Två härliga brygder välkomnas hit…

På grund av lika delar trötthet och lathet har jag slarvat med att delge er några av de nya belgarna som tittat in på Systembolagets hyllor under slutet av november början av december.

Förlåt!

Emellertid kunde jag för mitt liv inte låta er missa årets sista tillfälliga släpp eftersom det innehåller två kanonpjäser.

För det första är det åter igen dags att sätta tänderna i den fullkomligt suveräna ’supersaisonen’ Avec les Bons Voeux. Detta mästerverk föddes 1970 som en nyårsgåva till stamkunder samt vänner till bryggeriet Dupont men tack och lov spreds den till allmänheten ganska snart. Ett givet köp!

Produkt nummer två går inte heller av för hackor. Rodenbach Vintage 2019 är en syrlig men snyggt balanserad produkt som är helt oblandad och tappad ur endast ett av bryggeriet Rodenbach äldsta fat. Denna gång är det ’foeder’ 137 som fått ställa upp och innehållet har fått vila i två år innan den buteljerades (därav årsbenämningen). Mycket trevlig och väl värd ett köp.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Rodenbach firar 200 år.

I år har det suveräna bryggeriet Rodenbach nått den aktningsvärda åldern 200 år och det kommer att firas stort om elva dagar. Tyvärr kan jag inte, trots inbjudan, delta men sånt är livet…

Emellertid kommer jag att göra mitt yttersta för att komma över den brygd de producerat för jubileumet. Den låter mäkta intressant och jag har redan varit på Rodenbach svenska importör så jag hoppas den inte är alltför långt bort.

Brygden har fått namnet Rodenbach Red Tripel och denna blandprodukt är enligt egen utsago en mix mellan en Tripel (oklart vilken?)* och en tvåårig syrlig Foederbier från Rodenbach egna fat.

Jag har svårt att tro att detta är något annat än mycket gott men tiden får utvisa hur det ligger med den saken…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*min gissning är att det antingen är Brugge Tripel som bryggs av Palm vilka äger Rodenbach alternativt St Bernardus Tripel eftersom Rodenbach bryggästare Rudi Ghequire’s dotter är gift med St Bernards ägare…

Ett belgiskt fyrtal…

…eller möjligen ett belgiskt tvåpar är numer tillgängliga på Systembolagets hyllor sedan några minuter.

Till att börja med har vi två Saisoner att frottera oss i och även om de tillhör samma stilkategori spelar de på varsin kant.

För det första har vi St Feuillien Saison som trots att den kommer från det anrika vallonska bryggeriet St Feuillien (fd Friart) så har produkten bara funnits i 12 år. Denne gyllene skapelse är torr och krispig som sig bör samt att den är förädlad med en något större dos humle än de strikt traditionella. Detta kan förklaras med att när denna öl föddes 2009 var den ämnad enkom för den amerikanska marknaden.

Pjäs nummer två hade som sagt urpremiär i lördags. Le Pöl de Öl är ett göteborgskt sätt att säga Ölpölen på franska och detta är en femårsjubileumsbrygd för att fira ovanstående ölpodd. Mig veterligen är detta den första samarbetsölen mellan det mytomspunna bryggeriet Fantôme och någon i Sverige vilket i min värld är oerhört stort. Denna bronsfärgade skapelse är funkig och robust med uppenbara inslag från detta rustika bryggeri belagt i Soy. Helheten lindas ihop av de typiska Fantômeestrarna som drar åt en uppsjö av tropiska frukter samt den i bakgrunden smygande kryddigheten från den hemliga kryddan svenskarna bidrog med. Galet och knasigt men på något sätt funkar det!

Det andra paret är två syrlingar men även dessa särskiljer sig åt. Det ena är en flamländsk Oud Bruin och det andra är en fruktlambic från Payottenland.

Även om de flesta av er inte är helt obekanta med den snyggt balanserade Rodenbach Grand Cru från det fenomenala Rodenbach är det första gången den släpps i storformat. Denna claretfärgade pjäs är något syrligare samt mer komplex än sitt lillasyskon Rodenbach Classic och det beror på att denna produkt innehåller två tredjedelar gammal Oud Bruin och en tredjedel ung. Kan varmt rekommendera den som både ingrediens och som måltidsdryck till höstens alla värmande grytor.

Sist men inte minst ser vi en av få lambicer som är smaksatta med äpplen. Det kan man tycka är lite konstigt men min spaning är att de lambictillverkande belgarna inte vill stöta sig eller bli beblandade med de franska ciderproducenterna. Hur som helst är denna magnifika brygd från De Cam snygg och välbalanserad med snygga drag från denna finlemmade äppelsort. Likt ovanstående syrling är De Cam Malus Domestica Lambicus också en passande produkt till säsongen men här ser jag den som kompanjon till äppelpajen eller Tarte Tatin.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Grand Cru

Under gårdagen kopplade jag en förrädiskt god belgisk Barley Wine vid namn The Oracle Grand Cru från White Ponyjobbet. Detta är en helt ny produkt och det är en variant på en av bryggeriets första brygder från 2013*.

Redan tidigare under veckan hade jag fått frågan vad Grand Cru betyder i ölvärlden och under gårdagskvällen dök frågan upp igen. Jag har luskat lite och kommit fram till följande resonemang.

Grand Cru är ett epitet som ölvärlden lånat från framförallt den franska vinvärlden där det kortfattat är den högsta märkningen ett vin kan få enligt Appellation d’Origine Contrôlée.

De belgiska bryggarna tänker lite på samma sätt och sätter ordet Grand Cru på den produkt de anser vara deras prestigeprodukt eller den brygd de är mest stolta över. I Belgien har uttrycket inget med stil eller smak att göra.

Trots idoga försök har jag inte helt lyckats spåra vilket belgiskt bryggeri som använder termen först men jag är tämligen säker på att det antingen var Rodenbach (Rodenbach Grand Cru) eller Hoegaardens grundare Pierre Celis som döper en brygd till Grand Cru Trippel (sedermera Tripel) redan 1976. I ett försök att återskapa ovanstående öl dyker Hoegaarden Grand Cru upp 1991 när Interbrew tagit över Pierres verksamhet.

Under sent 80-tal samt tidigt 90-tal dök en uppsjö produkter upp med det graniosa efternamnet, bl.a. Augustijn Grand Cru (Van Steenberge) 1987, Artevelde Grand Cru (Huyghe) 1987 och Grand Cru 1900 Brousella (Cantillon) 1992. För sakens skull bör det nämnas att den sistnämnda lambicen släpptes som en engångsbrygd 1986 under namnet Grand Cru Brousella 1983.

Nu för tiden är begreppet tämligen vanligt. Fler och fler bryggerier svänger sig med de svulstiga orden. Emellertid kan jag bara erkänna att de allra flesta belgiska Grand Cru:er är topprodukter i de respektive bryggeriernas portföljer.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

* The Oracle var White Pony’s tredje produkt. The Oracle Grand Cru skiljer sig från denna genom att ha längre koktid, en annan vattenprofil samt lite chokladmalt i sig. Den är också 0,3% starkare…

En smakfull historia äntrar hyllorna…

Om blott några minuter släpper Systembolaget ytterligare några få produkter och bland dem återfinns en belgare. Detta singular är dock inte vilken pjäs som helst utan en limiterad brygd som bara släpps en gång per år!

Tack vare våra duktiga och flitiga importörer i detta land som förser oss med alla dessa härligheter är det med glädje jag kan presentera Rodenbach Vintage 2018 vilket är en oblandad Oud Bruin plockad ur fat 220. Det är inte många årgångar sedan 2009 som undsluppit oss vilket är mycket imponerande.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Skrubbe är tillbaka!

Då var det dags att försöka ta kommandot över tangentbordet igen, sopa av sig semesterdammet och ta sig i kragen. Med viss tillförsikt ser jag hösten nalkas men vad som än händer ska jag göra mitt yttersta för att fortsätta min mission och sprida den belgiska nektarn samt det belgiska ordet.

Under sommaren har det från tid till annan varit släpp på Systembolaget vilket det även var idag. Under dessa släpp har det varit blygsamt med belgare och ni har säkert redan lokaliserat dem men här kommer en liten genomgång.

För lite över tre timmar sedan släpptes Rodenbach fenomenala fruktsymfoni Caractère Rouge. Detta är den nionde utgåvan av detta mästerverk där bryggeriet tillsammans med Michelinkocken Viki Geunes från den Antwerpenbelägna restaurangen ‘t Zilte macererat både körsbär, hallon samt tranbär under sex månader i en tvåårig Oud Bruin.

I mitten på juli släpptes dessa två brygder varav den ena är en gammal bekant i form av St Bernardus limiterade magnumbutelj som dykt upp på Systembolaget varje år, sedan bryggeriet började med den begränsade utgåva för nio år sedan, utom en gång.

Brygd nummer två är även den limiterad och just i denna skepnad får vi aldrig se den igen. På ett sätt kan man säga att det är en följetong på Boon Oude Geuze VAT 108 som släpptes i VAT-lådan 2017 men på ett lite sorgsnare sätt. Bryggeriet skriver följande om Boon Oude Geuze VAT 108bis i ett pressmeddelande:

Foeder N°108 is a cask of 10.000 liters made in 1935 which we have acquired 22 years ago. It originates from a former brewery where it was used for beers with a high level of volatile acidity. The lambic of this foeder enriched the character of our geuze blends. In February 2019 we decided to dismantle foeder 108 and replace it with a new one. The brew of April 27, 2016 was the last production that has aged in this veteran and was bottled to be Oude Geuze Boon VAT 108 bis on November 28, 2018. After this the foeder was dismantled and will serve for spare parts of other casks. The Lambic for Oude Geuze Boon VAT 108 bis has aged for 2 years and 7 months in foeder N°108. After bottling it has spent more than a year ageing in our warehouse and is now ready to be drunk. With en apparent refermentation of 89%, this VAT 108 bis is not harsh, but has a nice sour balance. The alcohol percentage is 8% (ABV). The aroma is comparable to the first version, ””VAT 108″”, which was released in September 2017. The wine-like accents in this Oude Geuze are combined with a clear ‘old beer’ character which causes for a strong and robust taste with unmistakable, but not overwhelming volatile acidty.

Om ni inte redan har inhandlat denna raritet rekommenderar jag att ni lägger beslag på någon eller några av de 3000 flaskor som tittade in till Sverige.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Två udda syrlingar tittar in…

Nu har Systembolaget slagit upp sina dörrar och idag är hyllorna åter påfyllda med ett gäng nyheter. Av dessa nykomlingar har två produkter belgiskt ursprung eller åtminstone belgisk anknytning.

Först ut har vi den normalt sett svårfunna blandprodukten Tuverbol. Denna smäktande ädelsten består av 9/10 specialbryggd starkare version av Loterbol Blond och 1/10 lambic från 3 Fonteinen. Denna skapelse såg dagens ljus 2006 för första gången och är från början ett resultat av ett misstag. Det hela började 2004 med att bryggeriet Loterbol (på den tiden hette de Duysters) lyckades med konststycket att ‘snedjäsa’ ovanstående brygd vilket innebar att den blev 11-12% istället för förväntade 8%. Nåväl, nöden är uppfinningarnas moder och först försökte de lansera denna starkare produkt som en ny sådan under namnet Straffen Brol men det föll inte i god jord. Dock gav bryggaren Marc Beirens inte upp och eftersom han är god vän med Armand Debelder på 3 Fonteinen föddes idén till den brygd vi ser idag. Magiskt!

Produkt nummer två berättade jag om när projektet var i sin linda och det är ett unikt samarbete mellan det kultförklarade amerikanska bryggeriet Dogfish Head och det mytomspunna Rodenbach från Roeselare i Belgien. Märk väl att detta är det sistnämnda bryggeriets första samarbetsöl någonsin. Stort! Denna burkade pärla som fått namnet Vibrant P’Ocean beskrivs av dem själva på följande sätt:

It was at an annual meeting of the world’s leading brewers (the Craft Brewers Conference in 2018) that our relationship with Rodenbach began, blossoming over a few good sour beers.

Inspired by the ocean that connects us, Vibrant P’Ocean is a complex, ruby-colored ale with tart, dry flavors of jammy berries and floral lemon. To create this trans-oceanic potion, we carefully combined two unique base beers – one developed by Rodenbach and the other by our brewers here in Milton.

Rodenbach’s portion – a two-year, foeder-aged sour from its legendary, standing oak casks – was brewed in Belgium before making its 3,400-mile (or 1,000-nautical league) voyage to Delaware.

From there, it was blended with our portion – a kettle sour brewed with pilsner malt, malted wheat, elderberry, elderflower, sliced lemons and Belgian fleur-de-sel.

“We are absolutely honored to be the first to collaborate and create a beer in partnership with Rodenbach, the world’s most well-respected maker of sour beers,” says Dogfish Head founder Sam Calagione. “I’m proud to say that our teams contributed equally on every creative facet of this beer – from the brainstorm to the brew to calibrating the vibrant, red hue of the beer though specific grain and fruit blends. We really took our time and focused on creating a mouth-puckeringly magical drinking experience.”

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Belgoklubben drar åt ost…

Att öl och ost passar som handen i handsken är ingen nyhet och nu vill vi på Belgoklubben ge alla våra medlemmar en chans att kombinera vår magiska öl med fenomenala ostar. Till vår hjälp har vi tagit Sveriges ostkonnässör nummer ett och denna produkt går under namnet Dr. Käses Bricka med Belgoklubben

Nedan följer Belgoklubbens pressmeddelande:

Som man ystar får man ostar

Äntligen kommer man ha möjlighet att beställa gudomliga ostar till Triplar, Stouts och all världens ölstilar när Belgoklubben och ostexperten Dr. Käse tillsammans komponerar en ostbricka utöver det vanliga.

Exklusiva och specialutvalda ostar från Europas allra skickligaste mejerister väljs ut att passa till öl.

Mycket svenskt och närproducerat kommer det att bli, med ostar från våra svenska gårdsmejerier som både kommer tvätta och ysta tillsammans med Belgoklubbens ölprodukter samt med öl från svenska hantverksbryggerier. Redan på premiärostbrickan finner vi två svenska ostar tillsammans med bland annat belgiska ost från St. Bernardus och Brugge, där den senare är tvättad i Rodenbach. Henrik Levy från Belgoklubben säger följande:

Vi har länge drömt om möjligheten att kunna skicka en ostbricka till alla som gillar ost i allmänhet och öl och ost i synnerhet eftersom just dessa två är en enastående smakkombination. Nu när förpackningar med goda kylbevarande egenskaper finns på marknaden så kan vi göra verklighet av Dr. Käses Bricka.

Alla som är svaga för ost kan nu få njuta av Dr. Käses Ostbricka som skickas till utlämningsställe i speciella och helt återvinningsbara kylförpackningar vilka håller rätt temperatur under minst 48 timmar. Henrik säger vidare:

Det kommer bli spännande och roligt att få väva öl- och osthantverk samt svenska och europeiska bryggerier samt mejerier samman!

Denna suveräna ostbricka går att beställa från och med kl 18:00 onsdagen den 11/3 via Dr. Käse eller via Belgoklubbens ostkant. Hoppas det smakar…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Idel syrligt…

Alldeles strax är Systembolagets hyllor åter fyllda med allsköns nyheter och från den belgiska floran har det hämtats en trio syrliga godsaker som får det att brännas i den hårt ansatta semesterplånboken.

För det första har vi den gudomliga 3 Fonteinen Hommage som för första gången dyker upp på halvflaska. Denna buteljering är unikt gjord för den svenska marknaden vilket sannerligen är en fjäder i hatten. Trots den häftiga prislappen är jag övertygad om att denna hallon och körsbärslambic, som för övrigt hade premiär 2007 för att hylla Armand Debelders avlidne fader samt bryggeriets grundare Gaston Debelder, kommer att försvinna hyfsat fort.

Vidare ser vi att Boons nykomling Oude Schaarbeekse Kriek Boon vilket är en variant på bryggeriets körsbärslambic innehållande det inhemska och åtråvärda Schaarbeeksebäret. Denna står reda i min källare men är än så länge oprovad, dock anar jag att brygden kan upplevas lite sötare än många andra Kriek samt att ovanstående bär tenderar att ge en artificiell godiskörsbärssmak.

Sist ut har vi åter igen fått besök av Rodenbach fruktmacererade Oud Bruin som togs fram tillsammans med en stjärnkocken Viki Geunes. Denna bärbomb innehåller både körsbär och hallon men även tranbär vilket ger brygden en skön tvist. I min bok är detta en av mina favoritöl från detta högt aktade bryggeri och ett givet köp.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Cirkeln är sluten för Brugs Tarwebier.

1983 släppte det då nyöppnade bryggeriet Gouden Boom i Brugge som första produkte en veteöl som fick namnet Brugs Tarwebier. Receptmakare var den smått ikonförklarade bryggaren Paul Vanneste och ölen blev genast populär i den vykortslika staden. Den opaka sommarsläckaren till brygd levde gott genom 80- och 90-talet men sedan tog sagan en ny vändning.

Det hela började med att Gouden Boom gick ihop med Rodenbach 1993 och när dessa två sedermera blev uppköpta av Palm strax efter millennieskiftet fick den molniga ölen en ny ägare i form av Alken-Maes (numer Heineken). Detta medförde i sin tur att brygden fick nytt namn (Brugs eller Brugs Witbier), ändrat recept och lägre alkoholhalt. En stor anledning till att produkten bytte ägare/bryggeri var att vid denna tiden hade Palm redan en veteöl som hette Steendonk vilken man bryggde och distribuerade tillsammans med Duvel/Moortgat.

Här kunde historien tagit slut men det Bruggebaserade bryggeriet Halve Maan och dess ägare Xavier Vanneste, som för övrigt är släkt med Paul, ville annorlunda. Tidigare i år slöt han ett avtal med Alken-Maes som innebär att Brugs Tarwebier får flytta hem igen. Från och med nu bryggs denna törstsläckande pjäs åter igen i Brugge och till Halve Maan’s samt alla älskare av belgiska veteöls stora glädje har Paul Vanneste givit bryggeriet både originalreceptet och den ursprungliga jäststammen. Förutom att namnet är tillbaka har även etiketten gjorts om och är näst intill en kopia av originalet även om Xavier lagt till familjen Vanneste vapensköld på kragen som en välkommen-tillbaka-gest. Förhoppningsvis kommer den nyutgåva till Sverige någon gång under 2019 och allra helst till sommaren.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe