Jackpot på Systembolaget!

För lite drygt en timme sedan var det äntligen dags för ett nyhetssläpp på Systembolaget men den som väntar på något gott…

Detta släpp är nämligen rena julafton för oss belgobrygdsvänner och vi har hela fem olika produkter att lägga vantarna på. Lägg därtill att det är en kvintett av svårfunna samt exklusiva pjäser som förgyller hyllorna.

Till att börja med är det med stor glädje jag hälsar det fenomenala bryggeriet Struise välkomna tillbaka. Det var sannerligen ett bra tag sedan vi kunde införskaffa Urbain Coutteau’s magiska produkter och nu ser vi inte mindre än två stycken. Dessa föddes för elva år sedan och ingår i en serie öl Urbain kallar Black Damnation och som numer uppgår till hela 30 olika brygder. Dessa två är nummer tre respektive fyra och har efternamnen Black Mess och Coffee Club. Den förstnämnda hette från början Black Mes och var en hommage till Paul Melia vars smeknamn är just Mes. Den versionen hade legat i tre månader på Paul’s favoritwhiskyfat Caol Ila’s Distillers Version 1995. Denna ’nyfödda’ variant av Black Mess har legat inte mindre än två år på ospecificerade rökiga whiskyfat. Produkt nummer två har även den fått längre tid på faten än ursprungsversionen men här har det använts karibiska romfat istället!

Vidare så blir det syrligt för hela slanten. Först ut bland de sista tre lambicerna ser vi årets upplaga av H.O.R.A.L’s Oude Geuze Megablend och den monsterblandning är en ynnest att inmundiga. Som vanligt har de flesta medlemmarna i ovanstående organisation ställt upp med en lambic och för första gången har vi en upplaga med ett syrligt bidrag från LambiekFabriek!

Sist men inte minst har vi två prestigeprodukter signerade 3 Fonteinen. Dels har vi den senaste versionen av mästergeuzen Golden Blend som innehåller något så unikt som fyraårig lambic och dels har vi den andra varianten av druvlambicen som släpptes för några veckor sedan. Denna produkt har som namnet Druif Dornfelder förtäljer smaksatts med tyskfödda druvan Dornfelder. Smaklig sommar!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Bäst 2020!

God fortsättning på er. Nytt år och nya möjligheter är en välanvänd klyscha men 2020 bör vi kunna överträffa, eller? Jag är åtminstone positiv och ser fram emot det kommande året där jag ämnar fortsätta att mata er med belgisk öl i både skriftlig samt flytande form.

Oavsett hur föregående år såg ut och att jag missade att resa till Belgien för första gången på 16 år hann jag peta i mig en hel del nya brygder från detta förlovade land. Om jag inte räknat fel landade jag på 274 nya ‘tickningar‘ och det får anses godkänt med tanke på hur saker och ting tedde sig. Det var mycket nya ‘beskingar’, tämligen många brygder med lägre alkohol, en uppsjö nya burköl från mindre bryggerier och en hel del olika typer av ‘syrlingar’. När jag summerar alla nya upplevelser och söker vilka jag funnit behaga mig mest landar jag i dessa åtta brygder:

Framboos Pjassel 2019 (Bokke)

Too Late For Roses (White Pony/Eutropius)

Clash of the Titans Reserva (Struise)

Soyouz(Brasserie de la Sambre)

Cuvée d’Erpigny White Port (Alvinne)

Oep Tram Drei (Galea Craft Beers)

De Cam Rabarber (De Cam)

Trappistes Rochefort Tripel Extra (Trappistes Rochefort)

Noterbart bland dessa är att denna oktett innehåller tre Imperial Stouts, två ekfatslagrade Barley Wines, två Lambicer och en Tripel. Av de nya brygderna från Bokke, White Pony, Struise och Alvinne jag har lyckats peta i mig under 2020 är det hårfina marginaler med diverse andra öl från deras respektive nyheter.

Jag vill även ta tillfället i akt att nämna ytterligare tre brygder som i sig kanske inte varit ‘bäst’ men som har överraskat mig på ett utomordentligt positivt sätt. Denna trio är följande produkter:

Maracú-Jaya (Atrium)

Vaccin 3.0 (Alvinne)

Raspberry Porter (Broers)

Med detta sagt vill jag önska er ett välsmakande nytt år och jag hoppas vi får fler möjligheter att träffas under 2021. För er som bor i Stockholm vill jag flagga för årets första Skrubbetorsdag som går av stapeln denna veckan med brygder från bland annat White Pony, Dupont samt Verzet på fat.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Sanningen är här!

Jag har tidigare berättat om konstnären Delphine Boll vars namn figurerar i Struises magiska stout Cuvée Delphine och som sedan 1999 hävdat att hon är forne belgiske kungens Albert II oäkta dotter.

Under hösten 2018 fastslog en domstol att Albert var tvungen att lämna ett DNA-prov för att denna historia skulle få ett slut och nu har svaret kommit. Det visade sig att alla rykten var sanna och att Albert ÄR pappa till Delphine som nu äntligen har fått reda på sanningen och kan få upprättelse. Bryggeriet Struise, som hela tiden varit på Delphine’s sida och som sagt sig veta sanningen, var inte sena på bollen och från och med nu kommer deras fenomenala Imperial Stout Black Albert som är döpt efter den före detta kungen att bära följande etikett.

Det måste kännas skönt att denna infekterade historia äntligen får ett slut och jag mina sympatier går till Delphine.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

St Feuillien blir bra mycket starkare…

Nu sällar sig bryggeriet St Feuillien (fd Friart) till Het Anker, Wilderen, Achouffe, 3 Fonteinen, Duvel/Moortgat, Struise, De Ryck, De la Senne, Lindemans med flera. Gemensamt för dessa bryggerier är att de gjort olika typer av destillat på någon eller flera av sina brygder.

St Feuillien vill inte vara sämre utan nu har de producerat och släppt 9000 flaskor av ett destillat de kallar St. Feuillien Triple Distilled Malt. Grundprodukten är bryggeriets klosteröl St Feuillien Triple som har blivit destillerat tre gånger och sedan har fått vila på Bourbonfat i sex månader. Anmärkningsvärt nog går det åt 13 liter öl för att få fram en liter sprit. Oklart om denna produkt ser svenska marknaden men är man nyfiken på hur liknande drycker kan tänkas smaka har jag kommit över det senaste destillatet från Duvel/Moortgat.

Härom veckan släppte de den ytterligare en utgåva av Duvel Destilled. Denna pjäs har legat hela 10 år på Sherry- samt Bourbonfat och jag har som sagt kommit över en av 14280 flaskor vilken jag kommer knäcka på jobbet under denna veckas Skrubbetorsdag.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Sorg hos Struise

Tyvärr bringar måndagen tråkiga nyheter från Oostvleteren och Struise.

Bryggeriets allt-i-allo, ständige hantlangare samt överste buteljfyllare Roger Zielens, även kallad Lambig van de Westhoek, har gått ur tiden.

För mig och andra Struiseälskare är Roger mest känd för att omedvetet spelat hela ölnördsetablissemanget ett spratt runt 2006. På den tiden fyllde Struise sin flaggskeppsprodukt Pannepot på storflaskor i extremt begränsad upplaga. Vid ett tillfälle när Roger skulle etikettera dessa buteljer tog han fel etikett och märkte dem med Pannepøt istället vilket i sig inte var så konstigt eftersom då skiljde sig dessa två produkters label ytterst lite.

Emellertid innebar denna felmärkning att många tickare samt Ratebeerianer blev alldeles till sig och jakten på denna ölens ‘tre skilling banco’ visste inga gränser. Trots att bryggeriet snabbt bekräftade att detta inte var en ny produkt spelade det ingen roll utan denna vita val skulle självklart också inmundigas, kosta vad det kosta ville…

…och ja, jag har druckit den i källaren på Delirium Café i Bryssel.

Vila i frid, Roger!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Havre och humlesamarbete!

Idag har jag glädjen att berätta att Struise är på tapeten igen. Denna gång har de besökt det schweiziska bryggeriet Hoppy People och resultatet verkar bli en munfull humlebomb.

Produkten som har arbetsnamnet Oatis har en maltbas bestående av hela 54% havre samt 20 kg humle per 1000 liter öl. För alla humlefantaster därute kan jag meddela att de humlesorter som användes var Citra, Galaxy samt Hallertauer Blanc. Kanske inte riktigt min kopp av te men jag brukar uppskatta det mesta som Struises Urbain Coutteau ligger bakom. Vill får väl se om brygden hittar till Sverige på något sätt…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Nytt och oprovat II

Då var det åter igen dags för en Skrubbeprovning under temat nytt och oprovat. Ånyo har jag kommit över ett gäng öl som aldrig eller mycket sällan synts på våra breddgrader och dessa tänkte jag delge dem som vill komma.

Provningen innehåller tolv olika brygder och dessa ser ut som följer:

Duchesse Cherry (Verhaeghe)

Franc Belge (De Ranke)

Onyx (Atrium)

Zipacna (Totem)

Monk’s Café Grand Cru (Van Steenberge)

T.W.O. Reserva (Struise)

30:th Anniversary ‘1988-2018’ (Fantôme)

Phénix Barrel Aged (Brussels Beer Project)

Cuvée Oncle Pol (De Leite)

La Wambrechies (Du Bocq/Destillerie Claeyssens)

Lambik Peated Weizen (H.ertie/BrauArt)

Black Mirabelle (Brasserie du Brabant)

Eftersom några av er uttryckt en önskan om att köra mitt-i-veckan-provningar tänkte jag göra ett försök med en sådan. Denna provning kommer att hållas på dymmelonsdagen, dvs onsdagen den 17:e april med start kl 19:00. Högst troligt kommer vi åter hålla till på Kungsholmen i Stockholm och anmälan sker på jens.skrubbe@gmail.com eller via ett sms till o7o9993789. Provningen kostar 800:- per plats och det finns 6 platser. Jag hoppas att vi ses!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Struise landar på Systembolaget…

Om ca tjugo minuter öppnar Systembolaget och då är hyllorna åter igen fyllda med nyheter. Fyra av dessa brygder har sitt ursprung från Belgien och två av dem är en genuina sådana. Dock är det inte vilka brygder som helst utan dels är det en mäktig samt mörk syrling från Struise och dels ett stort samlarobjekt som dyker in.

Den första produkten som går under namnet Dark Horse Reserva är en spontanjäst brygd som legat fyra år på Bordeauxfat. Denna rika och vinösa pjäs är enligt bryggeriets egna utsago en hybrid av deras första Oud Bruin som hette Aardmonnik och ett lambicliknande experiment Urbain Coutteau skapade 1983 vid namn Dirty Horse. Det är en synnerligen karaktärsfull öl som kommer lämna få oberörda. I min bok är den värd den väl tilltagna slanten men jag anar att inte alla kommer att hålla med mig…

Vidare har vi den undersköna St Bernardus Abt 12 Magnum Edition 2018 som åter igen uppträder i sin limiterade form på 1,5 liter med konstnärlig etikett. För alla, likt mig, som har hamstrat dessa storflaskor sedan starten är detta en given investering!

Sist ut har vi två blandlandsbelgare som är sprungna ur Mikkellers outtömliga källa av produkter. Dels har vi den körsbärsstinna Mikkeller SpontanCherryFrederiksdal med bär från den danska körsbärsvintillverkaren Frederiksdal och dels har vi den champagneinspirerade samt fruktade Mikkeller Nelson Sauvin Mango Passion som är ett nytillskott i den häftiga serie brygder.

Ekfatslagrade brygder att jaga!

Det släpps nya brygder både här och var i mitt kära Belgien. Jag brukar delge er dem som jag har ett visst intresse för och självklart finns det en viss skala på hur spännande samt eftertraktad jag tycker brygderna är.

Tidigare under veckan släppte Vliegende Paard även känt som Prearis sin magiska Imperial Stout Marius i tre olika ekfatslagrade versioner. Den mörka doning bryggs på Struise och deras bryggmästare Urbain Coutteau har agerat inspiratör samt influens.

De tre nya varianterna av detta mästerverk som går under namnen Marius Reserva har legat på Sherry-, Armagnac- samt ospecificerat rödvinsfat. Det låter hur gott som helst.

Namnet Marius är för övrigt taget från bryggaren Andy Dewildes farbror som sägs ha blivit bortförd av aliens på 50-talet. Detta utomjordiska bortförandet ska ha skett i Frankrike och enligt Andys egna utsago är denna historia mer hemligstämplad och publikt dold än Roswellincidenten 1947.

Huruvida detta är sant låter jag vara osagt men ölen är fantastisk!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Struise hittar till Sverige igen!

Sist Struise fanns regelbundet i Sverige var under 2015 och därefter har de dykt in på Systembolaget med långa mellanrum och väldigt sporadiskt. Dels minns jag Blue Monk från maj 2016 samt Pannepot Special Reserva som jag tror kom under sommaren 2017 (missade till stor del detta på grund av semester). Förra året fick jag besök av en ny importör och då såg jag en ljusning men trots att jag la en order hände ingenting.

Nu verkar det som samt hoppas jag att det blir ändring på det och vi svenskar åter får del av det sagolika bryggeris magiska produkter.

Jag vet inte om jag ska bli orolig för att Dark Horse Reserva som skulle dykt upp i fredags är framflyttad till den 8:e mars eller om det bara är ‘ett i skivan’. Hur som helst ska jag göra mitt yttesta för att få in några Struiseprodukter till jobbet under våren samt hålla tummarna att vi i fortsättningen kommer ha lättare att få tag i dessa åtråvärda pjäser.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe