De Kassei och Keikop

Efter att ha strosat runt på Arendonks kullerstensgator och druckit La Trappe Quadrupel under en solig söndagseftermiddag i slutet av maj 2009 beslutade fem goda vänner att starta ett bryggeri. 

  

Sagt och gjort. Fylleidén blev till verklighet och vännerna började lära sig konsten med att brygga öl. Efter ytterligare ett år registrerade de 2010 bryggerinamnet De Kassei (kullersten). Samma år släppte de sin första kommersiella öl, Keikop* Tripel. Eftersom bryggeriutrustning är dyrt agerar de fantombryggare och de håller till på De Graal där vem som helst kan hyra in sig och brygga tämligen små batcher. Samarbetet har fungerat så bra att de har blivit kvar där.

  
2013 lanserades produkt nummer två, Keikop Saison. Igår hade jag nöjet att få prova dessa båda brygder och jag är positivt överrraskad. Till nyåret i år har grabbarna på Kassei planerat att lansera bryggeriets tredje öl, Keikop Donker. Under 2016 kommer åtminstone Tripeln och Saisonen att dyka upp på jobbet och de var så pass bra att det inte är omöjligt att någon av dem får plats i en låda

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*Ordet Keikop betyder fritt översatt ‘stenhuvud’ 

Crème Ninon a la Skrubbe

Härom dagen kunde de flesta av våra medlemmar hämta ut den femte lådan i ordningen.

20140607-162002-58802431.jpg
Eftersom det nalkas sommar var det mycket ljusa och lätta produkter som presenterades. Det följde även med en pamflett som dels berättar om ölen och dess bryggerier men även med inte mindre än fem recept som jag komponerat.

20140607-162327-59007421.jpg
Ett av dem är en variant på Tore Wretmans klassiska gröna ärtsoppa som funkar utmärkt på sommaren.
Crème Ninon a la Skrubbe
3 dl frysta gröna ärter
1 hackad gul lök
2 msk smör
1 msk mjöl
1 msk hackad blekselleri
1/2 l hönsbuljong
3 dl vispgrädde
1 msk citronsaft
salt
peppar
(sellerisalt)
8 strån färsk gräslök
(gräddfil)
Champagneöl eller någon saison av valfri sort*

20140607-162845-59325149.jpg
Skala och hacka löken och fräs den i smöret på svag värme tills den är mjuk och syran har försvunnit.
Dela sellerin i små bitar. Rör ner mjölet i lökfräset och tillsätt selleri, buljong, grädde och citronsaft. Sjud i cirka 10 minuter.
Smaka av med salt, peppar och eventuellt sellerisalt. Rör ner ärterna och låt dem bara bli varma, så behåller de den gröna färgen. Mixa soppan slät och sila den.
Servera soppan varm och slå i en skvätt av champagneölen eller saisonen i tallriken. Toppa med ett par strån gräslök och eventuellt lite gräddfil.
Smaklig måltid!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Till exempel champagneölen DeuS eller Malheur alternativt Saison Dupont, KoekeDam eller Saison d’Erpe-Mere

Belgoträff i Uppsala, del 2

Då var det över för i år. Vilket kalas! Över 500 besökare och över 60 olika hembrygder av riktigt hög kvalitet. Suveränt. Vilken uppfinningsrikedom och vilket hantverk.

20130210-111708.jpg
Som domare får man dock bara en liten glimt av detta och först mot slutet. Innan dess sitter man instängd i ett avsides rum under fyra timmar och provar igenom alla öl! Vi var åtta domare delat på tre grupper. Min grupp hade saisoner, bière de garde, lambicer och specialare på vår lott. Ölen höll oerhört hög standard och ett par var världsklass. När vi hade gått igenom all öl, bedömt och betygsatt dem var det sex stycken öl som skickades till final.

20130210-130144.jpg
Under finaldömningen fick alla åtta domare dricka alla sex finalöl. Det blev llivliga diskussioner, ytterligare smakprovningar, ivrigt räknande och rangordnande innan vi enades om tre medaljöl. Bronset gick till en mjuk saison, silvret till en fruktig kriek och guldet till en kraftig tripel.
Besökarna fick också rösta i ‘folkets val’ och där fördelades medaljerna på ett helt annat sätt. På plats nummer tre kom en belgoinfluerad starkporter, tvåa blev en mörk och stark Gulden Draak-klon och vinnare var en mäktig Bourgognefatslagrad Stille Nachtkopia.

20130210-132014.jpg
I ärlighetens namn var detta också min favorit! Som sagt hann vi domare ut en kortis och fick spana in eventet samt dricka de öl man missade under dömningen. Självklart sprang jag fram och testade mitt livs första Peeterman. Intressant!
Jag kan med största sannolikhet lova att jag återkommer nästa år.

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Grisette

För fem år sedan var det få svenska bryggare som visste vad en ‘saison’ var eller som överhuvudtaget ens hade i åtanke att brygga en ‘saison’! Nu finns det tydligen 26 st svenska saison enligt ratebeer (tack Fredrik). Kul och välförtjänt. Det är en fantastisk ölstil.

20130118-144449.jpg
Min undran är när eller om ‘grisette’ någonsin kommer att få samma nytändning och samma rampljus? Nu är det kanske inte alla som känner till denna ölstil som lever ett tämligen undanskymt liv i en nedlagd vallonsk kolgruva så låt mig få påminna era grå…
När jordbrukssamhället i de vallonska (främst Hainaut) delarna gick mot industrialism och framförallt kol & stengruvor så föddes nya idéer och ny öl. Eftersom ‘saisonen’ ansågs vara en bondöl fick ‘grisetten’, gruvarbetarnas öl, se dagens ljus.

20130118-145506.jpg
Som i så många andra fall vet man inte vad namnet härrör ifrån. Att ‘gris’ är grå på franska och det är en vanligt förekommande kulör i gruvan är alla med på men den feminina formen sätter griller i huvudet på folk. Porfyr var en av de saker man sökte efter i underjorden och dess grå färg har också koppling till namnet och mellan 1960-1985 så bryggde Lefebvre en ‘grisette’ som hette just ‘Porph Ale’ som var mycket uppskattad. När det begav sig fanns det upp emot 30 olika ‘grisetter’ men nu finns det bara ett bryggeri som håller namnet vid liv och hur typriktig ölen är kan jag bara spekulera i. Med tanke på att den har dykt upp i många former, färger, smaker och skepnader ställer jag mig lite skeptisk…

20130118-151830.jpg
En traditionell ‘grisette’ var svag, mellan 3-5%, lätt i kroppen, ren, torr och uppfriskande. Det låter väldigt ‘saisonlikt’ men enligt vissa kom ‘grisettens’ fräschör från humlen och inte från lactosyror som i en gammaldags ‘saison’. Mellan 1/7 och 1/10 av malten ska vara mältad vete vilket också är en skillnad från ‘saisonen’ samt att vissa hade långa koktider för att ölen skulle bli bärnstensfärgad. Dock menar andra att ‘grisetten’ var en gyllene öl så färgen verkar inte vara stilfaktor. Det skulle vara intressant att få pröva en stilren och ‘äkta grisette’, eller hur Brekeriet?

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Ljus i mörkret…

Maken till glädje när jag idag sprang på ett gäng Saison Dupont kan beskrivas som minst sagt stor. Man blir ganska mörk i blicken när man går in på Systembolaget så här års. Det är stouter, porters och mörka julöl så långt ögat når. Trevligt förvisso och säsongen kräver månne detta men för en Tripel och Saisonmänniska som mig kan det bli lite enahanda…

20121210-171838.jpg
Saison Dupont* är en öl sprungen ur vallonsk bondöltradition, bryggd till perfektion av Brasserie Dupont. Detta är den moderna och den kommersiella saisonens urmoder. Torr som Sahara och fruktig som Eden. Tämligen oförändrad sedan födelsen 1920 bestående av 100% Dingemans pilsnermalt och behagligt kryddad med East Kent Goldings och Styrian Goldings.
Saisonöl levde ett tämligen undanskymt liv tills en importör vid namn Don Freiberg såg till att den kom till USA och resten är som man brukar säga historia…

20121210-190044.jpg
1990 kom Saison Dupont Biologique och det var den första ekologiska ölen i Belgien. Något svagare än sitt äldre syskon men i övrigt en fullvärdig medlem bland de belgiska saisonerna.
Förra året (2011) släppte Dupontarna en torrhumlad variant (Saison Dupont Cuvée Dryhopping) för första gången och det fortsatte de med i år. Vansinnigt trevlig produkt även om den bara släpps på magnumflaska (och fat till ett fåtal lyckliga) vilket kan vara lite mycket en måndagskväll…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Ölnördsfakta:
IBU: 32
EBC: 11
OG: 1054
FG: 1006
93% utjäsning