Mixpack a la St Bernadus.

Imorgon klockan 10 kommer Systembolaget att uppdatera sitt fasta sortiment och till alla belgoölsintresserades stora lycka lanseras fyra fenomenala klosterale förtjänstfullt paketerade i en mixlåda.

Det är det ständigt växande men ännu genuina St Bernard från den lilla byn Watou i Västflandern som lyckats få till detta smakfulla fyrpack. Lådan innehåller bryggeriets skolboksexemplet på en belgisk veteöl vid namn St Bernadus Wit, en ljus, mullig och mjuk klostertripel som heter St Bernardus Tripel. De övriga två är St Bernadus Prior och St Berndus Abt vilket är ett par mörka klosterdoningar där den första är välbalanserad och torr medan den andra som är bryggeriets prestigeprodukt drar åt en snygg sötma och ett mäktigt djup.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

De Kassei och Keikop

Efter att ha strosat runt på Arendonks kullerstensgator och druckit La Trappe Quadrupel under en solig söndagseftermiddag i slutet av maj 2009 beslutade fem goda vänner att starta ett bryggeri. 

  

Sagt och gjort. Fylleidén blev till verklighet och vännerna började lära sig konsten med att brygga öl. Efter ytterligare ett år registrerade de 2010 bryggerinamnet De Kassei (kullersten). Samma år släppte de sin första kommersiella öl, Keikop* Tripel. Eftersom bryggeriutrustning är dyrt agerar de fantombryggare och de håller till på De Graal där vem som helst kan hyra in sig och brygga tämligen små batcher. Samarbetet har fungerat så bra att de har blivit kvar där.

  
2013 lanserades produkt nummer två, Keikop Saison. Igår hade jag nöjet att få prova dessa båda brygder och jag är positivt överrraskad. Till nyåret i år har grabbarna på Kassei planerat att lansera bryggeriets tredje öl, Keikop Donker. Under 2016 kommer åtminstone Tripeln och Saisonen att dyka upp på jobbet och de var så pass bra att det inte är omöjligt att någon av dem får plats i en låda

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*Ordet Keikop betyder fritt översatt ‘stenhuvud’ 

Trappist #5 Westmalle

Bland bördiga fält och odlade åkrar tornar sig ett mäktigt klosterområde upp. Här är det platt som i Östergötland. Linjärt, strukturerat och flamländsk perfektion är ord som slår en när man ser och talar om Westmalle eller ‘Onze-Lieve-Vrouw van het Heilig Hart’ som klostrets fullständiga namn.

20130218-223956.jpg
Det var munkar på flykt från franska revolutionen som på väg till Nordamerika blev ombedda av abboten i Antwerpen att grunda ett kloster. Sagt och gjort. Detta var 1794 och sedan dröjde det till 1836 innan munkarna blev uppgraderade sin trappiststatus och då började man brygga öl. Den första ölen de bryggde var svag och söt*. 1856 bryggdes det stark öl för första gången, då dök urmodern till dagens Westmalle Dubbel upp på ölhimlen. Dock bryggdes det recept som fortfarande används idag först 1926.

20130219-001910.jpg
Kort därefter, 1860, började man med försäljning vid porten och redan 1865 byggde man större och förnyade. En ny bryggmästare** anlände och tack vare expansionen kunde man ekonomiskt stötta ett kloster i Kongo.
Under första världskriget blev klostret plundrat av tyskarna och när kriget äntligen tog slut blev ölen ett sätt att finansiera verksamheten. 1933 byggde de ett helt nytt bryggeri och det var i full produktion året efter och då lanserades Westmalle Tripel. Det finns en mängd historier om varför tyskarna låter Westmalle stå orört under andra världskriget men det lämnar vi därhän.

20130219-003929.jpg
Sedan följde en mängd renoveringar, tillbyggnationer och uppdateringar på bryggverk och flasklinor, bland annat installerar munkarna ett av de första datoriserade bryggverken redan 1991. Senaste investeringarna gjordes för elva år sedan när man köpte ny buteljeringslina och byggde en ny lagringskällare. De som tror att munkarna vilar på lagrarna och lever på gamla meriter får ta och tänka om och omvärdera…

20130219-130314.jpg
Förutom den mörka förföriska dubbeln och den mytomspunna ljusa tripeln brygger munkarna en ‘patersbier’, en öl som de och munkarna på Achel dricker själva. Westmalle Extra är namnet på denna raritet, munkarna själva benämner den som ‘överjäst pils'(?) och den bryggs endast två gånger per år.

20130219-174547.jpg
Westmalle är det näst största trappistbryggeriet med sina 126000 hl bryggd öl per år. För tio år sedan var fördelningen 60% dubbel och 40% tripel men är nu exakt tvärtom. På klostret finns det 25 munkar varav 6 av dem hjälper till på bryggeriet. Förutom de så är det 41 vanliga dödliga anställda inom bryggverksamheten. Hyfsad stor organisation men det spelar ingen roll så länge de producerar tripeln**!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Pionjärbryggarna på Westmalle hette Bonaventura Hermans och Albericus Kemps. De verkade under abboten Martinus Dom

**Huruvida Westmalle Tripel var först bland triplar har stötts och blötts så jag lämnar det för stunden. Och, nej, vad folk än säger har de INTE druckit den på fat. Dock skulle det vara möjligt att göra en mindre komplex fatvariant men munkarna är oroliga för hanteringen och låter det bero, än så länge!

Grattis starke Henrik!

Idag har Henrik namnsdag och det är ett namn med stark anknytning till ett anrikt bryggeri i Brugge. Halve Maan har anor sedan 1564 men det är på riktigt när den förste i raden av ‘Henrikar’ (Leon Maes) drar igång 1856. Tiden flyter likt ölen och Henrik två, tre och fyra passerar till nummer fem blir en Véronique…

20130119-211819.jpg
Året var 1981 när Brugge skulle inviga en ny staty av St Arnold och Halve Maan fick efter en tävling äran att brygga en öl till eventet. Som en hyllning till sina förfäder bryggde Véronique ‘Brugse Straffe* Hendrik Blond’. Ölen blev så poppis att borgmästaren hade den på sina mottagningar. Dock tyckte gemene man att den var något för stark så bryggeriet minskade %:en från 8,5% till 6,5%. 1988 blev ‘Halve Maan’ en del av ‘Riva/Liefmans” och det var början till slutet.

20130119-212504.jpg
2002 tog allt slut och bryggeriet slog igen men bara för några år. Redan 2005 drog Véroniques son Xavier igång bryggpuben igen men eftersom ‘Riva/Liefmans’ ägde varumärket ‘Staffe Hendrik’ var den ölen utom räckhåll. Xavier valde att brygga en klon och döpa den till ‘Brugse Zot’ (tokiga Bruggebor)**.
2008 tog historien en ny vändning i och med att ‘Riva/Liefmans’ går i konkurs och ‘Duvel/Moortgat’ tar över taktpinnen. Som en juste gest ger ‘Duvel/Moortgat’ tillbaks varumärket ‘Straffe Hendrik’ till ‘Halve Maan’ och de gör självklart en stor sak av att ‘Henrik är tillbaka’ och Henrik är hemma’.

20130119-215654.jpg
Förutom denna ljusa, majestätiska ‘tripel’ så finns det numer också en kraftig mörk ‘quadrupel’ som sannerligen inte går av för hackor…

Tack för uppmärksamheten/
Jens
Skrubbe

* Straffe betyder stark och inget annat…

**Enligt skrönan lär ett fåtal Bruggebor vågat sig fram till kejsaren Maximilian av Österrike och frågat om pengar till ett dårhus varpå Maximilian hade beordrat att stänga stadsportarna eftersom hela Brugge var ett dårhus…