Boons buteljer byter kostym…

Förnyelsens vindar blåser över Payottenland eller åtminstone över Lembeek. Tidigare i våras, närmare bestämt den 10:e april, ändrade lambicbryggeriet Boon sin logotyp och nu är det dags för ytterligare en förändring.

Denna gång är det flaskorna i Boons standardsortiment som ska få en ny design även om ändringarna inte är jättestora . Det är cirka tio år sedan den förra stora etikettändringen och med tanke på logotypförnyelsen var det tid att uppdatera även buteljerna.

I och med sådana här händelser tenderar samlarvärde på brygder med de gamla etiketterna att stiga i både aktning och värde så det kan vara värt att investera i Boonflaskor nu eftersom det kommer att ta ett tag innan vi i Sverige får lägga vantarna på dessa nya skapelser.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Femte gången gillt!

Åter igen har Boon och Mikkeller slagit ihop sina påsar och producerat en Oude Geuze tillsammans. Detta är som sagt den femte gången i ordningen och för tredje gången har Mikkels etikettmakare Keith Shore skapat labeln.

Produkten har fått namnet Cuvée Oude Henri där det sistnämnda namnet är den hattprydde Mikkellergubbens franska alterego.

I övrigt finns det i nuläget inte så mycket att säga om denna sprillans nya lambic. Nästan onödigt mycket hemlighetsmakeri ett år som detta kan man tycka. Emellertid förutsätter jag att den likt tidigare årgångar är knastertorr och jag ser som vanligt fram emot att få lägga vantarna på den.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Skrubbe är tillbaka!

Då var det dags att försöka ta kommandot över tangentbordet igen, sopa av sig semesterdammet och ta sig i kragen. Med viss tillförsikt ser jag hösten nalkas men vad som än händer ska jag göra mitt yttersta för att fortsätta min mission och sprida den belgiska nektarn samt det belgiska ordet.

Under sommaren har det från tid till annan varit släpp på Systembolaget vilket det även var idag. Under dessa släpp har det varit blygsamt med belgare och ni har säkert redan lokaliserat dem men här kommer en liten genomgång.

För lite över tre timmar sedan släpptes Rodenbach fenomenala fruktsymfoni Caractère Rouge. Detta är den nionde utgåvan av detta mästerverk där bryggeriet tillsammans med Michelinkocken Viki Geunes från den Antwerpenbelägna restaurangen ‘t Zilte macererat både körsbär, hallon samt tranbär under sex månader i en tvåårig Oud Bruin.

I mitten på juli släpptes dessa två brygder varav den ena är en gammal bekant i form av St Bernardus limiterade magnumbutelj som dykt upp på Systembolaget varje år, sedan bryggeriet började med den begränsade utgåva för nio år sedan, utom en gång.

Brygd nummer två är även den limiterad och just i denna skepnad får vi aldrig se den igen. På ett sätt kan man säga att det är en följetong på Boon Oude Geuze VAT 108 som släpptes i VAT-lådan 2017 men på ett lite sorgsnare sätt. Bryggeriet skriver följande om Boon Oude Geuze VAT 108bis i ett pressmeddelande:

Foeder N°108 is a cask of 10.000 liters made in 1935 which we have acquired 22 years ago. It originates from a former brewery where it was used for beers with a high level of volatile acidity. The lambic of this foeder enriched the character of our geuze blends. In February 2019 we decided to dismantle foeder 108 and replace it with a new one. The brew of April 27, 2016 was the last production that has aged in this veteran and was bottled to be Oude Geuze Boon VAT 108 bis on November 28, 2018. After this the foeder was dismantled and will serve for spare parts of other casks. The Lambic for Oude Geuze Boon VAT 108 bis has aged for 2 years and 7 months in foeder N°108. After bottling it has spent more than a year ageing in our warehouse and is now ready to be drunk. With en apparent refermentation of 89%, this VAT 108 bis is not harsh, but has a nice sour balance. The alcohol percentage is 8% (ABV). The aroma is comparable to the first version, ””VAT 108″”, which was released in September 2017. The wine-like accents in this Oude Geuze are combined with a clear ‘old beer’ character which causes for a strong and robust taste with unmistakable, but not overwhelming volatile acidty.

Om ni inte redan har inhandlat denna raritet rekommenderar jag att ni lägger beslag på någon eller några av de 3000 flaskor som tittade in till Sverige.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Boon loggar ut med ny logga…

Nåväl, överskriften är inte riktigt sann än men inom en snar framtid så kommer det bli tronskifte på lambicbryggeriet Boon. Emellertid är det helt sant att dessa spontana bryggare har bytt logotyp och det skedde så sent som den 10:e april i år. Detta nya symbolspäckade varumärke ser ut som följer:

Som ovan sagt är även Frank Boon på väg att lämna över nycklarna till först och främst sonen Karel Boon som valt att gå i sin fars fotspår. Frank har varit verksam sedan 1975 så det är förståeligt att han vill lägga arbetshandskarna på hyllan och det är många i lambicbranschen som hyllar honom för det verk han har åstadkommit samt den insats han har gjort för denna syrliga värld.

Till detta avslut har Frank och Karel självklart planerat en unik specialgeuze. Egentligen är denna limiterade brygd inte släppt än utan den ligger och mognar på flaska men enligt bilden ovan har det uppenbarligen läckt ett fåtal flaskor redan. Brygden som buteljerades förra året har fått namnet Oude Geuze Boon Apogee där det sistnämnda ordet betyder ‘höjdpunkt’ eller ‘klimax’. Jag tycker att det är ett utmärkt sätt att kröna en karriär som pågått i över 45 år och jag förutsätter att några flaskor hittar hit när det är dags för den officiella lanseringen.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Mer Monoblend till folket!

Det har varit tyst från Boon ett tag, eller närmare bestämt sedan slutet av 2017, gällande den fantastiska VAT-serien. Sist det begav sig släppte de förvisso fyra stycken på ett bräde men nu är det alltså äntligen dags igen för Boon Oude Geuze Monoblend att stråla sig i rampljuset.

Denna gång är det fat eller ‘foeder’ 86 som får chansen och detta fat är ursprungligen från 1935. Detta fat rymmer 5000 liter och skiljer sig lite från andra fat på grund av att det är lite strutformat vilket gör att det kallas ”tamboerke” (tamburinen) på bryggeriet.

De 85 levnadsåren har medfört diverse förslitningsskador och numer är fatet renoverat vilket innebär att hälften av ‘stavarna’ är från 2016 och hälften är från födelseåret. Huruvida detta påverkar smaken låter jag vara osagt men 90% av innehållet i ovanstående flaska är lambic från VAT 86 och den har vilat där i två år och sju månader. De resterade 10% är ung lambic för att ge lite svung och fräschör till den äldre. Brygden har även fått vila över ett år på flaska men eftersom brygden har en hyfsat liten (i lambicmått mätt) förjäsning (94%) finns chansen att den åtminstone färsk kommer att upplevas lite söt men det återstår att se.

Som vanligt och trots pågående pandemi hoppas jag att komma över denna på ett eller annat sätt.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Magert med belgare i dagens släpp…

När dörrarna på Systembolaget öppnar strax är deras hyllor fyllda med allsköns nyheter från när och fjärran. Emellertid är det skralt med belgare och antalet uppgår till endast en. Det är å ena sidan lite tråkigt men när man å andra sidan ser vad det är som erbjuds känns det lite bättre.

Produkten som dyker upp är ingen mindre än Boon’s prestigelambic, den gudomliga Geuzen Boon Oude Geuze Black Label Edition N°4. Som siffran antyder är det fjärde gången vi får möta denna knastertorra specialvariant som föddes i och med att Frank Boon firade 40 år som lambicbryggare. Denna utgåva skiljer sig något från de övriga tre på grund av att den är flasklagrad i två år på bryggeriet och de ska bli kul att se vad det har gjort för innehållet. Drick nu eller spara i källaren!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Boon Oude Geuze Black Label Edition N°4

För fjärde gången sedan 2015 får vi åter igen möta en pjäs ur den torraste serie lambicer som lämnat Frank Boons produktion.

Som vanligt är detta en begränsad utgåva men det som skiljer Boon Oude Geuze Black Label Edition N°4 jämfört med förlagorna är att denna är lagrad på flaska i Boons egna källare under nästan två år. Denna Oude Geuze buteljerades redan den 29:e november 2017. Som sagt är denna, enligt bryggeriets utsago, likt föregående versioner väldigt torr men också väldigt spritsig samt att den hyser smaknoteringar som drar åt sötsyrlig citrus samt gröna äpplen.

Jag kan tänka även mig att den redan har lite mjuka vintagetoner men att den på grund av sin höga kolsyra lämpar sig att lagra. Förhoppningsvis är detta en produkt som kommer att dyka upp på Systembolaget inom snar framtid.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Idel syrligt…

Alldeles strax är Systembolagets hyllor åter fyllda med allsköns nyheter och från den belgiska floran har det hämtats en trio syrliga godsaker som får det att brännas i den hårt ansatta semesterplånboken.

För det första har vi den gudomliga 3 Fonteinen Hommage som för första gången dyker upp på halvflaska. Denna buteljering är unikt gjord för den svenska marknaden vilket sannerligen är en fjäder i hatten. Trots den häftiga prislappen är jag övertygad om att denna hallon och körsbärslambic, som för övrigt hade premiär 2007 för att hylla Armand Debelders avlidne fader samt bryggeriets grundare Gaston Debelder, kommer att försvinna hyfsat fort.

Vidare ser vi att Boons nykomling Oude Schaarbeekse Kriek Boon vilket är en variant på bryggeriets körsbärslambic innehållande det inhemska och åtråvärda Schaarbeeksebäret. Denna står reda i min källare men är än så länge oprovad, dock anar jag att brygden kan upplevas lite sötare än många andra Kriek samt att ovanstående bär tenderar att ge en artificiell godiskörsbärssmak.

Sist ut har vi åter igen fått besök av Rodenbach fruktmacererade Oud Bruin som togs fram tillsammans med en stjärnkocken Viki Geunes. Denna bärbomb innehåller både körsbär och hallon men även tranbär vilket ger brygden en skön tvist. I min bok är detta en av mina favoritöl från detta högt aktade bryggeri och ett givet köp.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Boon och Mikkeller gör det igen…

För fjärde gången släpper lambicbryggeriet Boon en unik specialgueuze tillsammans med Mikkeller. Detta årets variant ska enligt Karel Boon vara något mer syrlig och minna om bryggeriets Monoblend VAT 108.

2019 års produkt har döpts till Boon/Mikkeller Oude Geuze Goût Americain och den tilltagna syrligheten är en av anledningarna till namnet. Karel Boon förklarar det på följande sätt i ett pressmeddelande:

In this case this geuze is more of a wink and nudge towards the american tries/experiments of our beloved lambic. These tries, resulting in interesting and nice bottles of beer, but also very often resulting in beers that we find to tend more towards malt vinegar, seem to be liked by a lot of people even with the enormously high acetic acidity, and mostly by Americans. When we made a more acetic Oude Geuze (the VAT 108) to put in our Discovery Box, many people loved it, but it seems many Americans still found it not sour enough.

But no, we didn’t decide to make something even more sour. We care what Belgians like to drink, we will listen to the Belgian taste pallet, so we DON’T want to make malt vinegar. No one wants to drink salad dressing.. (in Belgium at least). On the other hand this reminded us of an old habit that some producers of Champagne had. Batches that turned out more sour were labeled ”Goût Americain” (American Taste) and some also were marked ”Goût Russe” etc. and were then sold in those markets. With all this, we had an idea to make a beer, not necessarily to be sour, but more to put into perspective the appreciations of certain tastes. And this is a topic we’ve talked about with Mikkeller many times before which is how this became the basis for a new collab.

To us acetic sting (as we like to call it; ”piqûre acétique” in French) is an off-flavour. But it seems it is an acquired taste for other people (in this case more so the American part of the world). So don’t expect enormous amounts of sour because of course we’re not going to let anything leave the brewery that we don’t like ourselves. But what you taste is a nice complex, balanced Oude Geuze with acetic acidty that is already way above the level we normally prefer and what we’d easily at our brewery unofficially label as ”american taste”. At the same time it’s still relatively mild compared to other beers, but it is only to show that we don’t believe acetic acidty should have such a huge role in these beers. It is nice to add a small barrel with ”neig” (lambic with acetic sting) to a large blend to give some depth (a bit like using salt and pepper in the kitchen). But it should not be a dominating taste in the beer. All the stories of irregular bowel movements and the enamel of teeth coming off is not what a properly made lambic beer should have as result.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig och många är sura samt stötta medan andra tycker det är mestadels roligt. Jag kan bara säga att jag ser fram emot att få testa ölen och sedan fortsätta min semester.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Väntan på Mirakel är över…

För cirka en månad sen skrev jag om den nya syrliga produkten Mirakel från det ambitiösa och fenomenala bryggeriet De Ranke. Ni var många som likt mig blev eld och lågor över den spontanjästa Gueuzeprodukt.

Som sig bör är denna brygd en blandning mellan ettårig, tvåårig och treårig lambic från Boons, Girardins och deras egna fat. Efternamnet Spierelambic kommer från det vattendraget som rinner utanför bryggeriet.

Idag nåddes jag av de glädjande nyheterna att jag redan nästa torsdag kan servera dem som har vägarna förbi jobbet. När jag får in denna typen av limiterade rariteter brukar jag sälja dem på glas och denna kväll är inget undantag. Jag hoppas vi ses…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe