Olika men lika…

En del belgiska bryggerier säljer likadana produkter men med olika etiketter. Detta är inga revolutionerande uppgifter men det kan ändå vara kul att veta. Själv listar jag olika etiketter som ‘olika’ öl även om jag vet hur det ligger till, men det är jag det. Många ‘tickers’ går efter den eminenta Ratebeer och den sidan är oftast medvetna om vilka öl som är alias till vilka. Som underliggande exempel:

20140113-165203.jpg
Dock finns det en del listade öl på ovan nämnda sida vilka är bokförda som två olika artiklar men enligt olika källor är samma. Jag tänkte ta upp några exempel. För det första har vi ‘Livinus Blonde’ och ‘Kapittel Abt’ från det eminenta bryggeriet Van Eecke i Watou. Här har jag ett flertal gånger fått bekräftat både från bryggeriets allt-i-allo Sandrino och från exportchefen Dany att dessa produkter är en och samma öl. Livinusen är tydligen etiketterad för den franska marknaden men i övrigt är skillnaden noll.

20140113-165922.jpg
Att ha fler etiketter för samma öl för olika marknader är inget ovanligt. Det finns en svensk ölimportör som har fler öl under ‘falsk’ flagg. Underliggande exempel var ett sådant tills för något år sedan men nu bryggs ‘Chef Jens’ som en unik öl och ‘De Graal SloCK’ har tagits ur produktion.

20140113-170531.jpg
Några av de belgiska bryggerierna har omfattande export till USA och då har de ömsom valt och ömsom tvingats ändra etiketter. Jag har redan berättat om Bush, Tsjeeses och Verboden Vrucht. I Géants fall handlade om att undvika språkförbistringar och därför valde man att döpa om ‘Gouyasse’ till ‘Goliath’ när den skulle färdas över Atlanten.

20140113-171554.jpg
Van Steenberge lanserade ‘St Stefanus’ för några år sedan. Det visade sig att innehållet var detsamma som den anrika klosteralen ‘Augustijn’. Detta berättade bryggeriägaren Jef Versele mycket öppenhjärtligt under en bryggarmiddag för ungefär ett år sedan. I Belgien heter fortfarande ölen Augustijn medan exportvarianten fått ett helt nytt liv och marknad under St Stefanus.

20140113-172253.jpg
Det är även ett välkänt faktum att klosterölen ‘Floreffe Tripel’ och ‘Moeder Overste’ är samma produkt. De bryggs av bryggeriet Lefebvre som även ligger bakom ölen på den översta bilden, ‘Saison 1900’ och ‘Vallon’.

20140113-172651.jpg
Häromdagen fick jag veta att Postel och Affligems produkter är exakt likadana. Att storbryggerier som Affligem/Heineken håller på med den här typen av förenkling i verksamheten utan att skära ner på produktportföljen är inget nytt. Enligt den fantastiska boken ‘Good Beer Guide Belgium’ så håller även Brasserie Du Bocq på med liknande verksamhet. Tim Webb menar att man kan sätta likhetstecken mellan både ‘St Benoit Blonde’ och ‘La Gauloise Blonde’, ‘La Gauloise Ambrée’ och ‘Saison Regal’. Webb hävdar även att ‘Triple Moine’ och ‘Deugniet’ är från samma balja…

20140113-174054.jpg
I vissa fall kan dubbeletiketteringen bero på att krogar vill ha en ‘egen’ brygd eller att restauranger beställer en unik öl. Så var fallet för oss när vi komponerade vår jubileumsöl ‘Pressklubben 10’. Eftersom vi inte köpte hela batchen valde Dany att släppa den på hemmaplan med en ny etikett och med nytt namn, ‘Slaapmutske Hop Collection Kent Goldings’. Nu blev ölen så populär att han brygger den om och om igen. Faktum är att den fick silvermedalj på årets upplaga av Brussels Beer Challenge.

20140113-174729.jpg
Ryktet säger att även ‘Slaapmutske Tripel’ och ‘Ronsischen Tripel’ är samma produkt men det låter jag vara osagt. Emellertid har jag en del indicier som tyder på det. Vad som än gäller är det en fantastisk öl!

20140113-175145.jpg
Får ni möjlighet så a/b testa gärna några av de ovanstående exemplen. Jag kan intyga att det är svårt att tro att det är samma produkt i några av dem åtminstone. Detta beror inte på etiketternas olikheter utan snarare på att det ofta är olika batcher från olika bryggningar och oftast skiljer buteljeringsdatumen så markant att ölen helt enkelt varierar i smakbilden.

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Om att hålla färgen…

Nå, finns det färgkoder inom den belgiska ölvärlden? Fruktölen har en ganska tydlig kod men finns den även på ‘vanlig’ belgisk öl. Ska man passa sig för svarta etiketter eller är det koriander i öl med grön kapsyl? Vitt = innehåller vete och blå = innehåller smurf*?

20121211-204506.jpg
Vissa och mestadels klosterale pysslar med färgkoder men man får inte ta dessa för sanningar. Floreffe från Lefebvre har en tydlig kod och de får agera tumregel men det finns många undantag. Många blonda öl kring 6% har den historiskt sätt gjort den gröna färgen till sin, på senare har den gula färgen siktats på blondisar. Det kan bero på en ökad flora av ekologisk öl som självklart grönfärgar sina etiketter och kapsyler…

20121211-205856.jpg
Rött är förknippat med mörk öl, dock av olika styrka. Det kan vara både ‘brunes’ och ‘dubblar’ men sällan öl över 8%. Just rödfärgade öl kanske har den tydligast markerade färgkoden av belgiska öl. Det finns en uppsjö…

20121211-211617.jpg
Vidare har vi gult på tapeten. Gult eller guld är den klassiska tripelfärgen eller färgen på stark, mullig och kraftig ljus ale. Likt den förrädiska lättdruckna ölen har, men framför allt hade många ‘triplar’ den gyllene kulöre. Nu för tiden klär blått triplar till höger och vänster men…

20121211-223344.jpg
…för vissa tillhör blå den mörka, kraftiga och mäktiga mörka ölen över 8%. Jag är inte säker om allt detta är ett imaginärt spöke i mitt huvud eller om det faktiskt finns en kod. Vi får fråga Dan Brown…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*vit, silver och babyblått är ganska vanligt på veteöl dock tror jag inte man offrar smurf på blå öl, de är utrotningshotade…

Pax Vobiscum

Äkta eller inte? Klosterale dyker upp lite här och var runt om i Belgien. Det är Saint Blablabla här och Abdij de Gallimattias här, men vad är sant och vad är falskt?

20121118-223434.jpg
Det är inte så klurigt. Bär ölen stämpeln ovan då är det en äkta klosterale (blanda inte ihop dessa med munköl)
För att erhålla stämpeln krävs att man uppfyller vissa krav. Om ölen fanns före 12:e juli 1999 så gäller följande:
Bryggaren ska vara medlem av ”Unie van de Belgische Brouwers/de l’Union des Brasseries Belges”. Det ska givetvis finnas en koppling till det befintliga eller det tidigare klostret.
Bryggeriet betalar en viss peng till allmännyttiga eller kulturella gärningar på klostret eller till den stiftelsen som sköter det tidigareklostret.
Klostret eller stiftelsen har rätt att kontrollera reklam och marknadsföring kring ölen.

20121118-214535.jpg
Om ölen har börjat bryggas efter ovanstående datum gäller i stort samma regler. Dock måste ett samarbetsavtal mellan bryggeriet och det tänkta klostret upprättas plus att de måste kunna visa att det finns en tradition av bryggning och gärna en historisk produkt på det tänkta klostret.

20121118-222116.jpg
Här följer en ganska osexig lista med de äkta klosteralen och vilka som producerar dem:
Abbaye d’Aulne (Val de Sambre)
Abbaye de Cambron (Silly)
Abbaye de Bonne-Espérance (Lefebvre)
Abbaye de Saint-Martin (Brunehaut)
Abdij Dendermonde (De Block)
Affligem (Heineken)
Bornem (Van Stenbergs)
Ename (Roman)
Floreffe (Lefebvre)
Grimbergen (Alken-Maes/Heineken)

20121118-222709.jpg
Herkenrode (Sint-Jozef)
Keizersberg (Van Steenberge)
Leffe (Anheuser-Busch InBev)
Maredsous (Duvel Moortgat)
Postel (Heineken)
Ramée (Brunehaut)
Saint Feuillien (Saint Feuillien)
Sint Idesbald (Huyghe)
Sint Pietersabdij (Palm)
Steenbrugge (Palm)
Ten Duinen (Huyghe)
Ter Dolen (De Dool)
Tongerlo (Haacht)
Val-Dieu (Val-Dieu)

Saknar ni någon? Då är de tyvärr inte äkta…

Tack för uppmärksamheten/
Pater Skrubbe