Landet i väst är bra på många sett men det finns ett par saker där de både vill ha kakan och äta den. Jag tänker på sex och droger. Wow, som en löpsedel på Expressen!
Vad har detta med belgisk öl att göra, undrar ni? Jo, jag har två exempel där just den amerikanska moralens tvetydighet har fått belgare att ändra på sina etiketter för att kunna sälja sin öl på andra sidan Atlanten.

Vi flyttar oss tillbaka till 1980. Pierre Celis (Hoegaardens grundare) får ett uppdrag att brygga en festivalöl för ett gille i Diest. Han brygger en kraftig ambrée som döps till ‘Diesters Bier’. På grund av att han lånat namnet ifrån en historisk brygd (mörk och svag öl) som sedan 1966 geografiskt skyddad fick Celis lov att ändra namnet för att undvika en rättsprocess. Från och med 1982 heter ölen ‘Verboden Vrucht’ (den förbjudna frukten) och etiketten blir en pastisch på en Rubensmålning.
När den sedermera ska exporteras till USA så kräver de att Celis gör om etiketten ytterligare en gång på grund av dess ekivoka utseende! Hycklare i kvadrat…

Tidsmaskinen för oss fram till 2007-2008 någonting. Struises julöl ‘Tsjeeses’ och dess ekfatslagrade storebror* ‘Tsjeeses Reserva’ har en något drogliberal etikett som tydligen ska ha urskiljts i en molnformation en ‘molnig’ natt! Hum? Senare när den ska gå på export till staterna blir det ramaskri. Det går INTE ha en tomte med tydligt påverkad blick. Istället för att göra en helt ny etikett valde Struise ett i mina ögon roligare alternativ…

…då man retuscherade bort röken och satte solglasögon på gubben. Tji fick moraltanterna och skenheligheten såg sig själv i spegeln!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Fram till 2009 låg Reservan på calvadosfat. Nu ligger den på cognacsfat…