HOLY MOLY!

Nog för att jag ska åka till Belgien nästa söndag men så här i efterhand verkar det som man borde varit där imorgon. Det är på gränsen till galenskap att inte befinna sig i Bryssel imorgon…

  
För det första drar Moeder Lambic Originals 10-årsfest igång med en helt fenomenal fat- och flasklista där Cantillons nya Druivenlambic får agera galjonsfigur. Jag hoppas att åtminstone den finns kvar nästa söndag men det gör inget om lite av det övriga också går att inmundiga. Fatlistan ser ut som följer:

Cuvée Moeder Lambic Original 10 ans – Cabernet Franc 

Lambic d’Armagnac 

Iris Grand Cru 

Vigneronne 

Fou’Foune 

  
Rhubarbe 

Mamouche 

Grand Cru Bruoscella 

Gueuze 

Kriek Cuvée Moeder

Framboise Cuvée Moeder 

Lägg därtill att de kör bland annat Kriek Lou Pépé 2007, St Lamvinus 2011, Vigneronne 2011, Iris 2012, Grand Cru Bruoscella 2007, Mamouche 2011 och Gueuze 2011 på flaska.

  
Som om inte detta vore nog och tillräckligt har Cantillon öppen bryggdag just på lördag. Ett trevligt event som sker från tid till annan men som jag tyvärr aldrig har haft tid och möjlighet att närvara på. Till denna helgs event har bryggeriet även den goda smaken att servera några av deras rariteter. Tre av dem är otickade för mig vilket strör ytterligare lite salt i såren.

  

Dessa fem rariter kommer att försvinna längs törstiga strupar medans jag åker pulka:

La Vie est Belge 

Lou Pepe Kriek 2007

Lou Pepe Framboise 2010

Assemblage de l’Amitié 2013

Gueuzestraminer 2011

Grattis alla ni som befinner i er runt Bryssel imorgon.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Ny idé som blev succé.

Igår provade Cantillon ett nytt grepp för att sprida sin syrliga och eftertraktade öl. De la helt enkelt ut ett trepack bestående av Cantillon 50N – 4E, Cantillon Lou Pepe Gueuze och Cantillon Fou Foune på sin webbshop för att sondera terrängen.

  
En halvtimme senare var alla 150 trepack slut och detta trots att servern kraschat ett flertal gånger. De hade säkerligen kunnat sälja det fyrdubbla men som sagt var detta ett test. Bryggeriet har utlovat att vi får se detta fler gånger inom en snar framtid. De ska bara boosta servern först…

Anledningen till denna nya väg för att nå sina kunder beskriver bryggeriet på följande sätt:

Dear friends, 

A phrase written in white chalk on a barrel summarizes our production philosophy: “Le temps ne respecte pas ce qui se fait sans lui.”, literally translated as: ‘”Time does not respect what is made without it.” Indeed, the production of traditional Lambic takes time, a lot of time!

  
Depending on the type of beer that is produced, up to two or three years are necessary to finalize the product. This long storage process, in wooden cask and in bottle, requires an enormous surface area for the aging of our beers. Our current 3000m² storage rooms allow us a yearly production of approx. 2800hl of beer. We are not able to produce more without changing the storage period and therefore the quality of our products. 

For several years now, our small production has been insufficient to meet the strong demand due to the success of our beers. This results in an increasingly entrepreneurial parallel market. This demand focuses on small productions, which are mandatorily sold in restricted quantities so that as many clients as possible can purchase these products. 

  

In order to avoid these rules and purchase a maximum of bottles, some buyers do not hesitate to solicit strangers on the street and offer them money in exchange for our bottles.

This led to the arrival of a multitude of customers who know nothing about our beers and even less about Lambic. They come to purchase a few bottles of beer whose names they cannot read on the piece of paper that the reseller gave them.

The problem is not specific to Cantillon; our wholesalers and beer shops are victims of trafficking too. 

  

We understand very well the frustration of Cantillon enthusiasts who are prepared to buy on parallel markets if need be and are willing to pay much more for bottles that are sometimes improperly stored or packed.

Therefore, in order to solve this problem, we have decided to sell part of our small productions online. The purpose is not to initiate an online commercialization of our whole production. It is therefore useless to ask us for other beers than those we selected.

Jag förstår frustrationen i att sälja en öl för en spottstyver för att se samma öl två dagar senare till det tiodubbla priset och om Zwanzekvällen samt den här typen av försäljning gynnar detta och framförallt bryggeriet ser jag inga hinder till detta. Hoppas bara jag hinner med nästa gång…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

En belgare i Göteborg!

För en vecka sedan höll jag en Brett-provning i Göteborg och då passade jag även på att träffa Christophe De Vos som flyttat till Sverige från Lokeren i Belgien eftersom hans fru jobbar på Volvo.

  
Christophe började brygga hemma på grund av att han saknade vissa typer av belgiska öl på Göteborgs olika Systembolag. I Belgien var han van att sondera terrängen och testa nya öl eftersom han drev en ölbutik tillsammans med hans bror. Den ena testbrygden ledde till nästa och när fler än bara de närmast sörjande började fatt tycke för De Vos brygder tog han det långa steget att börja brygga kommersiellt.

  
En till två gånger i månaden flyger Christophe tillbaka till hemlandet och brygger sina självbetitlade produkter. För närvarande håller han till på det relativt nyöppnade Verzet i Anzegem där han brygger en inte fullt så alkoholstark välbalanserad Tripel och en maltig torr Dubbel. Lägg därtill att De Vos brygger säsongsbaserad öl både till jul samt påsk men om allt vill sig väl kommer vi så småningom få se fler brygder i hans produktportfölj. Christophe berättar till exempel för mig att han experimenterar med att höja alkoholen i Tripeln något vilket jag saluterar. 

I skrivande stund har det bara vara möjligt att komma över dessa öl i Göteborg med omnejd men på torsdag kommer jag som första krog i övriga Sverige kunna servera De Vos brygder på jobbet. Härligt!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Hoppla och ursäkta…

…men jag har levt i höstlovsdis med en blandning av tjuvjobb och barn samt en liten renovering vilket gjort att jag helt missade att det dök in fyra belgiska julöl på Systembolaget förra tisdagen. Emellertid kan jag tyvärr köra copy-paste på föregående års inlägg med undantag från en brygd som brukar dyka upp något senare och trots den otroliga floran av belgiska julbrygder snurrar samma produkter runt år efter år…

  
Det är på inga sätt några dåliga eller undermåliga öl som kommer men när man vet att O.B.E.R Kerstbierfestival varje år serverar över 150 olika belgiska julöl så vore det trevligt med lite omväxling. Nu vet jag att det kommer titta in några andra sorter senare under november samt i början på december samt att Belgoklubbens Jullåda är på ingång så det går ingen nöd på mig…

Nåväl, som ni ser får vi åter igen ha nöjet att dundra i oss det mäktiga vintervärmaren N’Ice Chouffe som lindrar vilken snöstorm som helst med sin kraft. Snyggt balanserad trots sin styrka och förtjänstfullt kryddad med timjan och pomerans.

Om ni vill bli ändå varmare kan man med fördel värma en flaska Liefmans Glühkriek på spisen och servera den som glögg. En härlig sötma och mjäll körsbärssmak lindar in både strupe och sinne samtidigt som det ger ett lugn i julstressen.

Père Noël från De Ranke är en modern och nytänkande belgisk julöl som i sitt kopparfärgade manér bjuder på utpräglad beska som passar väldigt bra till det dignande julbordets sälta. Ett välkommet inslag i en annars förhållandevis söt genre av öl.

Sist ut är Mechelens stolthet Gouden Carolus Christmas. Även denna smäktande brygd är ett kraftpaket av rang och när den är så färsk som den brukar vara slår både en doft och smak av anis emot er som isande nordanvind i mitten på december.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

 

På önskelistan…

Idag har domarna börjat gå igenom all öl som är inskickad till Brussels Beer Challenge i år och fingrarna är korsade för att det ska bli tredje gången gillt för min kära Södvik Säsong. Jag vet inte om jag sa det men när jag ändå hade vägarna förbi så passade jag på att lämna in Maratonic också…


Om två veckor får vi reda på svaret under prisutdelningen i Gent.

Tills dess kan jag sukta efter lite nya belgiska produkter som dykt upp under den senaste tiden. Till exempel har Palms lilla avknoppning De Hoorn gjort en nyproduktion av den klassiska Aerts 1900 som de döpt till Aerts 2016. Palm förvärvade originalet från Aerts på 70-talet och bryggde den fram till 2002-2003 men sedan la de ner den. Nu menar de att de har återanvänt recepetet men procenten är inte densamma och de refererar den nya produkten som IPA. Nåja, vi får väl se…

 Nästa öl kommer från det lilla familjehopkoket Kazematten som är beläget i Ypres gamla kasernmurar. När bryggeriet startade utlovade de en mängd varianter på både nedanstående Wipers Times och även Grottenbier vilket är en öl de ärvde från bryggeriet St Bernardus. Nu kommer det äntligen en variant på Wipers Times och den har fått efternamnet 16. Denna brygd är en Red Ale med både fläderbär och fläderblom som klockar in på 7,2%. Enligt bryggeriets egen utsago är denna öl enligt nedanstående:

”Neither sweet nor sour; dry, with some fruit tannins, floral notes & secret spices opening as it warms.”


Under hösten har även Het Ankers Maneblusser fått ytterligare ett syskon som riktas främst till den nederländska marknaden. Belgiens äldsta kommersiella bryggeri skapade tidigare i år Maneblusser Lente till vårens begivenheter och tidigare i höst kom uppföljaren Maneblusser Bok. Båda dessa har lite annan kulör samt att de är kryddade för att passa de olika årstiderna. På frågan varför menar bryggeriet att det är orättvist att det finns flera olika Gouden Carolus men bara en Maneblusser. Nog för att det är kul med fler produkter men skälet känns sådär…


Sista produkten är inte ny ur receptsynpunkt utan bara till namn. Brasserie De la Senne har döpt om sin julöl Zinnebir X-mas (som även haft namnet Equinox) till Winter Mess. Nog för att deras julöl har haft tendenser att variera under årens lopp men den har alltid haft hög och relativt modern belgisk karaktär. Torr och kryddig, snygg och välbalanserad. Om jag inte missminner mig kommer den dyka upp på Systembolaget men jag vet med säkerhet att jag kommer få in den på fat

Nu tar vi helg!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Fem friska belgare på ingång!

Imorgon ser det ut att bli kostsamt för mig när Systembolaget släpper hela fem nya belgiska produkter. Det är en härlig och salig blandning av flytande godis från lite olika ölstilar i både traditionellt och modernt snitt.

 Först ut i detta trevliga svep är den kraftiga och Whiskeyfatslagrade varianten av Gulden Draak som går under namnet Gulden Draak Brewmasters Edition. Faktum är att det är nästan precis ett år sedan den dök in på hyllorna förra och första gången. Jag har inte provat den här årgången av denna jubileumsöl som lanserades i och med att bryggeriet firade 230 år för två år sen. På grund av att bryggeriet ‘bara’ låtit ölen vila på fatet i sex månader är whiskytonen relativt subtil och väl värd ett köp trots den väl tilltagna prislappen.

 Öl nummer två var även den med på ovan nämnda släpp. Jag var lyrisk då och jag är lyrisk nu. Det är otroligt roligt att vi svenskar får ta del av dessa genuina produkter i en värld som skriker efter autentisk lambic. Tilquin Oude Gueuze är en klockren representant för en ölstil som vinner mer och mer terräng. Tack Pierre Tilquin och tack An

 Vidare har vi den brända och smäktande söta vinterölen Canaster Winterscotch från Glazen Toren i Erpe-Mere. Det är blott andra gången vi ser denna produkt på hyllorna och det var två år sedan sist och det är en superb brygd som är ett skolexempel på en delvis misshandlad men ochså svårfunnen ölstil.  

  
Fyran är en blandlandsbelgare signerad Mikkeller och den svenska ölimportören Brill. Om jag räknat rätt är det den 10:e varianten på denna brygd som dyker upp två gånger per år och går under namnet Mikkeller K:rlek (Höst/Vinter 2016). Huruvida de brygger ett och samma recept år efter år vet jag inte men jag tycker den har svajat lite. Det man inte kan frånta denna brygd är de magiskt vackra etiketterna från Sara Nilssons underbara värld! 

  
Jag avslutar detta frosseri i Mechelen. Till min stora glädje släpps även Gouden Carolus Indulgence #2 (Cuvée Sauvage) från Het Anker och det mina vänner är bland det bästa jag inmundigat i år. Denna kraftiga blond/tripel har sandpapprats ner av Boons två olika lambicer till en mjuk och mullig brygd som påminner om att dyka ner i ett hav av marshmallows. Mmmmmmm…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Van Steenberge utökar…

…både sortiment och bryggeri. Bryggeriet som ligger i Ertevelde strax norr om Gent har succesivt växt under 2016 och nu håller de på med slutfinishen och det helt nya provrummet, baren samt terassen. Snart bör det vara dags för mig att ta ägaren Jef Verseles stående inbjudan på allvar och släpa mig dit.

    

De nya bryggfaciliteterna som beräknas ha kostat runt 9 miljoner euro stod klara i september och har börjat betala av sig. Totalt har Van Steenberge tredubblat sin kapacitet och tanken är att det sex generationer gamla bryggeriet ska fortleva ytterligare några år.  

Förutom bryggeriets flaggskeppsöl Gulden Draak och dess syskon, klosteralen Bornem, Augustijn samt St Stefanus och en uppsjö andra produkter brygger Van Steenberge även Piraat i två varianter. Emellertid noterade jag nyligen att de två blivit tre och nu för tiden kan Jef även stoltsera med en romfatslagrad (så klart!) variant av den mäktiga Tripel!

  
Jag hoppas jag finner ett exemplar nästa gång jag åker till det förlovade landet.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Imorgon intar jag Göteborg med ett Brett leende..

Eftersom höstens dagar försvinner i takt med löven på träden är det redan dags för mitt årliga besök på Surölsfestivalen i Göteborg. Imorgon håller jag i en provning på Ölrepubliken som börjar kl 19 och jästsvampen Brettanomyces (i folkmun Brett) kommer att spela huvudrollen.

  
Till er som har bokat och ni som funderar på det tänkte jag avslöja vilka produkter som kommer att sy ihop mina ord och skrönor. Efter lite trollande och hokus pokus har jag till min stora glädje lyckats få fram en härlig skara brygder från Belgiens alla hörn.

 Förhoppningsvis tycker ni detsamma som jag och ölen är som ni ser en blandning av gamla favoriter och nya skönheter. Jag hoppas alla som har möjlighet dyker förbi och oavsett om ni kommer på provningen eller inte vore det kul om ni kom förbi och sa hej antingen innan eller efteråt
  

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe
  

Årets julklapp 2016?

Förra veckan släppte Belgoklubben 2016 års Jullådas sista produkt och i och med det var sextetten komplett. Det blir en smakrik och mestadels kraftig jul för våra medlemmar.

  
Om man vill förgylla julen ytterligare kan jag meddela att nu har vi även släppt 2017 års glas. Vi kallar det för Belgoklubbens serveringsglas och de finns att beställa i lådadministrationen på hemsidan. Som ni ser här nedan är det nya glaset något större än 2016 års modell och av klassiskt trappistglassnitt.

  
Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

 

Brugse Tripel förr och nu…

När jag väl funnit den belgiska ölen tog det inte lång tid innan jag stötte på den fullkomligt magiska Brugse Tripel. Det jag inte visste då var att denna mäktiga tripel föddes 1987 och var skötebarn till den smått legendariska bryggaren Paul Vanneste. 

  
Paul hade tillsammans med hjälp av Frank Boon startat bryggeriet 4 år tidigare men det var först nu han hade hittat sin guldkalv. Under mitten av 90-talet ingick Paul ett samarbete med Rodenbach och det fungerade väl fram till Palm först köpte upp det sistnämnda i slutet på 90-talet och sedermera även Pauls ‘gyllene träd’ 2003. Tyvärr innebar även denna fusion att den fantastiska Brugse Tripel bytte namn till Brugge Tripel samt skepnad, smak, recept, procent och utseende. 

  
Det blev aldrig detsamma efter 2003. Palm har försökt att återupprätta den ursprungliga magin men tyvärr har de inte nått ända fram. Nu har de även i ett sista försök att rädda sitt skinn bytt ut humlen mot gruut men utan att ha provat den är jag tämligen säker på att de inte lyckats.

  
Emellertid såg jag ovanstående produkt susa genom mitt flöde häromdagen och helt plötsligt väcktes något inom mig. Kan detta vara så att man har funnit en produkt som är närmare originalet än vad dagens bleka kopia är? Brugge Tripel Prestige är enligt utsago 9,5% och har någon form av jeneverbas. Oavsett vilket är jag väldigt nyfiken på vad de har lyckats åstadkomma och med den känslan kan jag ta helg med ett leende på läpparna och en Pannepot i glaset…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe