget. Resultatet, som än så länge är namnlöst, blir som ni säkert förstår en härligt syrlig svenskbelgisk Kriek. 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe  

Premiär för surrealistisk hyllningsöl till Magritte!

En av Belgiens mest kända konstnärer är surrealisten René Magritte. I år var det 50 år sedan han gick bort och det har inneburit att Magritte-museet har beställt en hyllningsöl för att uppmärksamma detta. Det är inte första gången René eller hans konst syns på olika belgiska öl…

  
…men det är första gången museet beställer en unik brygd till dess restaurang. Ölen kommer endast att finnas där (sägs det) och den har premiär söndagen den 1:a oktober. Eftersom jag springer förbi museet just på söndag kanske jag kan springa förbi där efter loppet. 

  
Ölen som fått namnet Witte van de Magritte är bryggd av Brasserie de la Senne och det busiga eller för den delen det ‘surrealistiska’ med ölen är att det är en mörk belgisk veteöl. Kul drag och ölstilen är väldigt ovanlig bland belgarna. På rak arm kan jag endast erinra mig två tidigare produkter som skulle passa in i stilen.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe