Etikettarkiv: Huyghe

100% dunder!

Publicerad den av
Svara

För bara några minuter sedan var det åter dags för Systembolaget att fylla på med lite tillfälliga nyheter. Denna härliga fredag får vi äntligen se en trio belgare dyka in* och det är sannerligen inga duvungar utan snarare tre rejäla kraftpaket. Lägg därtill att alla dessa tre släpps i begränsad upplaga vilket ger en extra flärd åt detta släpp.

Först ut ser vi 2021 års upplaga av den ekfatslagrade versionen av Straffe Hendrik Quadrupel från det anrika bryggeriet Halve Maan som i denna utgåva får det tjusiga namnet Straffe Hendrik Heritage. Att den hejdundrande brygd har efternamnet 2020 trots att den kom i höstas beror det på att brygden legat på fat i tolv månader och är brygd då. Denna gång har denna smäktande öl fått sin sista vila dels på rödvinsfat från Bordeaux och dels på amerikanska vinfat.

Produkt två samt tre kommer från bryggeriet Huyghe och är för oss svenska två helt nya muskedunder att sätta tänderna i. Denna duo av svartbeklädda buteljer med guldpläterade elefanter är även de ekfatslagrade och bägge pjäserna har mognat på Bourbonfat i nio månader. Flaskan i mitten har bryggeriets flaggskepp Delirium Tremens som grund och efter fatlagringen byts namnet till Delirium Blond Barrel Aged. Den sista flaggan har förädlats med en blandning av bryggeriets mörka doning Delirium Nocturnum och deras julöl Delirium Noël. Efter tiden på fat får denna pangprodukt namnet Delirium Black Barrel Aged.

Alla dessa tre pjäser mår bra av lite källarvistelse om man har möjlighet men självklart går de att inmundiga redan nu.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*Jag vet att det släppts ytterligare två belgare under två tillfällen den senaste månaden och för er som råkat missa dessa är det en kanstertorr Geuze från Boon som heter Boon Oude Geuze Black Label Edition No 6 samt den törstsläckande Saison från De Ranke vid namn Saison de Dottignies

Elefanterna marscherar in!

Publicerad den av
3

Många är de som försökt och många är de som misslyckats men nu har vi äntligen en importör i Sverige för de färgsprakande samt smakfulla elefantbrygderna från Huyghe i Melle.

Jag ska inte ta åt mig äran men under ett och ett halvt år har jag vid några tillfällen försökt att hjälpa bryggeriet att hitta någon i Sverige som är villiga att ta in deras produkter. Jag har förstås insett att det skulle vara en aning riskfyllt eftersom jag misstänkte att Systembolaget inte var jättesugen på en öl döpt efter en hemsk alkoholrelaterad sjukdom som man får vid grov överkonsumtion. Lägg därtill att etiketten pryds av en rosa elefant på en ljusblå bakgrund.

Nåväl, skam den som ger sig och sedan ett par månader har Sverige äntligen en importör av dessa spektakulära brygder där den förstfödda heter Delirium Tremens och de övriga inte fullt så välkända syskonen Delirium Nocturnum, Delirium Argentum och Delirium Red. Sedan igår finns de i beställningssortimentet på Systembolaget vilket sannerligen är roligt.

Denna nyhet innebär också att jag kommer att lättare att få tag i dessa produkter till jobbet vilket redan har burit frukt. Sedan igår kan man inmundiga just Delirium Tremens från fat och vad tiden lider kommer några av bryggeriet Huyghes övriga produkter också att kopplas.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Grand Cru

Publicerad den av
Svara

Under gårdagen kopplade jag en förrädiskt god belgisk Barley Wine vid namn The Oracle Grand Cru från White Pony på jobbet. Detta är en helt ny produkt och det är en variant på en av bryggeriets första brygder från 2013*.

Redan tidigare under veckan hade jag fått frågan vad Grand Cru betyder i ölvärlden och under gårdagskvällen dök frågan upp igen. Jag har luskat lite och kommit fram till följande resonemang.

Grand Cru är ett epitet som ölvärlden lånat från framförallt den franska vinvärlden där det kortfattat är den högsta märkningen ett vin kan få enligt Appellation d’Origine Contrôlée.

De belgiska bryggarna tänker lite på samma sätt och sätter ordet Grand Cru på den produkt de anser vara deras prestigeprodukt eller den brygd de är mest stolta över. I Belgien har uttrycket inget med stil eller smak att göra.

Trots idoga försök har jag inte helt lyckats spåra vilket belgiskt bryggeri som använder termen först men jag är tämligen säker på att det antingen var Rodenbach (Rodenbach Grand Cru) eller Hoegaardens grundare Pierre Celis som döper en brygd till Grand Cru Trippel (sedermera Tripel) redan 1976. I ett försök att återskapa ovanstående öl dyker Hoegaarden Grand Cru upp 1991 när Interbrew tagit över Pierres verksamhet.

Under sent 80-tal samt tidigt 90-tal dök en uppsjö produkter upp med det graniosa efternamnet, bl.a. Augustijn Grand Cru (Van Steenberge) 1987, Artevelde Grand Cru (Huyghe) 1987 och Grand Cru 1900 Brousella (Cantillon) 1992. För sakens skull bör det nämnas att den sistnämnda lambicen släpptes som en engångsbrygd 1986 under namnet Grand Cru Brousella 1983.

Nu för tiden är begreppet tämligen vanligt. Fler och fler bryggerier svänger sig med de svulstiga orden. Emellertid kan jag bara erkänna att de allra flesta belgiska Grand Cru:er är topprodukter i de respektive bryggeriernas portföljer.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

* The Oracle var White Pony’s tredje produkt. The Oracle Grand Cru skiljer sig från denna genom att ha längre koktid, en annan vattenprofil samt lite chokladmalt i sig. Den är också 0,3% starkare…

Äppellambic.

Publicerad den av
Svara

Under många år har jag undrat varför så få belgiska bryggerier och framförallt lambicbryggerier jobbar med äpplen trots att de har massiva äppelodlingar kring Aubel i östra Belgien. Visst finns det några stycken men de är oftast sötade och tämligen ointressanta.

Många svenskar känner till Lindemans Apple eftersom den finns på Systembolaget. Denna brygd har fram till nu varit den ända lambic (mig veterligen) som varit smaksatt med äpplen. Utöver det är det mestadels veteöl som smaksatts med denna frukt, exempelvis Huyghes Floris Apple och Du Bocqs Blanche de Namur Apple. Båda dessa produkter säljs under flera namn.

Under 2019 har det blivit ändring på avogheten mot äpplen. Detta år har det släppt inte mindre än tre varianter om än i mycket liten skala. Först ut var Leo Imai och hans spökblanderi OWA som släppte en lambic gjord på De Troch innehållandes japanska äpplen. Brygden fick namnet OWA Ringo Lambic.

Som god tvåa släppte Pierre Tilquin en äppelversion i sin andra experimentfruktsserie men den har bara släppts på fat och under ett fåtal festivaler. Tilquin Experimental Fruit Series #2 Pomme döptes den till och som jag förstår det serverades den bland annat på årets BXL Beerfest.

Sist i denna trio hamnar Karel Goddeau och hans De Cam. Denna äppelbrygden dök upp nyligen i mitt flöde och verkar vara sprillans ny. Denna lambic har smaksatts med en enda sort och därav namnet De Cam Lambicus Malus Domestica.

Än så länge är dessa tre otickade för min del även om jag har den översta i källaren samt att jag har stora förhoppningar om att komma över den sistnämnda och kanske till och med få in den till jobbet.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Nyheter som lockar!

Publicerad den av
Svara

Nästa vecka är det dags för, enligt mig, världens bästa ölfestival ZBF. 100 bryggerier ställer ut nästan 600 olika brygder och jag måste erkänna att trots att jag druckit mer belgisk öl än de flesta har jag hela 204 otickade produkter. Herre jisses, en omöjlig uppgift eftersom jag bara har en dag på mig även om jag ska göra mitt bästa.

Emellertid är det alltid några brygder som pockar på ens intresse något mer än andra. Visst är det alltid roligt att testa något nytt bryggeri och deras påfund men självklart rinner det till lite extra när några av ‘gamlingarna’ presenterar en ny produkt. Jag har plockat ut några pjäser som jag är extra nyfiken på. Först ut, men utan inbördes ordning har vi samarbetssaisonen Brewer’s Bridge från Dupont och Allagash som jag för övrigt väntar in till jobbet. Självklart är jag även nyfiken på Leroy’s två nya Kapittelöl varav en ska vara vårig och den andra smaksatt med körsbär. De har fått namnen Kapittel Lente samt Kapittel Rouge. Vidare släpper Malheurbieren två unika öl till festivalen och den ena är en mörk variant på den redan obskyra Malheur 8 samt en ambrée som fått namnet Malheur Rossa. St Bernard vill inte vara sämre än sina likar och har bryggt en kraftig Barley Wine de benämner St Bernardus Mystery.

Fortsättningsvis har vi de semistora bryggerijättarna Van Steenberge och Huyghe som i det första fallet kommer med en Saison i Baptistserien vilken följaktligen heter Baptist Saison samt i det andra fallet ser vi ytterligare en elefantpjäs som är ekfatslagrad och går under benämningen Delirium Christmas Oak Aged. På tal om jättar så kommer även de innovativa Duvel/Moortgat med en mäktig ekad Russian Imperial Stout som heter Green Pearl. Sist men inte minst släpper pionjärbryggeriet för den nya bryggscenen i Belgien, Abbaye des Rocs, två intressanta brygder. Dels är det en Saison som heter Rocs Season och dels är det en kraftig Barley Wine som fått namnet Rockin Monk. Hoppas att de flesta av dessa lever upp till förväntningarna…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Ekfatslagrad Delirium

Publicerad den av
Svara

Nu har bryggeriet Huyghe, som är mest känt för sina flaggskeppsprodukter med förnamnet Delirium, beslutat sig för att hänga på den ständigt fortgående ekfatslagringstrenden. Detta relativt stora bryggeri är tämligen sena på bollen kan jag tycka men det känns roligt att de äntligen tagit sitt förnuft till fånga.

Igår fyllde bryggeriet en uppsjö fat som tidigare innehållit Bourbon (Buffalo Trace) med Delirium Tremens. Eftersom detta var den första ölen i Deliriumserien känns det helt naturligt och jag tror att denna gyllene och överdådigt söta Djävulstripel kommer att gifta sig fint med fatens toner. Ölen kommer att få vila på dessa fat i sex månader och sedan kommer bryggeriet prova den för att avgöra om den är klar eller behöver lagras längre.

Oavsett om den är klar eller inte kommer denna nya Deliriumöl ha premiär 2019 vilket inte kan vara någon slump. Min högst kvalificerade gissning är att den ekfatslagrade Deliriumen har med brygdens 30-årsjubileum att göra. Jag har som sagt lite förhoppningar på detta nya barn i familjen och hoppas att den gör mer avtryck än 25-årsvarianten.

Trevlig helg och hoppas ni som antingen befinner i Helsingborg eller Bryssel på festival får en god sådan.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Besök bland rosa elefanter…

Publicerad den av
2

Om tre veckor är det äntligen dags för höstens halvmaraton i Bryssel där jag samt några av mina läsare ska ta oss runt på ett eller annat sätt. Förutom löpningen kommer denna helgen innehålla några dryckesbaserade eskapader som till exempel årets Zwanzedag. 

  
Idag blev jag varse ytteligare ett event som kanske kan vara något. Det visar sig att bryggeriet Huyghe, vars mest kända öl är den rosa elefantprydda Delirium Tremens, har öppen bryggdag mellan 10 och 17. Springer vi hyfsat fort är det görbart och en rolig upplevelse på en söndag efter ett tungt lopp. Jag får se vad mina medresenärer tycker men med tanke på att jag aldrig besökt staden Melle eller bryggeriet kanske det är värt en tripp.

 Förutom bryggeribesök har bryggeriet en massa bus under dagen. Till exempel kan man få fyra backar med Delirium Tremens gratis. Ända kruxet med det är att man måste klä ut sig till en rosa elefant och vara där tidigt eftersom det bara är de 50 första som får öl samt att man måste ta med allt på en gång. Emellertid lovar bryggeriet att alla som kommer utklädda till rosa elefanter inte kommer gå därifrån tomhänta…

  
Vid dörren delar de även ut ett specialdesignat glas som bara kommer att finnas under denna dagen. Glaset erhåller man förutsatt att man handlat ett fyrpack Delirium Tremens i någon affär under augusti eller september. Gillar man bryggeriets hemsida på facebook har man en chans på femtio att vinna en VIP Delirium Experience vilket innebär:

1 specialdesignat glas

2 uppsättningar med Deliriumprylar

1 bok med öl & matkombinationer signerade Huyghe

  
Som sagt får jag se om vi har lust eller om vi tar oss tid att ta oss ut till detta rosa spektakel. Vi kanske ha sett tillräckligt med hallucinationer under den utmattande löpningen…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Burköl och Belgo Sapiens 

Publicerad den av
Svara

När jag gick igenom 2016 års trender i Belgien missade jag säkerligen en mängd saker men av dem är möjligen småbryggeriers lanserande av burköl. Denna trend med kvalitetsöl på burkar är på uppåtgående runt om i världen och nu verkar det som några belgare hänger på…

  
Alla som någon gång åkt med Brussels Airlines till Belgien har inte kunnat undgå att mötas av AB InBevs produkter på burk. Även medel- och semistora bryggerier likt exempelvis Huyghe, St Feuillien, Het Anker och Wolf har lanserat produkter på burk framför allt för export till USA. 

  
Generellt lämpar sig belgisk öl dåligt för burkar eftersom de inte pallar trycket för efterjäsningen som är kutym i den belgiska ölkulturen. De produkter som redan finns på burk skiljer sig från flaskvarianten så till vida att de är filtrerade och påminner mer om dess fatölsvarianter vilket bidrar till en miskad komplexitet. Utländska burköl visar dock på att det går att burka öl som är både komplexa, smakrika och allt annat än tråkiga.

 
Ett av Belgiens senast tillkomna bryggerier har valt att släppa alla deras fyra öl både på flaska och burk. Nivellesbaserade Belgo Sapiens drog igång i våras och släppte den första ölen i augusti förra året. Jag har inte stött på dem än men av hemsidan förstår jag att det inte är en blygsam satsning och på 4,5 månad har de lyckats spotta ur sig 1050 HL.

  

Som sagt har de fyra öl i sin portfölj och det är en blandning av belgisk tradition och moderna utländska varianter. För tillfället har Belgo Sapiens en modern lager, en porter, en belgisk veteöl och en APA. Gemensamt för dessa fyra öl är att de har spektakulära etiketter med fantasyinspirerade motiv och att de inte är så starka men det kanske kommer. 

  Min gissning att burksatsningen är ett led i bryggeriets framtida exportplaner och jag undrar om fler bryggerier kommer att följa Belgo Sapiens spår. Trots att bryggeriets ölstilar inte hör till mina absoluta favoriter ser jag fram emot att prova  dem och det vore roligt att testa flask- och burkvarianterna mot varandra.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

 

Delirium firar 25 år…

Publicerad den av
Svara

…med att släppa en jubileumsöl, så klart! Den rosa elefantprydda ölen ‘Delirium Tremens’ från bryggeriet Huyghe i Melle utanför Gent har väl knappast undgått någon. Den hade premiär den 27:e december 1989 och nu drygt 25 år sedan har alltså bryggeriet släppt ‘Delirium Argentum 25’.

IMG_0710.JPG
Detta är en svagare variant än originalet men med betydligt mer humle. Argentum klockar in på 7% och har inte mindre än sex olika humlesorter i sig varav tre är av amerikansk typ. En IPA-fierad elefant som även är torrhumlad. Ja, vad säger man…

IMG_0711.JPG
Utan några större förväntningar ska jag självklart försöka komma över en eller par flaskor av de blott 35000 liter som bryggts av denna jubileumsbrygd när jag åker till Belgien om ett par veckor.

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Grön öl…

Publicerad den av
Svara

…och då menar jag GRÖN öl. Det ser inte sjukt aptitretande ut och det kan till och med vara svårt att föra till glaset till munnen.

20130727-221640.jpg
Självklart har Fantôme bryggt en limegrönfärgad öl. Den heter Magic Ghost. Färgen och smaken sägs komma från grönt te. Hur som helst är den väldigt citronig och fräsch när man väl vågar dricka den!
Öl nummer två som passerat min grönfärgade dryckesrevy var en kommisonsöl som heter Dragon från Saint Monon. När man väl inmundigade den var den rent ut sagt tråkig, mossgrön men tråkig…

20130727-224337.jpg
Sist ut bland dessa ärtfärgade kreationer var en vintageöl från Villers (numera Huyghe). Jag hade ‘glädjen’ att stöta på Paranoia Groen på Kulminator. Förutom den ljusgröna kulören hade ölen små mörkgröna pluttar i sig. Ölen var smaksatt med selleri och smakade grön paprika. Jag minns att det tog tid och ett par munskänkar innan jag vågade dricka. Resultatet blev en av de mest udda dryckesupplevelser jag haft. Kul men udda…

20130727-231508.jpg
Grönt är inte alltid skönt men konstigt att dricka!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe