Under många år har jag undrat varför så få belgiska bryggerier och framförallt lambicbryggerier jobbar med äpplen trots att de har massiva äppelodlingar kring Aubel i östra Belgien. Visst finns det några stycken men de är oftast sötade och tämligen ointressanta.

Många svenskar känner till Lindemans Apple eftersom den finns på Systembolaget. Denna brygd har fram till nu varit den ända lambic (mig veterligen) som varit smaksatt med äpplen. Utöver det är det mestadels veteöl som smaksatts med denna frukt, exempelvis Huyghes Floris Apple och Du Bocqs Blanche de Namur Apple. Båda dessa produkter säljs under flera namn.

Under 2019 har det blivit ändring på avogheten mot äpplen. Detta år har det släppt inte mindre än tre varianter om än i mycket liten skala. Först ut var Leo Imai och hans spökblanderi OWA som släppte en lambic gjord på De Troch innehållandes japanska äpplen. Brygden fick namnet OWA Ringo Lambic.

Som god tvåa släppte Pierre Tilquin en äppelversion i sin andra experimentfruktsserie men den har bara släppts på fat och under ett fåtal festivaler. Tilquin Experimental Fruit Series #2 Pomme döptes den till och som jag förstår det serverades den bland annat på årets BXL Beerfest.

Sist i denna trio hamnar Karel Goddeau och hans De Cam. Denna äppelbrygden dök upp nyligen i mitt flöde och verkar vara sprillans ny. Denna lambic har smaksatts med en enda sort och därav namnet De Cam Lambicus Malus Domestica.

Än så länge är dessa tre otickade för min del även om jag har den översta i källaren samt att jag har stora förhoppningar om att komma över den sistnämnda och kanske till och med få in den till jobbet.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe