En munk, tre syrliga och en försening trillar in…

Det är bra tider på Systembolaget för oss belgofantaster dessa dagar. Idag kommer fyra julbrygder och imorgon dyker hela fem nygamla tillfälligheter upp på hyllorna. Härliga men kylslagna tider!

För det första har vi en magnifik trio från Tilquin. Vässade syrligheter som inte lämnar någon oberörd. Till att börja med har vi den numer klassiska Tilquin Oude Gueuze som bara blir bättre och bättre. Syrlig, torr och lantligt rustik precis som den ska vara. Vidare har vi den krikonmacererade Tilquin Oude Quetsche som var Pierre Tilquins första fruktlambic. Åter igen har vi en torr syra försiktigt inlindad i dessa smakrika plommon från Alsace. Sist ut i detta syrliga potpurri hittar vi ett av detta lambicbryggeris senaste fruktexperiment. Tilquin Oude Groseille Rouge har smaksatts med röda vinbär och de kompletterar den befintliga syra på ett förtjänstfullt sätt.

Följande öl är allt annat än syrlig och bryggd samt lagrad av munkarna på Abbaye de Scourmont i Vallonska delen av Belgien. Sedan några år tillbaka har de valt att lägga sin flaggskeppsöl Chimay Bleue på diverse olika ekfat. Denna version av Chimay Grand Réserve Fermentée en Barriques har fått vila på Whiskyfat i sex månader och ger ytterligare en dimension till en i vanliga fall utmärkt produkt.

Sist men inte minst får vi ännu en gång hälsa De la Sennes Orvalklon tillbaka och nu hoppas vi att allt debacle som inträffade för två veckor sedan är löst. Bruxellensis är en god tolkning på ovanstående Trappist och jag rekommenderar att ställa den i källaren eftersom min erfarenhet av den gourmand till jäst tenderar att ge mer och mer karaktär till de brygder den lever i.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Ett par sura nyheter…

Första fredagen i augusti bjuder på två stycken nyheter från det syrliga registret av belgisk öl.

För ungefär två timmar sedan öppnade Systembolaget sina dörrar och då var det dags för höstens första nyhetssläpp. Ur belgisk synvinkel var det ett ganska försiktigt sådant med endast en produkt.

Dock var det inte vilken öl som helst utan den härligt fruktiga och björnbärsstinna Tilquin Oude Mûre som landade på hyllorna. Det är mycket glädjande att åter igen se denna fruktlambic i Sverige och senare i höst kommer vi få glädjen att knyta nya bekantskaper med brygder från Pierre Tilquin som Sverige aldrig tidigare skådat!

Nyhet nummer två handlar återigen om årets Zwanze som jag tidigare har berättat kan avnjutas i Stockholm för de som vill. Under gårdagen avslöjade Jean Van Roy på Cantillon vilken variant på öl vi har att vänta oss i år när detta event går av stapeln i slutet på september.

Precis som jag fick berättat för mig i februari blir det en variant av lambicer som vilat på inte mindre än tre olika vinfat med ursprung från Italien. På bilden ovan kan ni läsa mer ingående om denna produkt men kortfattat är det en blandning av tre vinfatslagrade 2-åriga lambicer som gjordes i slutet av januari 2018. Denna makalösa blandning består av en lambic som legat på Amaronefat sedan december 2015, en lambic som vilat på Chiantifat sedan januari 2016 samt en lambic som mognat på ett Sangiovesefat sedan januari 2016. Jag tycker att det låter hur gott som helst och kan knappt vänta tills det är dags!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Öljätte vill ha del av kakan…

Denna rubrik skulle man kunna använda lite titt som tätt nu för tiden. Allt oftare ser jag att de stora bryggerijättarna köper upp attraktiva och hippa mindre bryggerier för att hålla sig ajour med tiden samt att följa trender.  

Denna nyhet handlar tack och lov inte om att ytterligare ett litet bryggeri vill tjäna storkovan genom att låta sig uppslukas av något hungrigt bryggerikonglomerat utan om att världens största ölgigant försöker återskapa en produkt de la ner för 19 år sedan för att den inte var lönsam. Idag är det ett annat läge då många ölkonnässörer skriker efter syrliga öl vilket fick det gargantuanska  bryggerimonstret att vakna. Alla är inte överförtjusta i att dessa stora bryggerier hoppar på detta växande trendtåg bara för att försöka roffa åt sig delar av den i sammanhanget lilla kakan och lambicblandaren Pierre Tilquins kommentar är följande:

After nearly killing gueuze in the seventies, an opportunistic big brewery tries to surf on the increasing demand for traditional gueuze…
  

Brygden jag syftar till är den inte helt tokiga Belle-Vue Sélection Lambic. Nu har jag bara druckit vintagevarianter av denna Gueuze, som fortfarande går att hitta på diverse bra ställen, så jag vet inte hur de smakar färska men jag förutsätter att den är sju resor bättre än de andra sötade öljuicerna som går under namnet Belle-Vue. 

Till att börja med kommer AB In-Bev släppa två varianter. Dels en Gueuze som fått namnet Belle-Vue Sélection Lambic Oude Gueuze och dels ett körsbärssmaksatt exemplar med namnet Belle-Vue Sélection Lambic Kriek. Mina förhoppningar om dessa två brygder är något blygsam men självklart kommer de att få en chans när jag kommer över dem. 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Tilquin förklarar och ursäktar sig!

Tidigare i höstas släpptes bland annat Tilquin Oude Quetsche på Systembolaget och trots att jag påpekade det undrade många varför ölen var flat eller hade näst intill obefintlig kolsyra. Nu har Pierre Tilquin postat sin syn på detta, en möjlig lösning samt en ursäkt till alla som blivit besvikna.

  
Dear Tilquin enthusiasts,As you probably experienced, many bottles of the batches 16/17 of Quetsche and Mûre are pouring flat, or nearly, except the Quetsche with Prunes de Namur. We are sorry for that. To be honest, we have no explanation. These beers were bottled as usual at the end of December and in January, and normally, carbonation comes progressively, so that the fastest ones are carbonated in May, and the slowest around July. 

  

This year, the things didn’t happen like that, and we are in November with a lot of flat bottles. As we don’t add any sugar, bottle conditioning is a little tricky to get. The fruits are fermented in tanks at the rate of 1 kilo per liter for four months. Then the highly fruited lambic is pumped and blended with 1, 2 and 3 years old lambic to dilute and bring new sugars and yeasts to get carbonation. We started to sell these beers at last Toer de Geuze, in May. We sold these beers first of all because we were expecting that, as it happened before, carbonation would come progressively, and secondly because we consider that even flat, these beers are tasting good and are enjoyable. 

  

We are sorry if you didn’t enjoy them like that. If you bought bottles, we suggest that, if you are patient, to shake the bottles vigourously once or twice, and let them rest horizontaly at around 20 degrees Celsius, or at room temperature, for a few months. Hopefully, carbonation will come progressively, but to be honest, we don’t know. As we do spontaneous beers with spontaneous refermentation in the bottles, without addition of sugar, we cannot control everything.

We will do our best to get a better result this coming season. 

Cheers/Pierre

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Tilquin gör mer druvlambic!

De två första brygderna Tilquin Pinot Noir försvann fortare än fort. Den första släpptes till Moeder Lambic  Originals tioårsjubileum vid den här tiden förra året och batch två dök upp tidigare i höstas. Nu är det dags för den tredje upplagan av denna hårt eftertraktade öl och en ny variant på en annan sorts druvor. Fantastiskt!   

Den 21:a september i år fick Tilquin leverans på 2000 kg ekologiska Pinot Noir-druvor samt 1000 kg ekologiska Pinot Gris-druvor. Dessa har bryggeriet rensat och lagt i tre 2000 literstankar. Två tankar med respektive 1000 kg Pinot Noir och 1000 liter lambic samt en tank med 1000 kg Pinot Gris och 1000 liter lambic.

För närvarande ser resultatet ut som ovan men när denna vinösa nektar är redo för buteljering, under andra halvan av 2018, kommer de innehålla 300-350 gram druvor per liter. Eftersom träning ger färdighet anar jag att Pierres druvlambicer bara kommer att bli bättre och bättre vilket lovar gott. Mycket gott!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe  

Syrlig triss tittar förbi!

Snart öppnar Systembolaget och då finner vi tre nya syrligheter bryggda i mitt älskade Belgien. Två av är kreerade av den blyga och lite tillbakadragna Pierre Tilquin vars produkter tittar in i Sverige från tid till annan.

Produkt nummer ett från denna relativt unga blandare är Oude Gueuze som i min bok bara blir bättre och bättre. Det är sannerligen en ynnest att vi får ta del av denna habila och mycket prisvärda Gueuze. Här kan man läsa hur Pierre komponerar denna snyggt balanserade pjäs.

För tredje gången under 2017 har vi också möjligheten att införskaffa oss en dos av Tilquins krikonmacererade fruktlambicen Oude Quetsche. Förra gången innehöll den förvisso dessa smakrika plommon från Namur i Belgien medan denna batchen, likt den som kom i februari, frukt från Alsace i Frankrike. Oavsett krikonens ursprung är detta en magisk produkt och Pierres första fruktlambic. Emellertid vill jag utfärda en brasklapp till eventuella investerare. På grund av det kyliga vädret när denna batchen producerades är den tämligen kolsyrefattig och näst intill stilla. Detta är inget unikt utan det händer ibland och i synnerhet med framförallt fruktlambicer. Pierre låter dock hälsa att eftersom lambicer är levande produkter kommer det att bildas kolsyra över tid.

  
Sist ut är en av Mikkellers otaliga lambicer i hans spontanserie. Mikkeller Spontanblackberry är som namnet skvallrar om en lambic smaksatt med björnbär. Just denna har jag inte testat innan men lyckas han hälften så bra som Tilquin gör med sin Oude Mûre blir jag nöjd. Nu ska jag erkänna att jag är väldigt förtjust i detta smakstinna bär och jag ser fram emot att få inmundiga denna brygd under helgen.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe
 

Tilquin experimenterar!

Under våren har Pierre Tilquin förvånat gång efter annan med sina undersköna produkter. Nu har emellertid denna innovativa blandare överträffat sig själv! På fyra kommande festivaler* under hösten kommer det dyka upp något Pierre kallar för Experimental Fruit Series #1. 

Denna serie av fruktlambicer består av inte mindre än nio olika varianter och som ni förstår är dessa brygder ytterst begränsade. Dessa nio existerar i omfånget av ett till fem fat per sort beroende på mängden frukt Tilquin har kommit över samt mängden gram frukt per liter vilket har varierat mellan dessa nio sorter.

  
Som ni ser har Tilquin använt sig av körsbär persikor, hallon, rabarber, fläderblom, röda vinbär, svarta vinbär samt både odlade och vilda blåbär till dessa nio rariteter. Jag hoppas verkligen att några av dessa (eller alla) är så pass bra att han skalar upp dem eftersom jag får svårt att komma iväg på någon av nedanstående festivaler! 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*BXL BeerFest, The Beavertown Extravaganza, Independent Manchester Beer Convention och Eurhop Roma Beer Festival

Julis enda släpp!

Uppe med den venetianska tuppen och efter avslutad löprunda bland kanalerna utan att plumsa i konstaterar jag att om 2 timmar och 25 minuter släpps det tre belgare och en blandlandsbelgare på hemmaplan.   

Åter igen får vi stifta bekantskap med den näst intill perfekta Gueuzen blandad till gyllene nektar av den petimeternoga Pierre Tilquin. Till alla surölsälskandes stora glädje har de nu möjlighet att bunkra upp med Tilquin Oude Gueuze så de inte behöver sitta torrskodda när den syrliga nerven i tarmen suger. 

  
Produkt nummer två är signerad av Brasserie de la Senne samt Babby Beer. Detta är en ren och mycket habil belgisk IPA vid namn Schieven IPA som passar utmärkt till sommarens alla grilltillfällen eller som en törstsläckare efter en hård dag på stranden. Snygg både invändigt och utvändigt som brukligt när De la Senne är i farten…

  
Äntligen är den här! Efter alla etikettdebacle dyker den limiterade variant av Boons Oude Geuze. Knastertorr och ljuvligt syrlig ståtar Boon Oude Geuze Black Label Seond Edition i gyllene skepnad. Trots pengen är det ett givet köp, både att dricka nu och att stoppa i källaren.

 Sist ut kommer en för mig otickad dubbel-IPA från de produktiva grabbarna på To Øl. Som brukligt är denna brygd som heter D’Juicy IPA bryggd på belgiska Proef i Lochristi. Även om jag inte uppskattar allt dessa män gör och just denna moderna ölstil kanske inte är min absoluta favorit ser jag fram emot att ticka den när jag kommer hem. En tick är ju som bekant alltid en tick…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe  

    

 

Tilquin Mûre på fat!

För drygt en månad sedan under Toer de Geuze släppte Pierre Tilquin sin plommon(krikon)lambic Tilquin Quetsche  på fat. Röken efter denna magiska helg i maj har knappt lagt sig när bryggeriet nu även lanserar björnbärslambicen Tilquin Mûre från tapp!

  
Som brukligt när Pierre släpper sin lambicer på fat är den tämligen svag och innehåller ingen ‘gammal’ lambic. Grundölen består av 50% Meerts som är en lågalkoholhaltig lambic och 50% ett- och tvåårig lambic som sedan stöpts med 350 gram björnbär per liter.

Vill man likt mig ha möjlighet att testa den fruktbomb måste man försöka lokalisera någon festival där Tilquin deltar. Åtminstone till en början kommer denna brygd som forfarande är i experimentstadiet endast dyka upp på olika event där Tilquin är inbjuden…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

April, april, eller?

Tyvärr måste jag berätta att det jag skrev i lördags inte var sant och det tror jag att de flesta av er förstod. Jag tycker det är synd att det var ett påhitt för när jag skrev inlägget fantiserade jag om hur bra ett sånt samarbete skulle kunnat bli!

  
Självklart var jag inte ensam om att hitta på lustigfikationer denna luriga dag och jag tänkte delge er några här.

  
Först ut var det Brysselbaserade Brussel Beer Project som släppte en film som antydde att den lilla fejd som råder mellan dem och Svergieaktuella De la Senne var löst och att de äntligen skulle brygga en öl tillsammans. Eftersom jag är övertygad om att ett samarbete mellan dessa två bryggerier skulle bli fantastiskt känns det tråkigt att det bara var ett skämt…

  
Vidare skrev 3 Fonteinen Restaurant & Café att de dagen till ära skulle servera Westmalle Tripel på fat och inte nog med det. De skulle ha tre varianter av den magiska nektar. En 21%-ig, en 12%-ig och slutligen en 6%-ig. Det hade också varit något det…

  
Sist men inte minst las det upp bilder på en ny öl från Tilquin. Denna lambic från Pierre Tilquins underbara bryggeri sades innehålla ananas samt banan och var döpt till Tilquinananas. Kul och uppfinningsrikt skämt tänkte jag tills jag idag blev varse att ölen finns på riktigt! Efter lite forskning samt svar från Pierre själv är detta inget aprilskoj utan en livs levande produkt. Pierre skriver så här:

Hi Jens, the Tilquinananas is real. We did it for fun with the admins of Tilquin Enthousiasts, with pineapple and bananas. We did something like 40 bottles for private and on site consumption. That’s why we did a label. 

Best regards/Pierre

Ibland överträffar verkligheten dikten och jag har fått en ny produkt att jaga!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe