Belgarna har sedan några år tillbaka ett par varianter av ‘Mengbier’ eller ‘Versnijbier’ (blandöl). Detta är en öltyp med lång tradition men som under stora delar av 1900-talet var helt utdöd.
Marc Limet från Kerkom snappade upp detta och 2003 släppte han en produkt som kallades Reuss. Det är en blandning av Bink Blond och lambic från 3 Fonteinen. Efter det har några bryggerier följt efter men jag är förvånad att det inte är fler eftersom det är väldigt uppfriskande och fräscha produkter.
Under 2000-talet följde Duysters med sin Tuverbol, Dilewyns med Vicardin och De Ranke med Cuvée de Ranke. Till en början gick öltypen under namnet Reuss men nu för tiden benämns de Mengbier alternativt Versnijbier, åtminstone av mig.
Om man tittar på ovanstående produkter så föll det sig så att Duysters hade en Loterbol Blond som snedjäste och för att få bukt på produkten blandade man den med lambic från 3 Fonteinen. Vicardin är en mix av Vicaris Tripel och en ettårig lambic från Girardin. De Rankes magnifika produkt är också en blandning med lambic från Girardin men där har vi deras Guldenberg som väger upp syran.
Öltypens historia är kanske inte lika romantisk som dagens utan förr var det helt enkelt ett sätt att sälja öl som redan hade passerat bäst-före-datum. Dels kunde krögare, genom att blanda lambic i surnade pils/blondes, sälja det som en ‘ny’ produkt istället för att slänga bort ölen och dels kunde lambicbryggare få liv i andra bryggeriers ‘döda’ öl. En win-win för alla parter, helt enkelt…
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe