Skrubbeprovning på gång!

Nu ser åtminstone jag ett större ljus i slutet av tunneln och om det blir som regeringen lovat med restriktionerna i månadsskiftet har jag äntligen möjlighet att hålla en provning igen!

Denna gång har jag tagit en chokladmakare till hjälp och tillsammans har vi knåpat ihop en unik provning med udda samt svåråtkomliga öl och fullkomligt magiska praliner som ackompanjerar dessa brygder.

Under denna kväll för livsnjutare och gottegrisar kommer ni att få inmundiga följande brygder samt att ni får ett hum om pralinsmakerna nedanför dem:

Tea Time
Earl Grey Bitter Ale (2021) Misery Beer Co

’citron & mjölk’

Hallon en masse
Framboise Noyaux (2019) Bokke

’hallon & vanilj’

Trillingnöt
Coconut Macaroon Stout (2020) Totem

’pistage’

Kejsaren av Kina
Cuvée van de Keizer Imperial Blond (2008/2009) Het Anker

’lime & chili’

Fawlty Towers meets the Beatles
SpontanBasil (2015) Lindemans/Mikkeller

’jordgubbar & balsamico’

Fruktstund
Juicy & Wild Pluri-Elle (2020) LambiekFabriek

’dansk äppelpaj’

Cheesus Halleluja
Honor our Heroes (2021) Verzet

’gorgonzola & Oud Bruin’

Denna fantastiska kväll kommer att gå av stapeln lördagen den 3:e juli och vi startar klockan 17. Vi kommer att hålla till på Studio Polhem (Polhemsgatan 21, Kungsholmen) och om det blir som utlovat med restriktionerna finns det 16 platser till förfogande. Oavsett hur det blir med restriktionerna kommer vi självklart att Corona-anpassa denna tillställning på alla tänkbara sätt. Denna smakfulla kväll kostar 1200:- per plats och man anmäler sig på jens.skrubbe@gmail.com.

Jag hoppas att vi ses, det var längesen sist…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

En liten burk och en stor flaska!

Våren försvann som i ett trollslag och nu är det redan dags för det sista släppet i maj! Denna lönetisdag berikas Systembolaget med två produkter som är bryggda i Belgien.

För det första ser vi samlare eller fantaster av den potenta St Bernardus Abt att den limiterade magnumflaskan av tidigare nämnda brygd åter dyker in i Sverige. Denna upplaga pryds för första gången av ett foto som jag redan nämnt förut. Nu får vi hoppas att restriktionerna lyfts snart så man kan bjuda hem folk och dela på detta mästerverk.

Produkt nummer två börjar bli en klassiker och om inte annat kan man köpa den för Sara Nilssons fantastiska etiketter. Emellertid har jag tappat räkningen på hur många av denna välhumlade Pale Ale som har släppts men noterbart är att den numer bara kommer två gånger per år samt att den är burkad sedan några år tillbaka. K:rlek är hur som helst en riktig sommarsläckare och denna samarbetsöl mellan bryggeriet Mikkeller samt importören Brill är bryggd på Proef i Belgien vilket är skälet att den får plats här.

Nu är det en kvart kvar till portarna slås upp. Var redo…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Femte gången gillt!

Åter igen har Boon och Mikkeller slagit ihop sina påsar och producerat en Oude Geuze tillsammans. Detta är som sagt den femte gången i ordningen och för tredje gången har Mikkels etikettmakare Keith Shore skapat labeln.

Produkten har fått namnet Cuvée Oude Henri där det sistnämnda namnet är den hattprydde Mikkellergubbens franska alterego.

I övrigt finns det i nuläget inte så mycket att säga om denna sprillans nya lambic. Nästan onödigt mycket hemlighetsmakeri ett år som detta kan man tycka. Emellertid förutsätter jag att den likt tidigare årgångar är knastertorr och jag ser som vanligt fram emot att få lägga vantarna på den.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Två belgiska historier att vänta…

Nyss öppnade Systembolaget sina portar och då fanns det två produkter med anor från mitt kära Belgien.

Den första av dem är en blandlandsbelgare bryggd på Proef men signerad Mikkeller och med tanke på brygdens namn undrar jag om inte den svenska importören haft ett finger med i spelet.

På tal om brygdens namn så tror jag alla inblandade parter gärna hade sett att denna söta och lilla burk kommit tidigare men nu är det som det är. Brygden heter Mikkeller Midsummer Dream och är i grunden en A.P.A. (American Pale Ale) men med mängder av vete i sig. Den är molnig som en regnig julidag och eftersom den syftar till förra veckans högtid har den kryddats med hela sju olika humlesorter. Ganska fyndigt måste jag erkänna…

Brygd nummer två kommer från Van Steenberges portfölj och är en genuin belgare i både kropp samt själ. Denna majestätiska pjäs föddes för sju år sedan och har sedan dess bytt namn, etikett samt fatlagring mer eller mindre varje år. Årets limiterade upplaga heter ‘bara’ Gulden Draak Brewmaster eftersom man numer inte vill specificera vilken typ av ekfat som används till denna hyllningsbrygd. Oavsett vilket tror jag den som vanligt är magisk, värmande och förrädisk, dock är den ovanligt svår för mig som Stockholmare att komma över just denna gång men det är kanske inte mer än rätt…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Tre nya belgare hälsar på…

Imorgon kommer det en mängd tillfälliga produkter till Systembolaget och av dessa är tre ursprungligen från Belgien. Två av dem är genuina infödingar och en är blandlandsbelgare gjord för ett danskt, hyfsat välkänt spökbryggeri.

Först ut har vi en körsbärsbomb utöver det vanliga. Med en fruktmängd på 513 gram bär per liter är 3 Fonteinen Intens Rood tämligen unik. Grundölen är en blandning av tre olika lambicer från fyra olika brygder och där har körsbären macererat i 6 månader. Trots en saftig peng för saftig brygd är det ett givet köp.

Vidare har vi den snygga, krispiga och lite moderna bondölen Saison du Meyboom från De la Senne. Namnet refererar och är en hommage till en majstångsparad som går av stapeln i Bryssel den 9:e augusti varje år. Indiansommaröl som lämpar sig väl till kräftor…

Sist ut har vi blandlandsbelgaren som likt många gånger förut är signerad Mikkeller. Denna calamansismaksatta* Berliner Weissen var årets festivalprodukt till ovanstående entreprenörs ölevent i mitten på maj. Följaktligen är brygden döpt efter detta gigantiska kalas och heter MBCC’ 19.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*calamansi är en limefrukt som påminner om en blandning av mandarin och kumquats.

Boon och Mikkeller gör det igen…

För fjärde gången släpper lambicbryggeriet Boon en unik specialgueuze tillsammans med Mikkeller. Detta årets variant ska enligt Karel Boon vara något mer syrlig och minna om bryggeriets Monoblend VAT 108.

2019 års produkt har döpts till Boon/Mikkeller Oude Geuze Goût Americain och den tilltagna syrligheten är en av anledningarna till namnet. Karel Boon förklarar det på följande sätt i ett pressmeddelande:

In this case this geuze is more of a wink and nudge towards the american tries/experiments of our beloved lambic. These tries, resulting in interesting and nice bottles of beer, but also very often resulting in beers that we find to tend more towards malt vinegar, seem to be liked by a lot of people even with the enormously high acetic acidity, and mostly by Americans. When we made a more acetic Oude Geuze (the VAT 108) to put in our Discovery Box, many people loved it, but it seems many Americans still found it not sour enough.

But no, we didn’t decide to make something even more sour. We care what Belgians like to drink, we will listen to the Belgian taste pallet, so we DON’T want to make malt vinegar. No one wants to drink salad dressing.. (in Belgium at least). On the other hand this reminded us of an old habit that some producers of Champagne had. Batches that turned out more sour were labeled ”Goût Americain” (American Taste) and some also were marked ”Goût Russe” etc. and were then sold in those markets. With all this, we had an idea to make a beer, not necessarily to be sour, but more to put into perspective the appreciations of certain tastes. And this is a topic we’ve talked about with Mikkeller many times before which is how this became the basis for a new collab.

To us acetic sting (as we like to call it; ”piqûre acétique” in French) is an off-flavour. But it seems it is an acquired taste for other people (in this case more so the American part of the world). So don’t expect enormous amounts of sour because of course we’re not going to let anything leave the brewery that we don’t like ourselves. But what you taste is a nice complex, balanced Oude Geuze with acetic acidty that is already way above the level we normally prefer and what we’d easily at our brewery unofficially label as ”american taste”. At the same time it’s still relatively mild compared to other beers, but it is only to show that we don’t believe acetic acidty should have such a huge role in these beers. It is nice to add a small barrel with ”neig” (lambic with acetic sting) to a large blend to give some depth (a bit like using salt and pepper in the kitchen). But it should not be a dominating taste in the beer. All the stories of irregular bowel movements and the enamel of teeth coming off is not what a properly made lambic beer should have as result.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig och många är sura samt stötta medan andra tycker det är mestadels roligt. Jag kan bara säga att jag ser fram emot att få testa ölen och sedan fortsätta min semester.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

En härlig triss att vänta!

Strax öppnar Systembolaget och då väntar tre nya belgare på sina nya ägare. Dessa tre är lika ljusa som våren men de skiljer sig i stil och kompletterar varandra perfekt!

Den första av dessa är årets version av den singelhumlade djävulstripeln från Puurs. Som jag sa innan den släpptes tidigare i vår var det en oväntad men välkommen produkt. Duvel Tripel Hop Cashmere är den sjunde varianten och enligt mig hör den till toppskiktet av denna septett.

Produkt nummer två är en basilikakryddad lambic som gör en oväntad comeback. Å ena sidan tycker jag det är fantastiskt att denna samarbetssyrling mellan Lindemans och Mikkeller men å andra sidan är jag lite orolig att Lindemans inte fortsätter med sin serie av udda kryddade lambicer. Men som sagt är jag spänd på denna nya version och jag ser fram emot att jämföra denna Lindemans/Mikkeller Spontanbasil med den första batchen från 2015.

Sist ut har vi den fullständigt magiska Lentebier från Glazen Toren och jag ska inte sticka under stolen med att detta är min absolut största favorit i detta släpp. Det räcker med att läsa min artikel jag skrev för ett par år sedan eller min lilla text i Belgoklubbens häfte från 2016 års Vår & Påsklåda för att förstå varför:

Lentebier betyder just våröl och denna skimrande supersaison är sedan tre år tillbaka ett lika säkert vårtecken som snödroppar och tussilago. I gyllengul skrud med disig slöja presenteras denna härlighet och via inslag av blommiga dofter leds du till en krämigt sammetslen brygd som omfamnar hela ditt väsen och dansar likt vårmyrens älvor genom gommen. Denna makalösa allvädersöl fungerar både till gästabud samt till vardags och är en hyllning till alla vårar som någonsin varit eller kommer.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Fyra tillfälligheter hälsar på.

I detta nu öppnar Systembolaget sina dörrar och då stod det fyra nya belgare där och väntade. Tre av dem är genuina och en av dem är en blandlandsbelgare.

För det första är det då äntligen dags för den försenade vårölen från Het Anker. Maneblusser Lente skulle kommit för två veckor sedan men på grund av leverantörsmiss blev den flyttad till dagens datum.

Därefter följer ett kärt återseende för många. Ånyo får vi nöjet att inmundiga den mycket välkomponerade samarbetsölen La Vermontoise från Blaugies samt Hill Farmstead. Denna Amarillohumlade Dinkelsaison är en synnerlig trevlig pjäs speciellt när vårsolen tittar fram och det vankas grillat

Vidare kommer ytterligare en gammal bekant upp och åter igen vankas det en brygd som passar de varma delarna av denna opålitliga årstid. Årets upplaga av Brussels Calling från det suveräna De la Senne är otroligt snygg och välbalanserad där beskan ligger som en varm filt runt en frusen själ. Funkar också utmärkt både vid och till vårens alla grilltillfällen.

Sist ut, som vanligt höll jag på att säga, möter vi ytterligare en produkt från Mikkellers ambitiösa hjärna och hand. Av de 1172 brygder han har spottat ur sig under åren anar jag att denna som fått namnet Bean Geeks Session Porter kommer att gå en aning obemärkt förbi. Detta är dock min spontana killgissning eftersom jag inte provat den än och förhoppningsvis har jag fel. Det som väntar oss är hur som helst en svagare porter fylld med choklad från de Mikkels egna chokladmakeri Bean Geeks.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Struise landar på Systembolaget…

Om ca tjugo minuter öppnar Systembolaget och då är hyllorna åter igen fyllda med nyheter. Fyra av dessa brygder har sitt ursprung från Belgien och två av dem är en genuina sådana. Dock är det inte vilka brygder som helst utan dels är det en mäktig samt mörk syrling från Struise och dels ett stort samlarobjekt som dyker in.

Den första produkten som går under namnet Dark Horse Reserva är en spontanjäst brygd som legat fyra år på Bordeauxfat. Denna rika och vinösa pjäs är enligt bryggeriets egna utsago en hybrid av deras första Oud Bruin som hette Aardmonnik och ett lambicliknande experiment Urbain Coutteau skapade 1983 vid namn Dirty Horse. Det är en synnerligen karaktärsfull öl som kommer lämna få oberörda. I min bok är den värd den väl tilltagna slanten men jag anar att inte alla kommer att hålla med mig…

Vidare har vi den undersköna St Bernardus Abt 12 Magnum Edition 2018 som åter igen uppträder i sin limiterade form på 1,5 liter med konstnärlig etikett. För alla, likt mig, som har hamstrat dessa storflaskor sedan starten är detta en given investering!

Sist ut har vi två blandlandsbelgare som är sprungna ur Mikkellers outtömliga källa av produkter. Dels har vi den körsbärsstinna Mikkeller SpontanCherryFrederiksdal med bär från den danska körsbärsvintillverkaren Frederiksdal och dels har vi den champagneinspirerade samt fruktade Mikkeller Nelson Sauvin Mango Passion som är ett nytillskott i den häftiga serie brygder.

Februaris första släpp!

Om några timmar har vi tagit oss igenom årets första månad och imorgon när vi vaknar vankas det februari men även småsläpp på Systembolaget. Ur belgoperspektiv ser det lite skralt ut med endast en genuin och två blandlandsbelgare men man tar det man får!

Helyllebelgaren är inte vilken brygd som helst utan Van Steenberges relativt nya produkten Gulden Draak Imperial Stout. Jag vill inte slå mig på bröstet alltför mycket men jag tror att jag delvis är skyldig till att denna produkt dyker upp imorgon eftersom det var jag som gjorde importören uppmärksam att brygden fanns över huvud taget. Oavsett vilket är jag väldigt nöjd med att se den på monopolets hyllor, för i min värld minner den mig om den ursprungliga Gulden Draak jag blev kär och drack för sexton år sedan*. Det jag försöker säga, utan att dra ner denna fantastiska brygd, är att ordet Imperial Stout är en aning missvisande.

Produkt nummer två är sprungen ur Omnipollo väl tilltagna produktportfölj. Denna gången får vi möta Bianca Mango Lassi Gose och som jag förstår det detta en försvinnande frisk samt lättdrucken mangopuréad Gose, bryggd och burkad på Proef i Lochristi. Jag har aldrig testat denna men tycker att det låter väldigt smaskigt även om det spontant känns som maj eller juni hade varit bättre månader att släppa denna produkt men temperaturen kanske vänder snart…

Sist ut får vi ånyo stifta bekantskap med en syrling från Mikkellers otaliga brygder i Spontanserien. Denna gång vankas det DoubleSpontanLingonberry som enligt uppgift ska innehålla hejdlösa mängder lingon samt var påtagligt syrlig. Jag tycker det är vansinnigt roligt med alla dessa Proefblandade Spontanvarianter och framförallt ger de mig uppslag till möjliga framtidsprojekt.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*Detta är bara min personliga åsikt och reflektion men jag finner att ‘orginaldraken’ är något annorlunda (både i kulör och smak) nu än tidigare och min gissning är att denna ‘nya’ öl snarare är en återgång till det gamla receptet.