Tilquin förklarar och ursäktar sig!

Tidigare i höstas släpptes bland annat Tilquin Oude Quetsche på Systembolaget och trots att jag påpekade det undrade många varför ölen var flat eller hade näst intill obefintlig kolsyra. Nu har Pierre Tilquin postat sin syn på detta, en möjlig lösning samt en ursäkt till alla som blivit besvikna.

  
Dear Tilquin enthusiasts,As you probably experienced, many bottles of the batches 16/17 of Quetsche and Mûre are pouring flat, or nearly, except the Quetsche with Prunes de Namur. We are sorry for that. To be honest, we have no explanation. These beers were bottled as usual at the end of December and in January, and normally, carbonation comes progressively, so that the fastest ones are carbonated in May, and the slowest around July. 

  

This year, the things didn’t happen like that, and we are in November with a lot of flat bottles. As we don’t add any sugar, bottle conditioning is a little tricky to get. The fruits are fermented in tanks at the rate of 1 kilo per liter for four months. Then the highly fruited lambic is pumped and blended with 1, 2 and 3 years old lambic to dilute and bring new sugars and yeasts to get carbonation. We started to sell these beers at last Toer de Geuze, in May. We sold these beers first of all because we were expecting that, as it happened before, carbonation would come progressively, and secondly because we consider that even flat, these beers are tasting good and are enjoyable. 

  

We are sorry if you didn’t enjoy them like that. If you bought bottles, we suggest that, if you are patient, to shake the bottles vigourously once or twice, and let them rest horizontaly at around 20 degrees Celsius, or at room temperature, for a few months. Hopefully, carbonation will come progressively, but to be honest, we don’t know. As we do spontaneous beers with spontaneous refermentation in the bottles, without addition of sugar, we cannot control everything.

We will do our best to get a better result this coming season. 

Cheers/Pierre

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Tilquin gör mer druvlambic!

De två första brygderna Tilquin Pinot Noir försvann fortare än fort. Den första släpptes till Moeder Lambic  Originals tioårsjubileum vid den här tiden förra året och batch två dök upp tidigare i höstas. Nu är det dags för den tredje upplagan av denna hårt eftertraktade öl och en ny variant på en annan sorts druvor. Fantastiskt!   

Den 21:a september i år fick Tilquin leverans på 2000 kg ekologiska Pinot Noir-druvor samt 1000 kg ekologiska Pinot Gris-druvor. Dessa har bryggeriet rensat och lagt i tre 2000 literstankar. Två tankar med respektive 1000 kg Pinot Noir och 1000 liter lambic samt en tank med 1000 kg Pinot Gris och 1000 liter lambic.

För närvarande ser resultatet ut som ovan men när denna vinösa nektar är redo för buteljering, under andra halvan av 2018, kommer de innehålla 300-350 gram druvor per liter. Eftersom träning ger färdighet anar jag att Pierres druvlambicer bara kommer att bli bättre och bättre vilket lovar gott. Mycket gott!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe  

Syrlig triss tittar förbi!

Snart öppnar Systembolaget och då finner vi tre nya syrligheter bryggda i mitt älskade Belgien. Två av är kreerade av den blyga och lite tillbakadragna Pierre Tilquin vars produkter tittar in i Sverige från tid till annan.

Produkt nummer ett från denna relativt unga blandare är Oude Gueuze som i min bok bara blir bättre och bättre. Det är sannerligen en ynnest att vi får ta del av denna habila och mycket prisvärda Gueuze. Här kan man läsa hur Pierre komponerar denna snyggt balanserade pjäs.

För tredje gången under 2017 har vi också möjligheten att införskaffa oss en dos av Tilquins krikonmacererade fruktlambicen Oude Quetsche. Förra gången innehöll den förvisso dessa smakrika plommon från Namur i Belgien medan denna batchen, likt den som kom i februari, frukt från Alsace i Frankrike. Oavsett krikonens ursprung är detta en magisk produkt och Pierres första fruktlambic. Emellertid vill jag utfärda en brasklapp till eventuella investerare. På grund av det kyliga vädret när denna batchen producerades är den tämligen kolsyrefattig och näst intill stilla. Detta är inget unikt utan det händer ibland och i synnerhet med framförallt fruktlambicer. Pierre låter dock hälsa att eftersom lambicer är levande produkter kommer det att bildas kolsyra över tid.

  
Sist ut är en av Mikkellers otaliga lambicer i hans spontanserie. Mikkeller Spontanblackberry är som namnet skvallrar om en lambic smaksatt med björnbär. Just denna har jag inte testat innan men lyckas han hälften så bra som Tilquin gör med sin Oude Mûre blir jag nöjd. Nu ska jag erkänna att jag är väldigt förtjust i detta smakstinna bär och jag ser fram emot att få inmundiga denna brygd under helgen.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe
 

Tilquin experimenterar!

Under våren har Pierre Tilquin förvånat gång efter annan med sina undersköna produkter. Nu har emellertid denna innovativa blandare överträffat sig själv! På fyra kommande festivaler* under hösten kommer det dyka upp något Pierre kallar för Experimental Fruit Series #1. 

Denna serie av fruktlambicer består av inte mindre än nio olika varianter och som ni förstår är dessa brygder ytterst begränsade. Dessa nio existerar i omfånget av ett till fem fat per sort beroende på mängden frukt Tilquin har kommit över samt mängden gram frukt per liter vilket har varierat mellan dessa nio sorter.

  
Som ni ser har Tilquin använt sig av körsbär persikor, hallon, rabarber, fläderblom, röda vinbär, svarta vinbär samt både odlade och vilda blåbär till dessa nio rariteter. Jag hoppas verkligen att några av dessa (eller alla) är så pass bra att han skalar upp dem eftersom jag får svårt att komma iväg på någon av nedanstående festivaler! 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*BXL BeerFest, The Beavertown Extravaganza, Independent Manchester Beer Convention och Eurhop Roma Beer Festival

Julis enda släpp!

Uppe med den venetianska tuppen och efter avslutad löprunda bland kanalerna utan att plumsa i konstaterar jag att om 2 timmar och 25 minuter släpps det tre belgare och en blandlandsbelgare på hemmaplan.   

Åter igen får vi stifta bekantskap med den näst intill perfekta Gueuzen blandad till gyllene nektar av den petimeternoga Pierre Tilquin. Till alla surölsälskandes stora glädje har de nu möjlighet att bunkra upp med Tilquin Oude Gueuze så de inte behöver sitta torrskodda när den syrliga nerven i tarmen suger. 

  
Produkt nummer två är signerad av Brasserie de la Senne samt Babby Beer. Detta är en ren och mycket habil belgisk IPA vid namn Schieven IPA som passar utmärkt till sommarens alla grilltillfällen eller som en törstsläckare efter en hård dag på stranden. Snygg både invändigt och utvändigt som brukligt när De la Senne är i farten…

  
Äntligen är den här! Efter alla etikettdebacle dyker den limiterade variant av Boons Oude Geuze. Knastertorr och ljuvligt syrlig ståtar Boon Oude Geuze Black Label Seond Edition i gyllene skepnad. Trots pengen är det ett givet köp, både att dricka nu och att stoppa i källaren.

 Sist ut kommer en för mig otickad dubbel-IPA från de produktiva grabbarna på To Øl. Som brukligt är denna brygd som heter D’Juicy IPA bryggd på belgiska Proef i Lochristi. Även om jag inte uppskattar allt dessa män gör och just denna moderna ölstil kanske inte är min absoluta favorit ser jag fram emot att ticka den när jag kommer hem. En tick är ju som bekant alltid en tick…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe  

    

 

Tilquin Mûre på fat!

För drygt en månad sedan under Toer de Geuze släppte Pierre Tilquin sin plommon(krikon)lambic Tilquin Quetsche  på fat. Röken efter denna magiska helg i maj har knappt lagt sig när bryggeriet nu även lanserar björnbärslambicen Tilquin Mûre från tapp!

  
Som brukligt när Pierre släpper sin lambicer på fat är den tämligen svag och innehåller ingen ‘gammal’ lambic. Grundölen består av 50% Meerts som är en lågalkoholhaltig lambic och 50% ett- och tvåårig lambic som sedan stöpts med 350 gram björnbär per liter.

Vill man likt mig ha möjlighet att testa den fruktbomb måste man försöka lokalisera någon festival där Tilquin deltar. Åtminstone till en början kommer denna brygd som forfarande är i experimentstadiet endast dyka upp på olika event där Tilquin är inbjuden…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

April, april, eller?

Tyvärr måste jag berätta att det jag skrev i lördags inte var sant och det tror jag att de flesta av er förstod. Jag tycker det är synd att det var ett påhitt för när jag skrev inlägget fantiserade jag om hur bra ett sånt samarbete skulle kunnat bli!

  
Självklart var jag inte ensam om att hitta på lustigfikationer denna luriga dag och jag tänkte delge er några här.

  
Först ut var det Brysselbaserade Brussel Beer Project som släppte en film som antydde att den lilla fejd som råder mellan dem och Svergieaktuella De la Senne var löst och att de äntligen skulle brygga en öl tillsammans. Eftersom jag är övertygad om att ett samarbete mellan dessa två bryggerier skulle bli fantastiskt känns det tråkigt att det bara var ett skämt…

  
Vidare skrev 3 Fonteinen Restaurant & Café att de dagen till ära skulle servera Westmalle Tripel på fat och inte nog med det. De skulle ha tre varianter av den magiska nektar. En 21%-ig, en 12%-ig och slutligen en 6%-ig. Det hade också varit något det…

  
Sist men inte minst las det upp bilder på en ny öl från Tilquin. Denna lambic från Pierre Tilquins underbara bryggeri sades innehålla ananas samt banan och var döpt till Tilquinananas. Kul och uppfinningsrikt skämt tänkte jag tills jag idag blev varse att ölen finns på riktigt! Efter lite forskning samt svar från Pierre själv är detta inget aprilskoj utan en livs levande produkt. Pierre skriver så här:

Hi Jens, the Tilquinananas is real. We did it for fun with the admins of Tilquin Enthousiasts, with pineapple and bananas. We did something like 40 bottles for private and on site consumption. That’s why we did a label. 

Best regards/Pierre

Ibland överträffar verkligheten dikten och jag har fått en ny produkt att jaga!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe


Oude (Gueuze Tilquin)² tittar förbi!

Om 10 minuter öppnar Systembolaget sitt webblager och då har man chansen, om man är snabb, att komma över en unik flaska Gueuze från Pierre Tilquins syrliga lager.

  
Till min stora glädje (förutsatt att jag blir en av de få) har det dykt upp 240 st småflaskor av rariteten Oude (Gueuze Tilquin)². Detta är en variant av Tilquins vanliga Gueuze som inte går att förutse utan det krävs lite tur, hårt jobb och en gnutta slump samt en innovativ hjärna.

  
Det är blott andra gången vi har nöjet att få bekanta oss med den parantesvariant av Pierres Gueuze. Det som händer när den kommer till är att det blir en överkarbonisering i flaskorna vid buteljering av den ordinära Oude Gueuzen. Det löser den geniala bryggaren med att öppna alla flaskor och hälla tillbaka dem på ekfat och låta brygden lugna ner sig. Resultatet blir enastående! Förutom att styrkan eskalerar något får vi en produkt som är balanserad samt där syran klingat av och gift sig med övriga komponenter. Väl värt att föröka komma över!

Se nu till att logga in för det kommer att gå fort. Tro mig!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe  

Under morgondagen…

…anländer två nygamla syrligheter i absoluta världsklass från Tilquin samt en majästisk pjäs från Proef signerad Mikkeller till Systembolaget. Återigen bevisar det vad bortskämda vi är i Sverige eller kanske vilka duktiga importörer vi har som lyckas få hit dessa godsaker!

  

Först ut har vi Pierre Tilquins plommonlambic Oude Quetsche Tilquin à l’Ancienne som är späckad med krikon från Alsace. Denna gyllenorangea syrliga skönhet är värd varenda krona och är ett välkommet inslag på Systembolagets hyllor där den inte lär bli långvarig.

  
 

Pierre Tilquin har även ett finger eller snarare 1/8 med i nästa brygd också. Det är blott andra gången vi svenskar får möta detta ovanliga samarbete där Gregory Verhelst från La Rulles står för resterande 7/8. Denna, nu för tiden, ovanliga öl går under namnet Stout Rullquin och kan beskrivas som en lätt syrlig stout och den lär inte heller damma igen innan den tar slut.

  
Sist ut har vi en, om inte den, av alla otaliga Mikkellers öl han själv uppskattar allra mest. Här möts av ett misch masch av smaker som gifter sig helt fantastiskt. Denna champagnelika brygd som bytt namn sedan den föddes (från Nelson Sauvignon till Nelson Sauvin Brut) är singelhumlad med just Nelson Sauvin, jäst med både champagnejäst och brettanomyces för att slutligen få vila på Chardonnayfat signerade österrikiska Weingut Kollwentz. På grund av sin karaktär kommer den runt nyår varje år och i och med att man även höjer kolsyran i produkten är tanken att den ska fungera som ersättning för det klassiska tolvslagsbubblet…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Fem friska belgare på ingång!

Imorgon ser det ut att bli kostsamt för mig när Systembolaget släpper hela fem nya belgiska produkter. Det är en härlig och salig blandning av flytande godis från lite olika ölstilar i både traditionellt och modernt snitt.

 Först ut i detta trevliga svep är den kraftiga och Whiskeyfatslagrade varianten av Gulden Draak som går under namnet Gulden Draak Brewmasters Edition. Faktum är att det är nästan precis ett år sedan den dök in på hyllorna förra och första gången. Jag har inte provat den här årgången av denna jubileumsöl som lanserades i och med att bryggeriet firade 230 år för två år sen. På grund av att bryggeriet ‘bara’ låtit ölen vila på fatet i sex månader är whiskytonen relativt subtil och väl värd ett köp trots den väl tilltagna prislappen.

 Öl nummer två var även den med på ovan nämnda släpp. Jag var lyrisk då och jag är lyrisk nu. Det är otroligt roligt att vi svenskar får ta del av dessa genuina produkter i en värld som skriker efter autentisk lambic. Tilquin Oude Gueuze är en klockren representant för en ölstil som vinner mer och mer terräng. Tack Pierre Tilquin och tack An

 Vidare har vi den brända och smäktande söta vinterölen Canaster Winterscotch från Glazen Toren i Erpe-Mere. Det är blott andra gången vi ser denna produkt på hyllorna och det var två år sedan sist och det är en superb brygd som är ett skolexempel på en delvis misshandlad men ochså svårfunnen ölstil.  

  
Fyran är en blandlandsbelgare signerad Mikkeller och den svenska ölimportören Brill. Om jag räknat rätt är det den 10:e varianten på denna brygd som dyker upp två gånger per år och går under namnet Mikkeller K:rlek (Höst/Vinter 2016). Huruvida de brygger ett och samma recept år efter år vet jag inte men jag tycker den har svajat lite. Det man inte kan frånta denna brygd är de magiskt vackra etiketterna från Sara Nilssons underbara värld! 

  
Jag avslutar detta frosseri i Mechelen. Till min stora glädje släpps även Gouden Carolus Indulgence #2 (Cuvée Sauvage) från Het Anker och det mina vänner är bland det bästa jag inmundigat i år. Denna kraftiga blond/tripel har sandpapprats ner av Boons två olika lambicer till en mjuk och mullig brygd som påminner om att dyka ner i ett hav av marshmallows. Mmmmmmm…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe