Ljus i mörkret…

Nu är det helg igen och efter denna vecka inlindad i svärta vill jag bjuda er lite solsken. Mannen nedan är hädanefter en av mina stora idoler…

…han har nämligen druckit en Bolleke* VARJE dag under de senaste 50 åren. Jag saluterar denna Antwerpenbo och drar mig mot middagsbordet. Ta hand om er så tar vi oss igenom detta…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

* En Bolleke är en bärnstensfärgad ‘speciale‘ som nu för tiden går under namnet De Koninck APA och tidigare var känd som bara De Koninck

Samarbetsöl x 4

2016 firar det amerikanska bryggeriet New Belgium 25 år och det firas med fyra stycken specialbryggda samarbetsöl tillsammans med fyra olika belgiska bryggerier. Dessa ingår i bryggeriets specialölsportfölj Lips of Faith som dyker upp i små utgåvor varje år.

 Tre av dessa har redan lanserats på marknaden och den fjärde är på gång. Först ut var en öl producerad tillsammans med lambicblandarna Oud Beersel som går under namnet Transatlantique Kriek. Denna produkt föddes redan 2003 men det är blott andra året som den görs i samförstånd med Oud Beersel. Brygden är en blandöl bestående av 50% Kriek från belgarna, 25% Felix, som är en Oud Bruin-liknande öl, och 25% Golden Lager, båda från New Belgium.

  
Öl nummer två finns också reddan på marknaden och faktum är att jag kommer att koppla den på jobbet om sju timmar för de som är sugna. Denna produkt har amerikanarna bryggt tillsammans med det innovativa och smått tokiga bondbryggeriet Hof ten Dormaal. Brygden har döpts till Hof ten Dormaal Golden Ale och med ingredienser som solrosfrön, örter från vildmorot, dinkel, belgisk jäst och humlad med Saaz samt Mosaic utlovas en smak av belgisk landsbygd.

  
Den tredje ölen hade premiär i somras och är en törstsläckande produkt i samarbete med Duvel/Moortgat-ägda De Koninck i Antwerpen. Förtjänstfullt humlad med Mistral ger ölen, som är döpt till De Koninck Flowering Citrus Ale, en uppsjö fruktiga toner av både lime, citron, hibiskus, rosblad och jordgubbar. Hoppas ölen dyker in i Sverige innan hösten biter ifrån och de soliga dagarna endast är kvar i minnet… 

  
Sist men inte minst väntar vi på Anne-Françoise Spiced Dark Strong Ale som bryggdes i juli och förväntas dyka upp i början på oktober. I denna den sista av årets Lips of Faith-öl har New Belgium tagit hjälp av trappistbryggeriet Orvals bryggmästare Anne-Françoise Pypaert. Superhäftigt om ni frågar mig! Detta är en riktigt höstvärmare på 9,5% med granskott och rostad amerikansk ek. Tydligen är det första ölen som Anne-Françoise är med och bygger från grunden vilket också känns stort. Den måste jag bara få tag i…
  
Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Medaljregnet uteblev…

Åter igen blev tyvärr Södvik Säsong medaljlös på Brussels Beer Challenge. Sånt är livet och det är bara att bita ihop och gå vidare.

   
 Trots detta blev det en härlig dag i Antwerpen och Bryssel som började med en promenad ner till bryggeriet De Koninck som tack vare den nya ägaren Duvel/Moortgats hjälp har fått en rejäl ansiktslyftning. Lokalen var välfylld och stämningen var uppslupen och det bjöds generöst både på öl och mat.

  
När det var dags att annonsera vinnarna i Saisonklassen var min puls tämligen hög och efteråt kan jag bara konstatera att vinnaren Saison Dupont Biologique var en värdig sådan. Sedermera blev samma öl även utsedd till tävlingens bästa öl vilket känns extra roligt. När alla vinnarna hade anonnserats blev det lite minglande och trevliga möten med allehanda ölpersonligheter.

  
Till sist var det dock dags att bege sig mot Bryssel för lite mat och handling innan planet förde oss hem till kylslagna och regniga Sverige. Nu är det bara att samla krafter för en ny vecka med provningar, Nuit de Chimay, masterclasses och Borlänge Öl & Whisky.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Några ölställen i Antwerpen

Belgien är så mycket mer än bara Bryssel och med tanke på hur lite landet är så varför inte sätta sig på tåget i 40 minuter och tillbringa weekenden i Antwerpen istället?

Processed with Moldiv
Belgiens näst största stad Antwerpen har en mängd sköna ställen och jag ska försöka lyfta ut några av dem. Många av er känner redan Kulminator (32 Vleminckveld) Himmelriket på jorden med en ölmeny lika tjock som Norrköpings telefonkatalog. Här kan man dricka öl från fem-sex decennium.
Emellertid finns det en mängd andra ställen och här är några av dem.
I studentkvarteren hittar man den lilla pärlan Waagstuk (20 Stadswaag) med en gedigen ölmeny och hyfsad mat. Bra service och kunnig personal.
Oud Arsenaal (4 Maria Pijpelincxstraat) är krogarnas tidsmaskin. Att gå in här är som att förflytta sig bakåt i tiden. Anrik krog som slog upp dörrarna 1929. Hyfsad ölmeny med runt 60 öl.

Processed with Moldiv
Vidare har vi Bier Central (25 De Keyserlei) som är ett relativt nyöppnat ställe (2011) som ligger bara ett stenkast från Centralstationen. Tyvärr har de ingen mat men öllistan ökar från gång till gång. Gollem (28 Sukkerrui) erbjuder en tillräckligt stor ölmeny på runt 300 olika öl. Här finns även vällagad flamländsk mat på menyn och det ligger granne med ölbutiken Belgium Beers. Utöver det finns Antweps Bierhuiske (14 Hoogstraat) som är en synnerligen engagerad krog med väldigt bra utbud och bra service. Endast korv och ost i matväg men den väl komponerade ölmenyn är värt ett besök.

Processed with Moldiv
Runt den otroligt maffiga katedralen (Onze Lieve Vrouw) som faktiskt spänner över 1 Ha finns det en mängd ställen med turistlockarkaraktär. Dock finns det två ställen som är värda ett besök om man råkar vara där.
För det första har vi det ofta välbesökta Paters Vaetje (1 Blauwmoezelstraat) men det förtar inte en ganska bra öllista med några guldkorn. Här finns även lättare barmat. För det andra har vi forna Elfde Gebod som numer heter Kathedraal (10 Torfbrug) och förutom en uppsjö religiös memorabilia fokuserar de på trappist- och klosteröl.

Processed with Moldiv
I Antwerpen finns det två verksamma bryggerier plus ett ‘spökbryggeri’. På två av dem kan man finns det bra mat. Antwerpens äldsta bryggeri som fortfarande är i drift är De Koninck (291 Mecelsesteenweg) och det grundades 1833 men ägs sedan 2011 av Duvel/Moortgat. Jag är osäker om de tar emot bryggeribesök men bredvid bryggeriet ligger Afspanning De Hand som är en bra köttrestaurang där man kan dricka bryggeriets öl. En av Belgiens få gedigna bryggeripubar är t’Pakhuis (76 Vlaamse Kaai) Här sitter man bredvid kopparpannorna och äter gott samt dricker bryggeriets egna öl som är svårfunna annorstädes. Ligger lite ‘off’ men är värt promenaden.
Spökbryggarna Antwerpse Brouw Compagnie som drog igång 2011 har inget eget bryggverk men de har plockat upp en utdöd gammal ölstil från staden. Ölen heter Seefbier och den stöter man med största sannolikhet på är man besöker Antwerpen. Seefbier som är en produkt framtagen med hjälp av Freddy Delvaux bryggs för närvarande på Roman.
Som sagt, unna er gärna en tripp till Antwerpen, ni kommer inte bli besvikna.

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Liknande Tilquin Oude Gueuze?

Jag fick en spännande och utmanande fråga av den utmärkta bloggen Ölresan igår som löd: Jag älskar Oude Gueuze Tilquin à l’Ancienne, har du tips på liknande som går att provsmaka i Sverige eller Danmark?

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b09/41392607/files/2015/01/img_1230.png
Svaret på frågan är ett nej men det kan bli ett nja som landar i ett kanske.
Anledningen till ‘nejet’ är att Tilquin är den enda gueuzen som blandas av fyra olika bryggeriers lambicer (Lindemans, Girardin, Boon och Cantillon. Pierre på Tilquin är den enda ‘blandaren’ som får köpa lambic av Cantillon.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b09/41392607/files/2015/01/img_1236.jpg
Nja, eftersom det finns andra tokbra gueuze som spelar på samma bollplan men inte riktigt på samma position. Om man ska se till de som produceras på regelbunden basis så är det inte överdrivet många att välja på. Utan inbördes ordning finns följande gueuze värda namnet. För det första så har vi Boon med sin Oude Geuze, Mariage Parfait Oude Geuze, De Koninck Gueuze, Moriau Oude Geuze. Cantillon har Gueuze 100% Lambic och Lou Pepe Gueuze. 3 Fonteinen har även de två produkter, Oude Geuze och Vintage Oude Geuze.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b09/41392607/files/2015/01/img_1241.jpg
Slutligen har vi De Cam Oude Geuze, Hanssens Oude Gueuze, Lindemans Cuvée René Oude Gueuze, Oud Beersel Oude Geuze och Girardin Gueuze Black Label. Ytterligare produkter som är värda att testa men som står vid sidlinjen av planen är De Troch Cuvée Chapeau Oude Gueuze, Timmermans Oude Gueuze, Girardin Gueuze White Label och St Louis Gueuze Fond Tradtion.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b09/41392607/files/2015/01/img_1246.jpg
För att svara på den ursprungliga frågan och landa i ‘kansket’, velade jag mellan Girardin Gueuze Black Label och 3 Fonteinen Oude Geuze. Valet föll till sist föll på 3 Fonteinen. Mestadels för att även den produkten är/var en blandning av Lindemans, Girardin och Boon.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b09/41392607/files/2015/01/img_1247.jpg
Eftersom frågan var så intressant ville jag ha ytterligare kött på benen så jag tog mig friheten att fråga några lambicnördar och där blev utfallet som följer:
4 av dem valde Girardin Black Label, 2 st valde Lindemans Cuvée René Oude Gueuze och 1 valde De Cam Oude Geuze.
Kontentan är att det inte finns något rätt eller fel på frågan och beroende på olika erfarenheter, smakminnen och kunskaper landar man i olika svar. Det vi kan enas om är att en god gueuze är en god geuze!

Tack för uppmärksamheten/
Jens skrubbe

Belgian Family Brewers

Från att ha varit ett gäng familjer som skött sitt, värnat om sitt hus och bara druckit sin öl till en organisation som drar åt samma håll, samarbetar och har en gemensam plattform är steget otroligt långt! För 15-20 år fanns det ingen inom den belgiska ölvärlden som trodde att detta var möjligt. Utopi och fantasi…

20130212-165648.jpg
…men historien ville annorlunda. En strålande och nödvändig idé! Den 8:e november 2007 bildades organisationen ‘Belgian Family Brewers‘ av 12 olika familjebryggerier.
När ‘Bockor‘ anslöt i september 2012 var de det 21:a bryggeriet. Här kan ni bekanta er med resten

20130212-171727.jpg
För att få bli medlem i B.F.B. så måste man uppfylla en del kriterier. Först och främst måste man ha bryggt öl i över 50 år utan avbrott. Ölen ska vara en ‘äkta’ belgisk öl, bryggd i Belgien och den måste vara tillgänglig i Belgien. Bryggerierna ska vara oberoende och de ska jobba för att värna om den belgiska ölen och dess traditioner. Öl som bär ovanstående stämpel garanterar allt detta. Grymt!

Hålla liv i traditioner?

St Eriks och Poppelmans i all ära men i övrigt är vi ganska dåliga i Sverige på att hålla liv i gamla, nedlagda öl eller etiketter. Det finns en mängd bryggerier som man skulle kunna skylta med eller plocka idéer ifrån. Jag tror inte den tanken är så dum…

20130211-145857.jpg
…och i Belgien finns det några bryggerier som jobbar så.
Först ut av min exempel är Huyghe som plockat upp massor av nedlagda bryggeriers produkter runt Gent. De menar att mångfalden gynnar dem. Biertoren (1993), Vieille Villers (1994) och Damy (1994) är några anrika bryggerier vars öl som lever kvar tack vare Huyghe. Huruvida det är unika öl eller ens bryggt på orginalrecept låter jag vara osagt.

20130211-151159.jpg
Vidare har vi Frank Boon som är de förlorade lambicernas beskyddare och bevarare. Inte nog med att han brygger till befintliga blenders utan han håller också ett gäng gamla stekerijers namn och recept igång. Moriau (1992) och De Koninck (1991) lever vidare tack var Boon. Fortsätt så!

20130211-152305.jpg
En annan öltyp som har jobbat i motvind men där saker och ting har vänt är Vlaams oud bruin. Möjligen har taktiken med att hålla fler ölmärken igång något med vändningen att göra? Clarysse slutade brygga 2003 men ölen lever vidare tack vare Verhaeghe, sedan har vi Crombé som haltade och gick i graven 2003/2004 men där tog Strubbe över recepten och varumärkena. Det ska tilläggas att Strubbe inte bara brygger Crombes brunöl utan även annat ur deras forna repertoar.

20130211-155458.jpg
Jag tror på mångfald och att mer lockar fler. Vad tror ni?

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

En blodig skröna

”Antwerpen kan tacka Gud för Schelde och Schelde för allt annat.”
Så lyder ett gammalt ordspråk. Schelde är floden som rinner genom Antwerpen och denna plats har varit ankarplats sedan 800-talet och hamnstad sedan dess. Denna skrönan talar om en elak, mytomspunnen jätte som hette Druon Antigoon…

20130121-225750.jpg
…och en hjälte vid namn Silvius Brabo, en orädd soldat som sägs ha varit släkt med Julius Caesar.
Antigoon var en hemsk tullare som högg handen av alla skeppare som inte kunde betala och slängde dem i floden. Ingen vågade trotsa den store besten förrän Brabo stod upp och betalade tillbaka med samma mynt. Med ett välriktat hugg skiljde han handen från Antigoon och kastade den i Schelde.

20130121-231144.jpg
Det ögonblicket är förevigat i en fontän som stor på ‘Grote Markt’ (stora torget) och vissa hävdar att det är därifrån namnet Antwerpen* kommer ifrån. Det låter jag vara osagt men hur som helst är handen en del av Antwerpens stadsvapen och bilden som återfinns på det anrika bryggeriet De Konincks kapsyler och etiketter. De Koninck är numer en del av Duvel/Moortgat men det tror jag var ett lyft för bryggeriet som var på väg ner i slenterianölsträsket.

20130121-232927.jpg
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*’Ant’ skulle då vara hand och ‘werpen’ kasta men det antar jag att ni har förstått ändå…

Stark starköl…

-Belgisk öl, det är ju sån där jordgubbsöl som är 17%!
Mer än en gång har exakt dessa ord sagts till mig över baren. Då gäller det att bita sig i tungan och så vänligt som möjligt upplysa vederbörande att:
-Mig veterligen finns det bara fyra belgiska jordgubbsöl* (Oudbeitje från Hanssens och Mikkeller Spontanwildstrawberry är exkluderade eftersom de innehåller smultron) och ytterst få (37 st) belgiska öl är över 13%**!

20130107-213645.jpg
Ölen över 13% är en nymodighet i Belgien och ingen av de 37 är ens fem år fyllda. Öl över 12% är heller ingen lastgammal produkt, de har tretton år på nacken och om jag inte missminner mig var det Bush Millenium från Dubuisson som var först där också (se nedan) med sina 13%.

20130107-232621.jpg
Nu kan man fråga sig varför belgarna envisas med att brygga stark och überstark öl. Det finns en mängd teorier och skrönor kring detta men alla bär nog på några uns sanning.
I början av 1900-talet utlystes det tävlingar för att hitta den unika belgiska ölen. Det rådde en viss oro om att importerad öl skulle utarma den genuint belgiska. På den här tiden var ölen mycket svagare så när de ale som vann låg på 5-5,5% ansågs det vara högt. För övrigt så var vinnaren en belgisk pale ale och ‘la Belge’ var född. Genast kom det ett gäng öl i samma skola. Några av dem*** finns kvar en idag men ska sanningen fram tycker jag att det är en ganska tråkig ölstil…

20130107-233309.jpg
Lägg därtill att trappisterna och deras generellt starkare öl som åkte lite snålskjuts på ölvågen och den ökande marknaden. När sedan första världskriget och spritförbudet**** kom ökade intresset för stark öl ytterligare. Nya tekniker, recept och metoder ledde utvecklingen framåt. 1933 släpptes Bush Ambrée på 12% och den var ohotad i styrka under flera decennium…

20130107-234601.jpg
…som de själva var ganska noga med att påpeka på etiketten. Faktum var att det stod ‘the strongest beer in Belgium’ på etiketten långt in på 2000-talet men det har de tagit bort nu. Rätt ska vara rätt…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Floris Fraises, Frühli Strawberry, Timmermans Strawberry och Chapeau Fraises

**Bryggerier och antal öl över 13%
Struise: 10 st
Alvinne: 3 st
Proef (Mikkeller): 24 st

***T.ex. Palm Spéciale, Vieux Temps och De Koninck Bolleke

****13 augusti 1919 kom ‘två liters lagen’. Den förbjöd konsumtion, försäljning och bortskänkning av sprit (genever) på offentliga platser. Ville man handla genever var man tvungen att köpa minst två liter av en detaljhandel.