Chimay har ekats igen!

Att hösten är här råder det ingen tvekan om. Nu händer saker på här och där samt i parti och minut. Det var Boon igår och det är Chimay idag. Själv försöker jag ruska av mig sommarsegheten och komma in i matchen. Nog för att den första riktiga veckan har innehållit både filmande för Bonnier News Lifestyle, pressfotografering, några möten samt lite annat smått och gott men den stela semesterfracken sitter fortfarande kvar och jag kämpar för att bryta mig fri.

  
Mycket av den första veckans jobb har handlat om Södvik Säsong Eko 2017 och vid klockan 17 idag är det premiär på jobbet vilket glädjer mig något oerhört. 

Förlåt, ekfatslagrad Chimay var det ju…

  
Under ett par år har munkarna på Abbaye de Scourmont haft den goda smaken att släppa sitt flaggskepp och prestigeprodukt Chimay Bleue lagrad på ekfat. Dessa limiterade rariteter går under namnet Chimay Grande Réserve Vieillie en Barriques och nu är det dags för den sjätte upplagan av detta delikata och smakrika kraftpaket.

  
Årets version har vilat på romfat vilket jag tycker låter fantastiskt och i år har de även släppt den på mindre flaska (37,5 cl) vilket både har för och nackdelar. Ur lagringsynpunkt torde det vara aningens sämre men prismässigt för oss konsumenter bra mycket bättre. Hur som helst finns det endast 30000 flaskor av dem så jag är rädd att de kommer försvinna fort. Jag hoppas de hittar till Sverige…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Boon gör det igen och igen och igen och igen!

Sedan 2013 har lambicbryggeriet haft för vana att släppa en helt fantastisk brygd en gång per år. De kallar dessa för monoblends och de är döpta efter numret på fatet som 90% av innehållet är taget från. Först ut var Oude Geuze Boon Vat 44, sedan kom Oude Geuze Boon Vat 77 som flöjdes av Oude Geuze Boon Vat 79 och hösten 2016 kom Oude Geuze Boon Vat 109. Att dessa fyra skulle få fler syskon var lika säkert som amen i kyrkan och tidigare idag släpptes nyheten om den…

  
…eller förlåt, dem! Man får nästan gnugga sig i ögonen innan man tror det man ser. Boon slår på stora trumman och släpper hela fyra stycken Oude Geuze Boon och av bryggeriets totalt 158 foeders är det som ni ser Vat 91 Vat 92, Vat 108 samt Vat 110 som har fått bidra till denna kvartett. Helt otroligt och det slutar inte med det!

  
Boon kommer nämligen släppa alla fyra i en box tillsammans med ett häfte där man kan skriva egna smaknoteringar och upplevelser. Det fina i kråksången är att grundlambicen i dessa fyra fat är densamma och bryggeriet tänker att de som testar dessa fyra mot varandra ska få en inblick i hur respektive fat ger olika karaktär till brygderna. De respektive fatens historia som brukar vara nog så intressant och spännande står dessutom på boxens sidor.

  
Detta är en dröm för alla älskare av syrlig öl, både smakmässigt och lärorikt. Min måste-ha-så-snart-som-möjligt känsla är större än på länge…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Bli och få en del av en foeder!

Idag lanserade Uppsalabryggeriet Jackdaw ett nytt fatprojekt delvis tillsammans med belgiska Alvinne. Genom en gräsrotsfinansiering är målet att det svenska bryggeriet ska investera i två stora träfat på 2500 liter, så kallade foeders, samt minst tio begagnade lite mindre vinfat där de ska lagra och utveckla alla möjliga roliga syrliga öl.

   

Projektet går under det fyndiga namnet Öl, Trä & Tålamod och genom crowdfundingsidan Kickstarter kan du bli en liten eller stor del av detta. Om man skänker ett bidrag belönas man rikligt och beroende på storleken är belöningarna allt ifrån ett tack på bryggeriets hemida via att ert namn bränns in på fatet eller Beer Makers Dinner till att man får komma till Jackdaw och brygga sin egen öl.

Ni har 29 dagar på er att hjälpa dessa tre ambitiösa bryggare nå målet på 50000 och ni gör det här! Jag lovar att det både är värt mödan och pengarna.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Wadesda #7

Igår nåddes jag av den lite halvhemliga nyheten att Brasserie de la Senne är på gång med en ny variant i deras experimentserie Wadesda. Det var två år sedan de senaste släppte produkter under det lite underliga namnet men då kom det i och för sig två stycken på en och samma gång.

  
Wadesda #7 kommer senare i höst och det sägs att det kommer att vara en blandning mellan en Saison och en lambic från Cantillon. Detta blir femte gången* De la Senne och Cantillon gör en brygd tillsammans och jag hoppas att resultatet når samma höjder som Saison de la Senne vilken jag upplevde som helt magisk.

  
På grund av, framförallt, Cantillons populäritet och att produkter de varit inblandade i tenderar att få väldigt höga andra-, tredje- och fjärdehandsvärde kommer denna produkt endast att släppas på fat åtminstone utanför de båda bryggeriernas dörrar. Med stor sannolikhet kommer vi att komma över något av dessa fat vilket skulle glädja mig (och förhoppningsvis er) något oerhört.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*De övriga fyra är förutom redan nämnda Saison de la Senne, Crianza (Zinnebir blandad med lambic), Wadesda #1 (Jambe de Bois blandad med lambic) och Obbrussel.

  

Tilquin experimenterar!

Under våren har Pierre Tilquin förvånat gång efter annan med sina undersköna produkter. Nu har emellertid denna innovativa blandare överträffat sig själv! På fyra kommande festivaler* under hösten kommer det dyka upp något Pierre kallar för Experimental Fruit Series #1. 

Denna serie av fruktlambicer består av inte mindre än nio olika varianter och som ni förstår är dessa brygder ytterst begränsade. Dessa nio existerar i omfånget av ett till fem fat per sort beroende på mängden frukt Tilquin har kommit över samt mängden gram frukt per liter vilket har varierat mellan dessa nio sorter.

  
Som ni ser har Tilquin använt sig av körsbär persikor, hallon, rabarber, fläderblom, röda vinbär, svarta vinbär samt både odlade och vilda blåbär till dessa nio rariteter. Jag hoppas verkligen att några av dessa (eller alla) är så pass bra att han skalar upp dem eftersom jag får svårt att komma iväg på någon av nedanstående festivaler! 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*BXL BeerFest, The Beavertown Extravaganza, Independent Manchester Beer Convention och Eurhop Roma Beer Festival

Darkest Night!

Obs: FULLBOKAD

Under våren släppte bryggeriet Struise inte mindre än 13 olika varianter av deras ekfatslagrade serie av främst den gudomliga stouten Black Albert.

  
Serien heter Black Damnation och i samband med bryggeriets nya festival VCBF i början på juni valde man att lansera en ytterst limiterad utgåva av Black Damnation XIII-XXV. Tack och lov har jag genom lite pyssel lyckats komma över en flaska av varje.

  
11 av dessa har vilat på olika Whiskyfat medan de övriga 2 har mognat på Calvados- respektive Romfat. Dock är det kraftiga pjäser både i smak och styrka vilket gör det svårt att dricka dem på egen hand. Därför tänkte jag köra en provning med hela serien plus någon liten överraskning. Är det något som lockar?

  
De 13 varianterna ser ut som följer:

Black Damnation XIII More Anger (Glenmorangie)

Black Damnation XIV Talisman (Talisker)

Black Damnation XV Drone (Glendronach)

Black Damnation XVI Ivan the Terrible (Glenlivet)

Black Damnation XVII Ben (BenRiach)

Black Damnation XVIII Major Tom (Glen Grant)

Black Damnation XIX Maestro (Havannarom) 

Black Damnation XX Ma Boule (Calvados)

Black Damnation XXI Black Mes Senior (Caol Ila & Lagavulin)

Black Damnation XXII Willy (Clynelish Wilson & Morgan)

Black Damnation XXIII Hollow (Lagavulin)

Black Damnation XIV Octopussy (Octamore)

Black Damnation XXV Black Nuts (Ardbeg)

+ någon eller några Struisesurpriser

Provningen kommer att gå av stapeln fredagen den 25:e augusti Polhemsgatan 21 i Stockholm och vi börjar klockan 19:00. Anmälan sker till jens.skrubbe@gmail.com eller på 0709993789 och det finns max 14 platser. Eftersom jag vet att det kan vara lite knapert så här års går det bra att man betalar på plats och priset för en sådan är 900:-

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe
 

BXL Beerfests limiterade låda är komplett!

Idag avslöjades den sista ölen som ingår i ölfestivalen BXL Beerfests unikt designade speciallåda. Sist ut bland de sex brygderna var Cantillons bidrag och precis som jag berättade för drygt en månad sen släpper de en lambic smaksatt med älggräs. Brygden har fått örtens franska namn vilket lyder Reine des Prés. 

   
Produkt nummer fem i denna häftiga låda kommer från Verzet som har valt att hänga på den heta NEIPA-trenden men valt att tolka den på sitt obstinata och lätt anarkistiska sätt. Med enkom belgiska ingredienser har bryggeriet producerat en öl de valt att kalla New Anzegem IPA efter staden dessa unga bryggare kommer ifrån. 

 
Eftersom De la Senne inte kunde leverera en utlovad öl fick festivalarrangörerna snabbt komma upp med en lösning. Säkerligen med hjälp av ovanstående bryggeris Yvan de Baets löste de problemet och plockade in en brygd från det franska Brasserie Thiriez. Ett utmärkt komplement även om jag gärna hade sett ett belgiskt bryggeri. Detta nordfranska bryggeri är mest kända för sina Saisoner, Biere de Gardes samt Oud Bruins och det är den sistnämnda stilen som avslutar ‘årets sexpack‘. Produkten heter helt enkelt Vieille Brune och har lagrats under åtta månader på Côte de Provence-fat. 

  
Det finns fortfarande lådor kvar så se till att lägga vantarna på en innan de tar slut. Dock bör jag berätta att festivalen INTE skickar dessa lådor utan man måste hämta dem på plats…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Zwanze 2017!

Idag släppte Cantillon hur tankarna gått kring årets Zwanze, dess etikett och vilken smak den har. De spekulationer jag skrev om för drygt en och en halv månad sen var delvis sanna!

 
Årets Zwanze är en dedikering till Jean Van Roys yngste som Sylvain som fyller 18 senare i år. Sylvain är även avbildad på årets etikett iförd rustning sittandes på en mäktig tron eftersom han gillar Game of the Thrones.

  
Sylvain har också fått vara med och välja årets smak. Han älskar iste och frågade sin far om det var möjligt att göra en te-lambic. Sagt och gjort. Efter att ha provat en mängd  olika tesorter fastnade man för ett halvfermenterat te vid namn Oolong.

  
Zwanzedagen 2017 utspelar sig den 23:e september och en skillnad för oss sveskar gentemot förra året är att den INTE utspelar sig på Akkurat som brukligt utan på Stene Isacssons nya ställe Zum Franziskaner!
Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe
   

Belgisk ölsafari.

Ja, jag vet att om man vill hitta specialöl (av alla dess slag) åtminstone i Italien är det bäst att gå till specialsorterade affärer, vinotek eller delikatessbutiker men när jag är på semester och har sonderat närterrängen samt finkammat de allra flesta ställen som säljer öl där brukar jag roa mig med belgisk ölsafari.

 
Denna lilla lek innebär att jag under ett par, tre timmar ger mig ut på en promenad till stadens utkanter och besöker diverse större matvarukedjor samt deras något större butiker för att undersöka vad de har för belgiskt utbud. Igår var det dags för årets tur.
 
I stekande sol satte jag på mig min ryggsäck och började jakten. Att det var söndag märktes när jag kom förbi första butiken Prix Quality som visade sig vara stängd men glad i hågen fortsatte jag, förvisso utan några stora förväntningar, till nästa affär…

   
…Lidl. Mycket riktigt var deras utbud katastrofalt dåligt och antal belgare summerades till noll. Jag pinnade snabbt därifrån och tog sikte mot nästa etablissemang som i sanningens namn inte heller hade min tro på något svindlande utbud. Efter ytterligare någon kilometer nådde jag Eurospar… 

 
…och där blev jag en aning överraskad. Utbudet var bra mycket bättre än vad jag hade trott även om belgarna bestod av mestadels samma belgare jag stött på innan på mina resor i Italien. Av de femtontalet belgiska produkterna var jag mest förvånad över att hitta Lindmans Faro och Cuvée des Trolls här. Sjukt nöjd med att fått mina fördomar grusade strosade jag vidare mot detta äventyrs sista mål.

  
Affärskedjan Conad har ofta levererat under mina tidigare besök i Italien så jag var vid gott mod när jag äntrade butiken. Åter igen visade det sig att de gick vinnande ur denna bataljen om än inte lika stor som jag på förhand anat. Conad stoltserade med ett tjugotal belgare plus att deras utbud av ‘utländsk’ öl var större än på föregående butiker. Glädjande nog hade de både Orval, Chimay Bleue, Blanche de Bruxelles samt Big Chouffe. Här fyllde jag väskan med diverse öl och traskade sedan glad och förnöjd hemåt i brännheta eftermiddagssolen.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

En liten reflektion…

De tre senaste somrarna har jag tillbringat på olika ställen i Italien och skadad som jag är letar jag efter belgisk öl eller fragment av dessa. Det finns belgiskt utbud, på ett eller annat sätt, på väldigt många platser och allt som oftast blir man förvånad att och framförallt vad som dyker upp på hyllorna.

  
Igår började jag rannsaka minnet och försöka komma ihåg vilken av de belgiska ölen jag stött på mest under dessa år. Det är lätt att tro att det skulle vara något från AB InBev (t.ex Leffe, Hoegaarden eller Stella Artois) eller Alken-Maes/Heineken (t. ex. Grimbergen eller Maes Pils) men även om de är representerade i mängder är det inte dem. Det är inte heller något från Du Bocq (t.ex. Blanche de Namur och Corsendonk) som är väldigt populärt i Italien utan den vinnande ölen (enligt vad jag sett) kommer från Duvel/Moortgat…

  
…men det är inte flaggskeppsölen Duvel jag mött mest utan den härliga blonden La Chouffe som bryggs på Brasserie d’Achouffe (vilka Duvel/Moortgat förvärvade 2007)! Jag har funnit denna på de mest obskyra ställen runt om i Italien och jag blir lika glad varje gång. Tänk att denna ofiltrerade gyllene brygd som såg dagens ljus 1982, i en då näst intill okänd by i Ardennerna, numer finns att tillgå på Italiens skummaste tobaksaffärer, de dolda bagerierna och små livsbutiker belagda på bakgator som inte finns på Google Maps.

  
Om Chris Bauweraerts och Pierre Gobron hade sagt detta för 37 år sedan skulle folk ha trott att de var galna men ibland överträffar livet sig själv och här sitter jag nu och njuter av denna härliga blonde, som fått behålla det mesta av sin karaktär trots att de blivit uppköpta, i 27 gradig värme och lyssnar på skrattmåsarna. Fantastiskt!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe