Ni ger mig inget (Or)val…

Ser ni någon skillnad på dessa två flaskor öl?

20130130-140353.jpg
Förutom någon detalj på etiketten, nej, det gör ni inte. Då ska jag berätta att den ena flaskan är från 2007 och den andra är 2011. Det borde vara nog så men det är det inte!
Efter några påpekanden, en gudomlig tystnad och ren, skär vetenskap kan jag inte hålla tand för tunga längre. Ni är många som redan känner till detta men nu är det dags att belysa det med hjälp av foton samt information från Maarten Vanwildemeersch, Karel Goddeau och Tomas Danko.

20130130-140759.jpg
Bilden ovan föreställer Brettanomycesjästen som bland annat förekommer i lambic, men också i Orval. Det är en av finesserna och skönheten med Orval, det är också en av grundbultarna till dess förmåga att bli helt magisk med åren. På 50-talet fick Jean De Clerck munkarna att skrubba jäskarlen. Resultatet blev förödande och ”Gôut d’Orval” försvann från ölen och kunderna klagade. Munkarna löste det genom att sekundärjäsa ölen med Brettanomyces och har gjort så ända sedan dess. 2008 installerades ett nytt brygghus och många menar att sen dess är Brettanomyces borttagen ur ölen, andra menar att det bara är de sista åren som munkarna/Rock valt att utesluta den. Det låter jag vara osagt men den underliggande bilden ljuger inte…

20130130-141749.jpg
…här ser man tydligt att det inte finns några ovala Brettanomycesstammar. Ölen är klar som korvspad med enkom Saccaromycesjäst. Tråkigt men sant. Är det möjligt att uppge ett ramaskri likt det på 50-talet för att få tillbaka den gamla Orvalen?
Det är värt ett försök, tycker jag!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Ratebeer Top 50, 2013

Igår annonserades världens, enligt Ratebeer, 50 bästa öl.
Alla dessa erövrar en välförtjänt guldmedalj. Av dessa 50 var 10 belgiska och genom lite pyssel och papp ser det ut så här…

20130129-224009.jpg
Världens bästa öl blev åter igen den åtråvärda trappistölen ‘Westvleteren XII’ (12). De övriga belgarna placerade sig som följer:
7: Trappistes Rochefort 10
17: Westvleteren 8
19: Cantillon Fou Foune
23: 3 Fonteinen Framboos
30: St Bernardus Abt
36: Pannepot
44: Black Albert
49: Cantillon Lou Pepe Kriek

20130129-224907.jpg
Här har ni hela Top 50-listan så att ni kan pricka av vilka ni har druckit och vilka ni har kvar. Mycket gott är det även om jag inte håller med på alla punkter…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Öppnas om 18 år…

Idag fyllde min äldsta dotter moped! Hur stort är inte det? Galet, häftigt och skrämmande på samma gång. När hon föddes hade jag inte upptäckt den belgiska ölen därför blev jag sjukt glad när jag sprang på den här för några år sedan…

20130128-201749.jpg
…en Chimay Bleu från hennes födelseår! Den ska vi förhoppningsvis dela på när hon har åldern inne tillsammans med en belgisk chokladtryffel. Mumma!
I och med mitt intresse för belgisk öl har mina yngre barn redan fått ett gäng öl i ‘sina’ ölförråd. Alla från respektive barns födelseår. Även några av mina ‘normala’ vänners barn har fått födelseöl i present. Traditionen med att ge bort alkoholhaltiga drycker till nyfödda är inget nytt utan det har pågått i olika kulturer sedan urminnes tider. Dock är födelseöl inte så vanligt men det kan vi väl ändra på?

20130128-202538.jpg
Vilka öl ska man välja? Jag utgår från öl som åldras med värdighet och som tål att drickas med ett tjugotal år på nacken. Sedan tycker jag att det är kul när bryggåret står på flaskan, framför allt om ska ge bort det till någon ‘ofrälse’. Förutom ovan nämnda Chimay kan jag rekommendera ‘Kasteelbier Brune‘, ‘Stille Nacht‘, ‘Rodenbach Vintage‘ och ‘Gouden Carolus Cuvée van de Keizer‘. Den sistnämnda finns i två varianter och båda kan ni införskaffa på fredagens mastodontsläpp!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Jakten på en helig graal!

Min första kärlek till belgarna var Maredsous 6. Ganska snart därefter upptäckte jag storheten i Maredsous 10 och den fascinationen finns där fortfarande. Runt 2004 blev jag varse om att 10:an hade haft en föregångare: Maredsous 9

20130120-155312.jpg
Sedan dess har jag sökt med ljus och lykta efter den. På varje obskyr bar och hos alla tänkbara ölsamlare har jag letat, men jakten har varit förgäves även om jag ibland har snuddat vid den. Att jaga sin egen skugga har sina spänningsmoment men det kan också vara sjukt frustrerande. Som när jag frågade på bryggeriet och ingen där kände till den!

20130120-155533.jpg
Vad är det för spöke jag försöker hitta? Guds gåva till ölen? Njae, själva sökandet är större än ölen. Maredsous 9 började bryggas 1985 och den är vad jag förstår en ambrée med lite karamelliga undertoner. Bryggeriet slutade brygga den runt 1992 för att de tyckte att den konkurrerade med Maredsous 10 som bryggeriet hade lanserat 1988.

20130120-155830.jpg
En gång har jag varit riktigt nära och det var på Kulminator i Antwerpen.
Under några långa minuter stod hjärtat still medan Dirk sprang ner till källaren för att hämta Ölen med stort Ö. Tiden var knapp eftersom vi skulle med sista tåget till Bryssel. Med skälvande händer tog jag emot flaskan, höll den hårt med båda händerna och rusade till tåget.

20130120-160005.jpg
Väl på tåget mot Bryssel insåg jag att ölen jag hade fått inte var Maredsous 9 utan dess föregångare Maredsous Eeuwfeest Brouwsel* (1970-1985). Vad ska man säga? ‘Nära skjuter ingen hare’ eller ‘så nära men ändå så långt borta’. Jag är djupt tacksam för gåvan jag fick och den är fortfarande i min ägo så är det någon där ute som har en obruten Maredsous 9 är jag mer än öppen för förslag!

20130120-160552.jpg
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Maredsous Brassin du Centenaire på vallon…

20130120-160713.jpg

Grattis starke Henrik!

Idag har Henrik namnsdag och det är ett namn med stark anknytning till ett anrikt bryggeri i Brugge. Halve Maan har anor sedan 1564 men det är på riktigt när den förste i raden av ‘Henrikar’ (Leon Maes) drar igång 1856. Tiden flyter likt ölen och Henrik två, tre och fyra passerar till nummer fem blir en Véronique…

20130119-211819.jpg
Året var 1981 när Brugge skulle inviga en ny staty av St Arnold och Halve Maan fick efter en tävling äran att brygga en öl till eventet. Som en hyllning till sina förfäder bryggde Véronique ‘Brugse Straffe* Hendrik Blond’. Ölen blev så poppis att borgmästaren hade den på sina mottagningar. Dock tyckte gemene man att den var något för stark så bryggeriet minskade %:en från 8,5% till 6,5%. 1988 blev ‘Halve Maan’ en del av ‘Riva/Liefmans” och det var början till slutet.

20130119-212504.jpg
2002 tog allt slut och bryggeriet slog igen men bara för några år. Redan 2005 drog Véroniques son Xavier igång bryggpuben igen men eftersom ‘Riva/Liefmans’ ägde varumärket ‘Staffe Hendrik’ var den ölen utom räckhåll. Xavier valde att brygga en klon och döpa den till ‘Brugse Zot’ (tokiga Bruggebor)**.
2008 tog historien en ny vändning i och med att ‘Riva/Liefmans’ går i konkurs och ‘Duvel/Moortgat’ tar över taktpinnen. Som en juste gest ger ‘Duvel/Moortgat’ tillbaks varumärket ‘Straffe Hendrik’ till ‘Halve Maan’ och de gör självklart en stor sak av att ‘Henrik är tillbaka’ och Henrik är hemma’.

20130119-215654.jpg
Förutom denna ljusa, majestätiska ‘tripel’ så finns det numer också en kraftig mörk ‘quadrupel’ som sannerligen inte går av för hackor…

Tack för uppmärksamheten/
Jens
Skrubbe

* Straffe betyder stark och inget annat…

**Enligt skrönan lär ett fåtal Bruggebor vågat sig fram till kejsaren Maximilian av Österrike och frågat om pengar till ett dårhus varpå Maximilian hade beordrat att stänga stadsportarna eftersom hela Brugge var ett dårhus…

På västfronten både nytt och gammalt.

”We died in hell, they called it Passchendaele.” En mening från den brittiske poeten Siegfried Sassoons som deltog i skyttegravskriget under första världskriget. Det var också devisen på en fredskonsert som hölls i Passendale under tio år, mellan 1992 och 2002. Allt för att detta…

20130108-221346.jpg
…inte skulle upprepas.
Tredje slaget vid Ypern (även kallat Slaget vid Passchendaele) var ett av de stora slagen under första världskriget. Ett långt, värdelöst och hemskt slag som ägde rum mellan 31 juli och 6 november 1917. I en serie galna, skitiga och missslyckade attacker, där man vann en meter och förlorade två dog över en halv miljon människor. Striderna kulminerade i den lilla byn Passchendaele eller det som varit en by. Slaget betraktades till och med av samtida som meningslöst.

20130108-221527.jpg
Som de flesta event i Belgien så ska det finnas en unik öl! Till fredskonserten bryggde Duvel/Moortgat en snäll ambrée som man döpte till ‘Passendale’ somär den nya stavningen på byn. Den bryggdes även för att ackompanjera den speciella Passendaleosten som är vida känd. Ölen fick dock en kort livstid (99/00-06) eftersom den sålde för dåligt. Jag vill minnas att den var felfri men tråkig…

20130108-222
034.jpg
…vilket man inte kan säga om ‘Ypres’. Struise har återigen skapat, vad jag kan läsa mellan raderna, en mäktig ‘oud bruin’ som har tre år på ek bakom sig (två på Bourgogne och ett på Bourbon). Antagligen är den en aning ung än, men med sina 7% kommer den att lagras med värdighet. Ölen har också likt mig mycket karaktär, så trots att jag har ett par flaskor hemma har jag inte smakat den än. Galet eller klokt?

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Stark starköl…

-Belgisk öl, det är ju sån där jordgubbsöl som är 17%!
Mer än en gång har exakt dessa ord sagts till mig över baren. Då gäller det att bita sig i tungan och så vänligt som möjligt upplysa vederbörande att:
-Mig veterligen finns det bara fyra belgiska jordgubbsöl* (Oudbeitje från Hanssens och Mikkeller Spontanwildstrawberry är exkluderade eftersom de innehåller smultron) och ytterst få (37 st) belgiska öl är över 13%**!

20130107-213645.jpg
Ölen över 13% är en nymodighet i Belgien och ingen av de 37 är ens fem år fyllda. Öl över 12% är heller ingen lastgammal produkt, de har tretton år på nacken och om jag inte missminner mig var det Bush Millenium från Dubuisson som var först där också (se nedan) med sina 13%.

20130107-232621.jpg
Nu kan man fråga sig varför belgarna envisas med att brygga stark och überstark öl. Det finns en mängd teorier och skrönor kring detta men alla bär nog på några uns sanning.
I början av 1900-talet utlystes det tävlingar för att hitta den unika belgiska ölen. Det rådde en viss oro om att importerad öl skulle utarma den genuint belgiska. På den här tiden var ölen mycket svagare så när de ale som vann låg på 5-5,5% ansågs det vara högt. För övrigt så var vinnaren en belgisk pale ale och ‘la Belge’ var född. Genast kom det ett gäng öl i samma skola. Några av dem*** finns kvar en idag men ska sanningen fram tycker jag att det är en ganska tråkig ölstil…

20130107-233309.jpg
Lägg därtill att trappisterna och deras generellt starkare öl som åkte lite snålskjuts på ölvågen och den ökande marknaden. När sedan första världskriget och spritförbudet**** kom ökade intresset för stark öl ytterligare. Nya tekniker, recept och metoder ledde utvecklingen framåt. 1933 släpptes Bush Ambrée på 12% och den var ohotad i styrka under flera decennium…

20130107-234601.jpg
…som de själva var ganska noga med att påpeka på etiketten. Faktum var att det stod ‘the strongest beer in Belgium’ på etiketten långt in på 2000-talet men det har de tagit bort nu. Rätt ska vara rätt…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Floris Fraises, Frühli Strawberry, Timmermans Strawberry och Chapeau Fraises

**Bryggerier och antal öl över 13%
Struise: 10 st
Alvinne: 3 st
Proef (Mikkeller): 24 st

***T.ex. Palm Spéciale, Vieux Temps och De Koninck Bolleke

****13 augusti 1919 kom ‘två liters lagen’. Den förbjöd konsumtion, försäljning och bortskänkning av sprit (genever) på offentliga platser. Ville man handla genever var man tvungen att köpa minst två liter av en detaljhandel.

Proef me wrong…

Imorgon sätter sig Stefan Gustavsson på ett plan till Belgien. Där ska han besöka det bryggeri som utan konkurrens har spottat ur sig flest olika öl och etiketter de senaste åren! Jag talar om Proef Brouwerij i Lochristi strax nordost om Gent.

20130106-210533.jpg
Sedan 1996 när bryggeriet grundades har de släppt minst 850 öl och säkerligen fler. Exempelvis Mikkeller kommer ju med en ny öl per dag känns det som. Det som imponerar mest på mig är inte alla dessa sorter och etiketter utan hur de lyckas med att hålla ölen så ren. Det händer så mycket och det bryggs alla stilar, verkligen alla, så risken för att något ska gå snett eller att det skulle bli någon infektion någonstans är överhängande stor! Bryggmästaren Dirk Naudts har skapat något unikt. Jag applåderar!

20130106-215803.jpg
2013 har Proef 3 bryggverk och hela 58 jästankar. Imponerande. Lägg därtill 2 buteljeringslinor och 2 fatfyllningslinor. Det här stället är byggt för att pumpa ut mängder med öl. Om man skulle komma utan recept fixar de det också. Antingen tar du ett befintligt annars kan du ta hjälp av deras forskning och utvecklingsteam så får du hjälp. Det teamet utför också vetenskapliga tester som är mycket matnyttiga, viktiga och lärorika. De har även varit högst delaktiga i alla Mikkellers experimentbrygder med olika jäst, humle och så vidare.

20130106-223745.jpg
Nå, förutom Stefan, vilka har varit här nere och producerat. Framförallt har vi Henok Fentie som har fått ut fyra stycken olika Omnipolloöl. Proef ställde upp när Dugges hade problem att få fram tillräckligt med ‘Lager no 1’ och det är de som bryggt Brill/ Mikkellers K:rlek. Vad har dessa öl mer gemensamt? Jo, de är fruktansvärt rena. Inget knas, bara kalas!
Ni undrar kanske vad Stefan har på gång den här trippen? Det blir kul att se och smaka! Jag har inte hela storyn men jag vet att det kommer en Mohawköl med kaffe! Sedan skulle det även diskuteras om det kunde bryggas några öl i en mer klassisk belgostil. Kul, kul, jag väntar med spänning…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Barrel aged, en masse.

Sedan 2000 när Kris Herteleer släppte den första ekfatslagrade ölen i Belgien (undantaget lambic, röd och brunöl förstås) har det gått inflation i att kasta öl på olika fat. Under en ölnördskväll igår, med en fantastisk uppställning öl, var inte mindre än elva av sexton öl ekade! Ek är inte svaret på allt och allt är inte gudomligt men de tendera och sticka ut en aning..

20121230-163817.jpg
Åtta av ölen var en likadan brygd på olika typer av ek. Vansinnigt lärorikt och mycket intressant.
Kul att Hof ten Dormaal valt en ljus öl till detta projektet och med sina 12% blev den inte uppäten av det spritmarinerade träet. Åtminstone inte av alla…

20121230-173030.jpg
Första sippen av den ‘Ardbeg Whisky’-fatslagrade varianten kändes lite kul men resten var bara jobbigt! Någon gång har Kris Herteleer sagt att hans filosofi är att inte lägga ölen på något fat där innehållet varit nämnvärt starkare än den öl som ska få sin sista vila. Det finns en poäng! ‘Sauternes’ och ‘Sherry’ är båda riktigt bra, kanske till och med bäst. Undantaget ovanstående regel får gälla för ‘Genever’ och ‘Armagnac’ som också sticker ut som bra. De är balanserade och värmande med inlindad sötma.

20121230-215628.jpg
‘Porto’, ‘Cognac’ och ‘Madeira’ lämnar inga bestående intryck även om det inte var något fel på dem. Tilläggas bör att nu finns del även en nionde variant som legat på ‘Grappa’-fat. Sedan har bryggarna börjat om med en mörk öl 12%-ig öl som de lagt på fyra fat hittills (Madeira, Armagnac, Ardbeg Whisky och Cognac). Det blir intressant att försöka lägga vantarna på dem!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Just married.

Nya året står i kulissen och väntar. Många tänker smällare och bubbel medan vissa har beslutat sig för att gifta sig. Man kan vara fullständigt övertygad om att de noga valt ringar, kläder, kyrka och så vidare men har de beställt en unik öl?

20121228-204954.jpg
I Belgien är det inte helt ovanligt att det komponeras öl inför stundande giftermål. Jag har stött på ett flertal under mina år som belgoticker och jag talar då självklart om kommersiella. Att någon hembryggare knåpar ihop en 25-literstunna räknas inte. Jag tror att det inom några år även kommer att finnas någon svensk bröllopsöl. Historiskt sett har Sverige haft en rik tradition av trolovnings- och bröllopsöl. Det är dags att ta upp den igen!

20121228-210132.jpg
När en av krögarna på ‘Heeren van Liedekerke’ gifte sig den 6/9 2003 styrdes det givetvis upp öl och inte bara en! Två olika unika gueuzer blandades av 3 Fonteinen .
‘J & J Oude Geuze Blauw’ och ‘J & J Oude Geuze Roze’ blev de döpta till och J & J är initialerna på brudparet Jessie & Joost. Den blå var en blandning av ettårig lambic från Lindemans och fyraårig lambic från Girardin och den rosa hade en blandning av ettårig lambic från Boon och treårig lambic från Girardin. Besöker man restaurangen kan man fortfarande få ta del av dessa grymma blandningar.

20121228-212052.jpg
När ölnördarna Paul och Simone (Mes & Sim) skulle gifta sig i London 2011 ville de självklart också ha unika öl. Förutom att Struise gjorde laddningar med aldrig förr skådade eller druckna ‘Black Damnation V-X’ så fick Alvinne äran att skapa en öl till deras fest. ‘Beer Geek Wedding in London City’ blev resultatet. Ölen som bestod av 70% Morpheus Dark som legat på Glenrothes fat (whisky) och 30% Kerasus gjorde stor succé bland alla närvarande.

20121228-213215.jpg
Sist i raden är en bröllopsöl bryggd av brudgummen själv på Struise och som ni ser på fotot är den ung! Paret, som båda jobbar på Struise, gifte sig i november och under ett år har Jeroen hållt på med ölen eftersom han valde att ekfatslagra den på bourbonfat. Det som är verkligt udda här är att han har bryggt en relativt svag fruktöl i grunden och romantiker som han är valde han Axelles favoritfrukt persika. Den ser vi fram emot!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe