Från det minsta till det största. Chimay var de första trappistmunkarna att sälja öl kommersiellt och de var först med buteljera. Abbaye de Scourmont, som klostret heter, ligger vackert inlindat bland trä och jordbruk nära den franska gränsen i byn Chimay, därav namnet på ölen.
Klostret började byggas av Westvleterenmunkar 1850 och de kämpade under knapra förhållanden i tolv år innan de var färdiga. Samma år, dvs 1862, producerade de sin första öl* ‘Bière Forte’ och genast började de sälja den till vanliga dödliga. Redan 1875 ekfatslagrade Chimay ölen och sålde den för en dyrare penning.
Första hälften av 1900-talet var en tuff period för Chimaymunkarna. Både under första och andra världskriget plundrade och förstörde tyskarna klostret. Efter andra gången beslutade munkarna inte bara att bygga upp utan att modernisera och förbättra. Sagt och gjort, med fader Théodore och Jean De Clerck i spetsen placerade sig Chimay i framkant var det gällde forskning, utveckling och framåtsträvan…
Det är ingen skräll att ölen bär färgerna röd, vit och blå. Munkarna här är väldigt frankofila. Som bilden visar brygger de tre olika öl** till försäljning. Svagast av dem är den rödaktiga, lite karamelliga ‘Chimay Rouge’ och den är inspirerad av ursprungsölen från 1862. Kraftigast och mörkast är Chimay Bleu’. Den lanserades som julöl 1948 men säljs sen en längre tid året om. Sist ut är ‘Chimay Triple’ men som föddes ‘Blanc’ 1968, det är den ljusaste och torraste av dem. Namnbytet gjordes 2002 i och med att munkarna släppte den vita på fat! Alla dessa finns på storflaskor (0,75l) och den blå finns på magnum och jeroboam.***
På klostret lever det 20 munkar men om man räknar bryggeri, buteljering och marknadsföring plus alla de som jobbar med Chimayostarna kommer man upp i ett antal av ca 150 personer. Det är en ganska omfattande maskin och faktum är att det är en av de största arbetsgivarna i Hainaut (regionen/landskapet där Chimay ligger). Under 2011 producerade de 168500 hl och det gör dem absolut störst. Chimay är också den trappistöl som är lättast att få tag i, både här i Sverige men även utomlands och det är ingen skräll att de även dominerar exportsiffrorna bland trappisterna.
Det förtar inte att det är bra öl som fungerar utmärkt att lagra.
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe
*Faktum är att munkarnas första batcher var en dortmunder som hette ‘Bavaria’ men ganska snart kom de på bättre tankar.
**Munkarna brygger en öl till sig själva, ‘Chimay Dorée’, som ibland slinker ut till oss ofrälse men det hör inte till vanligheterna.
***2004 buteljerade munkarna ‘Chimay Triple’ på magnum men mig veterligen är det enda året.
Intressant som vanligt.
Chimay Dorée aka ”Spéciale du Potaupré” finns att dricka på fat på värdshuset i närheten av klostret, L’Auberge de Poteaupré.
Tack Martin!
Åh, det visste jag inte. Jag kände till att de har den på flaska men det har iofs vi på Pressklubben också (plus en mängd andra ställen).