Ja, djävlar…

Nu, klockan 18:00, börjar äntligen fotbolls-vm på riktigt i och med att Belgien spelar sin första match mot Algeriet. ‘De röda djävlarna’ som laget och deras fans kallas har sällan varit bättre. Förhoppningarna är skyhöga och ölen är på kylning!

20140617-111209-40329709.jpg
På tal om djävlar så finns det en öltyp som jag benämner ‘djävulstriplar’ i den belgiska ölvärlden. Namnet refererar till Duvel som betyder djävul på lokal flamländska och som var först på plan när den dök upp på marknaden 1970. En djävulstripel är, till skillnad från en vanlig dylik, generellt torrare, mer kolsyrad men framför allt mycket lättare i kroppen. Ett annat kännetecken på ovanstående öltyp är att det är en ‘tvålägesöl’, dvs att den fungerar utmärkt att servera både kylskåpskall och/eller källarsval.* Faktum är att för ett tiotal år sedan hade Duvel två olika rekommendationer angående serveringstemperatur.

20140617-150234-54154330.jpg
Hur som helst så berättar historien eller skrönan att det var Albert Moortgat som hade med sig några ‘McEwans’ hem från sin militärtjänst i Skottland, där han var positionerad under första världskriget. Ur denna öl plockade bryggeriet tillsammans med Jean De Clerck ut jäststammen och efter lite manipulation skapades det som sedermera skulle bli Duveljäst.

20140617-171153-61913853.jpg
Den första produkten, som för övrigt var mörk, lanserades 1923 hette ‘Victory Ale’ och var en tribut till krigsslutet. Emellertid funkade namnet bara ett kort tag innan det var dags att döpa om den. Då sägs det att skomakaren** i byn Puurs, där bryggeriet ligger, tyckte att den välsmakande ölen var ‘nen echten duvel’ (en äkta djävul) och vips så hade bryggeriet ett namn på produkten.

20140617-172526-62726111.jpg
Ölen förblev mörk fram till 1970 när bryggeriet valde att göra om den till den produkten vi ser idag som ett led i att haka på den då uppåtgående lagerölstrenden trots att det inte var en lager. Idag har bryggeriet Moortgat valt att döpa om sig till Duvel/Moortgat och säljer i runda slängar 120 miljoner flaskor till ca 40 länder. En framgångssaga vi inte sett slutet på…

20140617-172810-62890353.jpg
Dock finns det en annan historieskrivning kring ‘djävulsöl’ (duivels bier eller la bière du diable) som bryggeriet försöker tysta ner. Det finns fortfarande en variant av denna variant i produktion och den ombesörjs nu för tiden av Boon som tagit över Vander Lindens gamla recept.

20140617-174422-63862544.jpg
Denna berättelse börjar under jungfruprocessionen i Halle, där för övrigt bryggeriet Vander Linden var beläget, och på en krog vid namn ‘Le Vieux Manneken-Pis’. En dag under processionen valde krögaren att prima sin lambic med mängder med farinsocker. Det skulle vi idag kalla för en kraftig ‘faro’. Pilgrimerna blev saliga och proklamerade:
”Detta är sannerligen en öl sprungen från djävulen”
Krögaren tog till fasta på detta och satte omedelbart upp en skylt i fönstret och succén lät inte vänta på sig. Boons moderna variant är starkare än ovanstående variant och inte helt och fullt en lambic utan snarare en mörk ale med tillsatt brett och lacto…
Nu, tid för fotboll!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Duvel Destilled

Då var det dags igen! Igår presenterade Duvel/Moortgat sin prestigeprodukt ‘Duvel Destilled 2013’. Det är blott andra gången den görs och förra gången var 2009. Innehållet i flaskan är ett destillat som består av samma ingredienser som Duvel förutom humle. Drycken har sedan legat i sex år på bourbon- och sherryfat.

20130820-085555.jpg
Resultatet har självklart likheter med whisky men Michel Moortgat* har valt att inte kalla det ens något i närheten på grund av respekt för riktiga whiskyproducenter och deras kunnande.

‘Duvel Destilled 2013’ kommer att finnas tillgänglig från mitten av oktober men det gäller att hänga på låset eftersom det bara släpps 5000 flaskor. Dock kommer bryggeriet också att buteljera 100000 småflaskor (5cl) som kommer finnas på ölbutiker och turistinstiutioner.

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Ättling till grundaren och CEO för Duvel/Moortgat

Aftermath

Tydligen tog det hårdare än jag trodde men främst tänker jag på produkten och den negligerade marknadsföringen. I måndags ondgjorde jag mig en aning. Jag roade mig med att fråga lite ölfolk runt om i landet om de sett eller hört talas om att den stora krogkedjan har släppt Duvel Single Fermented på fat.

20130615-230042.jpg
INGEN hade noterat detta. Något störd skrev jag följande mejl till Duvel/Moortgats exportchef:
”Hi Bram,
I hope everything is alright. I would like to thank you once again for letting me serve Duvel Single Fermented on Pressklubben.
I’m honoured and proud to be the first person in Sweden to have served it.

Now I have noticed you’ve decided to introduce it to the rest of Sweden. That’s terrific. A real treat for Sweden as a beer nation. I’m sorry to say we haven’t got any but that’s not my concern and not my decision. I respect that.
The sad thing is that the launch have past with no advertising, no blogging, no announcements, no marketing, no nothing. That is sad cause I think the product deserves more respect than that! I’m no kiss and tell but I thought you would like to now.
Yesterday I talked to beer geeks all over Sweden (Malmö, Göteborg, Stockholm, Linköping, Eskilstuna, Helsingborg and Växjö) and now one of them had heard the news. Really bad, I think!
I stumbled on the beer by coincidence and when I (incognito) asked about it the bartender didn’t know a squat. I understand that when you release a beer at 37 beer bars all the people that work cant’t know everything but anyway. Last but not least and worst of all, he asked me if I would like a small one (between 25-30 cl in a anonymous bowl) or a pint when I ordered it! A PINT, come on. I would like to see the expression on Michel Moortgats face if he got that question…

As I told you before I’m not into gossip but I think Duvel Single Fermented deserves better treatment.”

20130615-232844.jpg
Eller tvärtom? Du bestämmer..

Bram var på tjänsteresa i Asien men tyckte ändå att mitt mejl var tillräckligt viktigt att behandla så han skickande ärendet vidare till Duvel/Moortgats exportchef över Skandinavien Matthew. Svaret kom i fredags. Det löd som följer:
”Hi Jens – Bram passed your email on as below – I manage the Scandinavian
Countries for Duvel and I believe we met in February when I was last in
Sweden accompanied by Galatea personnel.

Im sorry your recent experience of the new Duvel Single launch (we have
altered the brew since you last purchased it) was not favourable. I will
ensure that Galatea work hard going forward to get this right, it was only
placed into bars 12 days ago and they are busy developing a PR Campaign.

If I can help going forward then please do get in touch.

Regards/
Matthew Wilson”

För tillfället låter jag det vara men jag tror inte sista ordet är sagt i denna frågan.
Eftersom ingen annan säger det ber jag er att om ni passerar en av krogkedjans 37 krogar kan ni väl titta in och testa ölen. Det är värt besväret…

Vänligen/
Jens Skrubbe

Duvel på fat, igen…

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, ej heller om jag ska vara stolt eller ångra vad jag gjort.

20130610-211008.jpg
För ett halvår sedan firade jag tioårsjubileumkrogen där jag jobbar. Efter mycket om och men, motstånd från importören och en intensiv mejlkontakt med exportchefen på bryggeriet fick vi som första bar utanför USA och Storbrittanien möjlighet att servera Duvel Single Fermented på fat! Det kändes sjukt hedersamt och överfull av stolthet.

20130610-212406.jpg
Märk min förvåning när jag sprang på den här fatskylten för någon vecka sedan på en krog i Eskilstuna! Bartendern kunde inte svara på några frågor men efter ett idogt ringande fick jag idag tag på en säljare hos importören. Det visar sig att Duvel-på-fat-dörren har öppnats utan att någon i hela öl-Sverige har uppmärksammat det. Bryggeriet och importören har utan något ståhej eller någon marknadsföring bara låtit EN krogkedja och ingen annan få möjlighet att servera en öl som många ölnördar skulle gå över lik för. En aning nonchalant och väldigt tråkigt, tycker jag. Är vi för bortskämda med för bra öl i Sverige?

20130610-213744.jpg
Nu kanske jag låter avundsjuk men det är jag inte för jag var ändå först! Dock känner jag att jag kanske borde fått ett litet tack från importören eftersom mitt jobb, min tid och mina kontakter öppnade för möjligheten att få hit ölen. Sedan undrar jag om Michel Moortgat* skulle vara jättenöjd om han kom in på krogen i Eskilstuna, beställde en Duvel på fat och fick frågan om han vill ha en pint?

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Duvel/Moortgats ägare, företagets CEO och ättling med grundaren.

Från idé till handling till… #1 Presentation

”Själv är bäste dräng” eller ”Vill du ha något gjort, gör det själv” är två sentenser som följt mig livet igenom. Nu kan det räcka om man påminner någon om vad de borde göra för att kännas som om man gjort det själv. Det lärde jag mig ganska fort…

20130205-104533.jpg
Jag har redan nämnt i ett tidigare inlägg att Maredsous firar 50 år under Duvel/Moortgats flagg i år och det tycker jag är värt att fira med någon specialare! Idag har jag mejlat exportchefen Bram Vaerewyck mina tankar och funderingar så får vi se vart det leder!

20130205-143959.jpg
Ett av mina förslag är att släppa ‘Maredsous 10’ på magnumflaska. Det vore helt otroligt. En sådan öl med sådan lagringspotential på 1,5 liter. Håll tummarna.
Mitt andra förslag är att plocka upp ett gammalt, nedlagt recept och göra en ‘one-off’ i liten, begränsad upplaga. Självklart tog jag min ‘heliga graal’ Maredsous 9 som exempel.
Nu återstår att se om man blir tagen på allvar från en stor jätte som Duvel/Moortgat.
Fortsättning följer…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Jakten på en helig graal!

Min första kärlek till belgarna var Maredsous 6. Ganska snart därefter upptäckte jag storheten i Maredsous 10 och den fascinationen finns där fortfarande. Runt 2004 blev jag varse om att 10:an hade haft en föregångare: Maredsous 9

20130120-155312.jpg
Sedan dess har jag sökt med ljus och lykta efter den. På varje obskyr bar och hos alla tänkbara ölsamlare har jag letat, men jakten har varit förgäves även om jag ibland har snuddat vid den. Att jaga sin egen skugga har sina spänningsmoment men det kan också vara sjukt frustrerande. Som när jag frågade på bryggeriet och ingen där kände till den!

20130120-155533.jpg
Vad är det för spöke jag försöker hitta? Guds gåva till ölen? Njae, själva sökandet är större än ölen. Maredsous 9 började bryggas 1985 och den är vad jag förstår en ambrée med lite karamelliga undertoner. Bryggeriet slutade brygga den runt 1992 för att de tyckte att den konkurrerade med Maredsous 10 som bryggeriet hade lanserat 1988.

20130120-155830.jpg
En gång har jag varit riktigt nära och det var på Kulminator i Antwerpen.
Under några långa minuter stod hjärtat still medan Dirk sprang ner till källaren för att hämta Ölen med stort Ö. Tiden var knapp eftersom vi skulle med sista tåget till Bryssel. Med skälvande händer tog jag emot flaskan, höll den hårt med båda händerna och rusade till tåget.

20130120-160005.jpg
Väl på tåget mot Bryssel insåg jag att ölen jag hade fått inte var Maredsous 9 utan dess föregångare Maredsous Eeuwfeest Brouwsel* (1970-1985). Vad ska man säga? ‘Nära skjuter ingen hare’ eller ‘så nära men ändå så långt borta’. Jag är djupt tacksam för gåvan jag fick och den är fortfarande i min ägo så är det någon där ute som har en obruten Maredsous 9 är jag mer än öppen för förslag!

20130120-160552.jpg
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Maredsous Brassin du Centenaire på vallon…

20130120-160713.jpg

På västfronten både nytt och gammalt.

”We died in hell, they called it Passchendaele.” En mening från den brittiske poeten Siegfried Sassoons som deltog i skyttegravskriget under första världskriget. Det var också devisen på en fredskonsert som hölls i Passendale under tio år, mellan 1992 och 2002. Allt för att detta…

20130108-221346.jpg
…inte skulle upprepas.
Tredje slaget vid Ypern (även kallat Slaget vid Passchendaele) var ett av de stora slagen under första världskriget. Ett långt, värdelöst och hemskt slag som ägde rum mellan 31 juli och 6 november 1917. I en serie galna, skitiga och missslyckade attacker, där man vann en meter och förlorade två dog över en halv miljon människor. Striderna kulminerade i den lilla byn Passchendaele eller det som varit en by. Slaget betraktades till och med av samtida som meningslöst.

20130108-221527.jpg
Som de flesta event i Belgien så ska det finnas en unik öl! Till fredskonserten bryggde Duvel/Moortgat en snäll ambrée som man döpte till ‘Passendale’ somär den nya stavningen på byn. Den bryggdes även för att ackompanjera den speciella Passendaleosten som är vida känd. Ölen fick dock en kort livstid (99/00-06) eftersom den sålde för dåligt. Jag vill minnas att den var felfri men tråkig…

20130108-222
034.jpg
…vilket man inte kan säga om ‘Ypres’. Struise har återigen skapat, vad jag kan läsa mellan raderna, en mäktig ‘oud bruin’ som har tre år på ek bakom sig (två på Bourgogne och ett på Bourbon). Antagligen är den en aning ung än, men med sina 7% kommer den att lagras med värdighet. Ölen har också likt mig mycket karaktär, så trots att jag har ett par flaskor hemma har jag inte smakat den än. Galet eller klokt?

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

På pappret…

…så är jag nu den första person som får servera Duvel Single Fermented på fat utanför USA och Storbritannien! Det känns sjukt stort och jag känner mig otroligt hedrad! Det kändes som jag växte två centimeter när jag fick reda på det.

20121101-153618.jpg
Man ska inte ropa hej osv men jag har fått ett bekräftande från Duvels exportchef Bram Vaerewyck som i sin tur har diskuterat detta med Michel Moortgat, ättling med grundaren av bryggeriet och nuvarande CEO (Chief Excutive Officer aka koncernchef) för detsamma…

Fatet kommer naturligtvis kopplas till 10-årskalaset den 29:e november tillsammans med ett gäng andra unika produkter.

Vi ses då om inte förr!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Duvel au fût…

Jakten på en helig graal har fått undertecknad att undra om hans tio år och nio månader på Pressklubben/Duvel Café har något som helst värde hos den stora bryggerijätten!

Hur som helst är min önskan att under de två kalasdagarna i november kunna, som första krog i Norden (Europa), servera ETT fat Duvel. Ja, ni hörde och läste rätt. Sedan oktober 2008 finns Duvel på fat officiellt.

20121027-231313.jpg
Dock har det mer eller mindre varit knutet till den amerikanska marknaden vilket enligt mig är f.e.l. Men det är inte mina pengar. På grund av det eller inte, men det har inte riktigt gått enligt planen och vägen har varit kantad med problem. Det är en av anledningarna till att bryggeriet har varit och är väldigt återhållsam med sina fat. Efter ett samtal med den svenska distributören så säger de att det är omöjligt. De har, enligt egen utsago, ”slagit huvudet blodigt mot väggen” i försök att få hit Duvel på keg utan att lyckas…

20121027-231535.jpg
Nu är det så att jag är tveksam om någon person hos återförsäljaren har varit där lika länge som jag har huserat på Vasagatan. Efter ett snabbt överslag räknade jag ut att jag hällt upp cirka 14000 Duvel från flaska och ungefär 70000 Maredsous 6 från fat. Det borde vara värt något!

20121027-231647.jpg
Märket på fathandtaget är från min vigselring…

Nu ska man vara på det klara med att fatölen är inte densamma som den vanliga Duvelen på flaska utan närmare Duvel Groen (grön). Duvel på fat är endast 6,8% och likt den gröna så har den endast gått igenom en jäsning och den är filtrerad…

20121027-232012.jpg
…men det struntar jag i! Jag vill ha! Det vore så sjukt häftigt att kunna erbjuda Duvel på fat, om än bara för två dagar, men ändå.
Jag har mejlat Duvels exportchef, som jag är flyktigt bekant med, så vi får se vart det leder…

…fortsättning följer!
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe