Belgoträff i Uppsala, del 2

Då var det över för i år. Vilket kalas! Över 500 besökare och över 60 olika hembrygder av riktigt hög kvalitet. Suveränt. Vilken uppfinningsrikedom och vilket hantverk.

20130210-111708.jpg
Som domare får man dock bara en liten glimt av detta och först mot slutet. Innan dess sitter man instängd i ett avsides rum under fyra timmar och provar igenom alla öl! Vi var åtta domare delat på tre grupper. Min grupp hade saisoner, bière de garde, lambicer och specialare på vår lott. Ölen höll oerhört hög standard och ett par var världsklass. När vi hade gått igenom all öl, bedömt och betygsatt dem var det sex stycken öl som skickades till final.

20130210-130144.jpg
Under finaldömningen fick alla åtta domare dricka alla sex finalöl. Det blev llivliga diskussioner, ytterligare smakprovningar, ivrigt räknande och rangordnande innan vi enades om tre medaljöl. Bronset gick till en mjuk saison, silvret till en fruktig kriek och guldet till en kraftig tripel.
Besökarna fick också rösta i ‘folkets val’ och där fördelades medaljerna på ett helt annat sätt. På plats nummer tre kom en belgoinfluerad starkporter, tvåa blev en mörk och stark Gulden Draak-klon och vinnare var en mäktig Bourgognefatslagrad Stille Nachtkopia.

20130210-132014.jpg
I ärlighetens namn var detta också min favorit! Som sagt hann vi domare ut en kortis och fick spana in eventet samt dricka de öl man missade under dömningen. Självklart sprang jag fram och testade mitt livs första Peeterman. Intressant!
Jag kan med största sannolikhet lova att jag återkommer nästa år.

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Belgoträff i Uppsala, del 1

Lördag med Belgoträff står på dagens agenda. Sämre kunde man ha det. Till råga på allt har man fått äran att döma. Ett hedersamt uppdrag men även lärorikt och förväntansfullt.

20130209-103404.jpg
Ett par fjärilar har dykt upp också, måste jag erkänna, men det är inte så konstigt när man ska sitta tillsammans med ärrade ölkännare och ölkonnässörer i världsklass. En ocean av erfarenheter och kunskap kring öl. Skrubbe ska frottera sig med författare, ölexperter och bryggare.
Vad sägs om den här prominenta uppställningen:
Janko, Patrik Holmqvist, Jan Tejbrant, Karl Axel Lindbergh, Mika Noodapera och ett par till som jag inte kan utläsa.

20130209-103802.jpg
Det ska erkännas att jag har gjort det här några gånger förut men jag är outbildad öldomare och det är alltid med skräckblandad förtjusning jag dissekerar öl. Å ena sidan ska man i form av belgokunnig sitta där och dofta-smaka-leta-hitta och i viss mån tycka men å andra sidan ska man hålla sig till facit som är SHBF:s öldefinitioner. En slags frihet under ansvar. Man har begränsad konstnärlig frihet men jag spelar lite på att jag är autodidakt och låter känslorna styra. En hårfin balansgång…

20130209-104141.jpg
Nåväl, smulan är med och jag är grymt taggad. Fyrishov, nu kommer jag. Det här kommer att bli en härlig dag…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Trappist #4 Rochefort

Hemliga, härliga och heliga. Då har vi förflyttat oss till Abbaye Notre-Dame de Saint-Rémy som ligger strax utanför byn Rochefort. Klostret är beläget i Ardennerna och området är vacker som ett vykort.

20130208-144106.jpg
Rochefort grundades av nunnor 1229 men 1464 övertogs klostret av Cisterciensmunkar. Klostrets motto ”Curvata, resurgo” (Böjd, jag reser mig igen) förklaras av dess tuffa historia. Sedan 1650 har det plundrats, förstörts och raserats en mängd gånger. Bland annat länsades Rochefort under den franska revolutionen och 1796 köptes det av en privatperson som plockade ner byggnaden och byggde andra hus i byn som fortfarande står kvar!
Det skulle dröja till slutet på 1800-talet innan klostret återuppstod och det krävdes en halvgalen krigsveteran som ville bli abbot! Efter att ha spenderat en halv förmögenhet och fått hjälp av två andra kloster så kunde Rochefort åter slå upp dörrarna 1887..

20130208-144309.jpg
Antagligen har det bryggts tidigare men de första dokumenten som påvisar ölproduktion är från 1595. Den moderna produktionen drar dock igång först 1899 och det var en ganska haltande historia fram till 1950. Okunskap, världskrig, antik utrustning och konkurrens var några av anledningarna.
Först när Jean de Clerck bidraget med sin kunskap ordnade det upp sig. Munkarna skapade en öl de kallade ‘Merveielle’ och den blev sedermera ‘Rochefort 10’. 1953 var det urpremiär på ‘Rochefort 6’ och 1955 fullbordade man sin uppställning med ‘Spéciale’ som numer heter ‘Rochefort 8’*. 1960 kultiverade man om jästen men sen dess är ölen tämligen orörda. Snacka om konsekvens.

20130208-144524.jpg
Munkarna är som sagt hemlighetsfulla. De smusslar med det mesta och de är det enda belgiska trappistbryggeriet utan tillhörande café så ett besök där är inte så spännande. Munkarnas största tillgång förutom jästen är det fabulösa vattnet! Vattnet är i det närmaste identiskt med det från Ramlösa brunn i Skåne och med den vattenprofilen är mycket vunnet.

20130208-144559.jpg
Rochefort är småskaligt även om man höjde produktionen rejält för några år sedan, från ca 17000 hl till 28400 hl (2011), på grund av att man var tvungen att bekosta ny renoveringar och återuppbyggnader**. Bryggeriet består av sex munkar och åtta vanliga dödliga bryggare. De brygger fyra gånger i veckan och buteljerar varje onsdag. Värt att notera är att alla tre öl*** går att få tag i på Systembolaget vilket vi ska vara väldigt glada för!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Fram till 1973 bryggde Rochefortmunkarna en svag öl till sig själva men de tyckte det var onödigt och slutade. Jag antar att 6:an tog dess plats…

**Klostret brann den 29:e december 2010. Inga människor, böcker eller öl kom till skada! Dock blev det omfattande materiella skador och det kostar som bekant pengar…

20130208-144739.jpg
***Rochefort 6 utgör ca 5% av produktionen (1420 hl/år), Rochefort 8 utgör ca 60% av produktionen (17040 hl/år) och Rochefort 10 utgör ca 35% av produktionen (9940 hl/år)

Öl på kruka

Idag buteljeras en av de tokigaste, häftigaste och grymmaste öl som släpps under 2013. Det vågar jag lova och med en toppnotering på innovationsskalan är det bara att lyfta på hatten för Cantillon! Hyllningar och hurrarop med beröm godkänt.

20130207-144807.jpg
För ungefär två år sedan satt bryggmästaren Jean van Roy på en blindprovning av vin (tro det eller ej!). Ett av vinerna stack ut ifrån de andra på ett anmärkningsvärt sätt. Förundrad och förvånad lyckades Jean få tag i vinmakaren Gabrio Bini och frågade vad hemligheten var. Hur lyckades Gabrio ge vinet dess komplexitet och balanserade smaksammansättning? Svaret var enkelt, det var den udda lagringsmetoden som gjorde hela skillnaden. Vinet lagrades på amforor! Genast började Jeans kugghjul att snurra och de små grå att jobba…
Skulle det vara möjligt att lagra lambic på denna typen av kärl? Öl med anor från forna århundraden på amforor som använts sedan antiken.

20130207-144222.jpg
Det visade sig att vinmakarna, som experimenterade med amforor, också producerade ekologiskt och genom spontanjäsning vilket krympte skillnaderna ytterligare. Sagt och gjort. För 13 månader sedan lade Cantillon lambic på elva stycken amforor under en historisk session. Eftersom keramik ‘släpper’ mer vätska än trätunnor har man kompenserat avdunstningen genom att toppa upp amfororna under året som gått. Normalt sett gör man inte så. Trots detta hade 10% av lambicen dunstat bort sen den sista toppningen i oktober. Snacka om giriga änglar*!

20130207-145046.jpg
Förutom den extrema avdunstningen och smakskillnaderna har lambicen uppfört sig tämligen normalt. Exempelvis frågade jag om ‘floran’** hade sett annorlunda ut men icke.
Självklart har de följt utvecklingen under dessa månader och idag är alltså dagen då det ska buteljeras. Eftersom detta är premiärgången har de valt att använda alla amforor plus att Jean har valt att blanda upp amforalambicen med 25% av traditionell tre-årig lambic, för balansen och strukturen av brygden.

20130207-145136.jpg
Mellan tummen och pekfingret skulle jag tippa på att det blir 1200-1500 flaskor. Dock kunde Jean inte svara på hur de kommer att fördela dem utan han väntar på resultatet först men det kanske ändå är dags att åka till Bryssel snart! Skulle man mot förmodan missa den här batchen finns redan planer på att göra fler.

20130207-145235.jpg
Att säga att jag är förväntansfull är en kraftig underdrift men vad har vi att förvänta oss? Om jag förstår det hela rätt kommer det vara en komplex öl med fantastisk doft. Ölen kommer ha en flerdimensionell smakbild fylld av fruktighet, fräschör och mineralitet. Det kommer antagligen att öppna en ny kulinarisk ‘dörr’. En öl att drömma om, en öl att längta till.

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Man brukar tala om ‘angels share’ när man sysslar med drycker som dunstar…

**Flora är en geggig hinna av mikrobakterier som bildas på lambicer. Den fungerar som ett skydd mot syre och andra yttre faktorer.

Smulan…

…smäcken, kepsen, mössan och kakan. Kär egodel har många namn.
Jag åker aldrig till Belgien utan den och där är den synonym med min identitet och det är hela tanken. Blir du heller inte insläppt av automatiska dörrar? Här kommer några tips.

20130206-212040.jpg
Efter mina första resor till Belgien tröttnade jag på att ingen kände igen mig och att jag fick presentera mig om och om igen. Då insåg jag att jag hade personlighet som ett väntrum. Bra om man ska göra bankrån, dåligt om man ska försöka skapa ett kontaktnät.
Faktum är att det funkat över förväntan och nu följer den med på andra ölrelaterade event också.

Tanken med en viss sorts ‘rekvisita’ eller ‘attribut’ är ingen världsnyhet och jag var varken först eller sist. Om man besöker någon av mässorna i Belgien kan man vara ganska säker på att stöta på en liten karaktär som påminner lite om en förvirrad pingvin. Du kan också vara säker på att personen i fråga har en gigantisk Hawaiiskjorta på sig.

20130206-212832.jpg
Chris ‘Podge’ Pollard är megakändis i belgosfären. ‘Podge‘ är en trogen CAMRA-medlem som är i Belgien jämt och ständigt. Han har varit med och skrivit minst tre ölböcker, han guidar britter runt Belgien sen 25 år tillbaka, han gillar att ‘pickla’ ägg och han har en stout från Alvinne uppkallad efter sig!

20130206-213142.jpg
Ett annat attribut som är nära sammankopplat med en bryggare och hans öl är flugan tillsammans med Dolles Kris Herteleer. Ofta är han iklädd detta, åtminstone när han representerar bryggeriet och flugorna ses på Dolles flaskhalsetiketter.

20130206-213337.jpg
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Från idé till handling till…#2 Respons

Första steget blev raskt det andra. Svaret kom redan igår men jag såg det inte förrän idag eftersom jag inte är mejloholic…

20130206-111948.jpg
Jag hoppas inte det stannar här och att jag får ta fortsatt del av processen. Hur som helst så är bollen satt i rullning och nu har Maredsous varumärkeschef, Andy van Hassel, blivit notifierad och även en viss Matthew Willson som jobbar för Duvel/Moortgat UK Ltd.
Fortsättning följer…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Peeterman

På lördag (9/2-2013) går årets Belgoträff av stapeln och jag har åter igen fått äran att vara domare. Ett hedersamt och lärorikt uppdrag för en autodidakt belgofil!

20130205-171758.jpg
Nu har jag nåtts av informationen att en av ölen som kommer att presenteras är en, på gränsen till försvunnen, öltyp som heter ‘Peeterman’. Det krävdes en före detta urinvånare för att plocka fram denna mer eller mindre bortglömda öl ur receptgömmorna. Det ska bli väldigt intressant att dricka denna typ av veteöl eftersom jag aldrig stött på den under mina år i Belgoölens grepp…

20130205-200343.jpg
Historiskt sett är ‘Peeterman’ en bärnstensfärgad veteöl från Leuven. Namnet kommer från St. Pieters som är stadens skyddshelgon men det är också ett smeknamn på Leuvenborna.
Det fanns en mängd bryggerier* i Leuven, med omnejd, som bryggde denna öltyp när det begavs sig och den siste som slog igen var De Eendracht (1975).

20130205-192208.jpg
1977 gjorde Hoegaardens Pierre Celis ovanstående veteöl enligt ett Leuvenrecept till 50-årsfirandet av en ‘ölbutik’ som hette Neels. Detta var stort, eftersom Leuven och Hoegaarden varit hårda konkurrenter tidigare om åren. Ölen bryggdes under olika namn** fram till 1991 när Interbrew valde att lägga ner den.
Det finns också en dokumenterad ‘Peeterman’ bryggd av Verlinden i Lubbeek, strax öster om Leuven. Dock vet jag inte hur autentisk den var. Verlinden gick ur tiden 1985. Domus bryggpub hade under 90-talet en ‘kommisionsöl’ i Peetermanstil som gick under namnet ‘Leuvense Witte’. Jag har funnit åtminstone två bryggerier utanför Leuven som har bryggt ‘Peeterman’. Dels var det Vandenheuvel (1975) som låg i Bryssel och Des Quatre Paves (1953) i Jemappes (Hainaut).

20130205-172809.jpg
2006 valde Artois (AmBev) att lansera en ‘Peeterman’ men den togs bort redan 2008. Nu verkar det som den produkten var snarare ett namn än en genuin variant av öltypen.
Vad är en äkta ‘Peeterman’? Enligt uppgifter jag har hittat var det som sagt en bärnstensfärgad veteöl, en ambrée. Den var relativt söt med hyfsat lätt kropp och inte så tung och munfull. Den var till exempel inte så mättande som en ‘Hoegaarden’. Ölen hade en lång koktid på närmare fyra timmar och vad jag förstår användes inte bara vetekornet utan hela plantan gick med i koket! Förhoppningsvis får jag mig mitt livs första ‘Peeterman’ på lördag. Det ser jag fram emot!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Bryggerier i Leuven som bryggde ‘Peeterman’ och året de bommade: Lovania (1935), La Vignette (1940), La Fleur d’Or (1940), Van Tilt (1950), Breda (1971) och De Eendracht (1975)

**’Neels Echte Peeterman’, ‘Echte Peeterman’ och ‘Peeterman’

Från idé till handling till… #1 Presentation

”Själv är bäste dräng” eller ”Vill du ha något gjort, gör det själv” är två sentenser som följt mig livet igenom. Nu kan det räcka om man påminner någon om vad de borde göra för att kännas som om man gjort det själv. Det lärde jag mig ganska fort…

20130205-104533.jpg
Jag har redan nämnt i ett tidigare inlägg att Maredsous firar 50 år under Duvel/Moortgats flagg i år och det tycker jag är värt att fira med någon specialare! Idag har jag mejlat exportchefen Bram Vaerewyck mina tankar och funderingar så får vi se vart det leder!

20130205-143959.jpg
Ett av mina förslag är att släppa ‘Maredsous 10’ på magnumflaska. Det vore helt otroligt. En sådan öl med sådan lagringspotential på 1,5 liter. Håll tummarna.
Mitt andra förslag är att plocka upp ett gammalt, nedlagt recept och göra en ‘one-off’ i liten, begränsad upplaga. Självklart tog jag min ‘heliga graal’ Maredsous 9 som exempel.
Nu återstår att se om man blir tagen på allvar från en stor jätte som Duvel/Moortgat.
Fortsättning följer…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Saxdags

Idag är det exakt 119 år sedan Antoine-Joseph, mer känd som, Adolphe Sax gick ur tiden. Utan honom ingen Stan Getz, Clarence Clemons eller Charlie Parker. Musikvärldens ‘persona non grata’ får självklart en plats hos Skrubbe. Tack för ditt disharmoniska bidrag till instrumentparken.

20130204-144058.jpg
Adolphe föddes i Dinant den 6:e november 1814 och var ett barn som hade varenda tänkbar bokstavskombination. Enligt historien fanns det ett enda ställe denna hyperaktiva unge fann ro och det var faderns instrumentverkstad. Sax utvecklade och uppfann nya instrument i hela sitt liv och är mest känd för saxofonen som patenterades 1846. Sax dog i Paris och är begraven på Cimetière de Montmartre. Vart fjärde år på hösten, hålls en saxofonfestival i Dinant när ett 1000-tal saxofoner samlas och spelar. Nästa gång är 2014.

20130204-150417.jpg
Utanför Dinant ligger en by som heter Falmignoul och där återfinns det charmiga bryggeriet Caracole Som varit i produktion sedan 1992. Förutom en del beställningsöl så kan man säga att de brygger fyra olika öl (där två av dem förvisso har ekologiska ‘tvillingbrygder’). En av dessa är en hyllningsöl till Dinants store son, Adolphe Sax. ‘Saxo Blonde’ är en smakrik, klassisk blond med mikrokänsla. Försök att prova om ni får chansen, speciellt med tre, fyra år på nacken när den initials beskan klingat av och gift sig med resten av ölen.

20130204-151113.jpg
Bryggeriets övriga produktion är en ambrée som heter likadant som bryggeriet. Namnet ‘Caracole’ kommer för övrigt från spanskans snigel (dock med en annan stavning) som är en kulinarisk delikatess i området. Snigeln är bryggeriets symbol och den går igen på ölens etiketter. Vidare brygger de en av Belgiens, i mina ögon, bäst veteöl. ‘Troublette’ är en suverän sommarsläckare med naturlig syra och hög fruktighet. Sist men inte minst har de en mörk, kraftig vintervärmare med framtidsutsikter. ‘Nostradamus’ lämnar få oberörda.

20130204-161238.jpg
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Think big!

Hinhåle, smarta affärsmän, världsledare, maktfaktor, kliniskt och känslokallt. Världens största bryggerikoncern rör om och upprör, provocerar och ställer krav. Ingen som har något med öl att göra, åtminstone i Belgien, lämnas oberörd när jätten talar, vill eller gör!

20130201-011048.jpg
Anheuser-Busch InBev är giganternas gigant.
Frågan är hur man ska ställa sig till denna megastora multinationella organisation? Ska man imponeras, bli skrämd eller kallt ignorera detta monster? Sett ur ölnördsperspektiv så är den belgiska portföljen* relativt tråkig, reducerad till det mest kommersiellt gångbara. Sett ur businessperspektiv antar jag att de är ett skolexempel och en förgrundsgestalt.

20130203-181435.jpg
A-B InBev är en sammanslagning av ett gäng stora aktörer men om vi går tillbaka till 1987 när saker och ting började ta form. Då slogs nämligen Belgiens två dåvarande största bryggerier Artois (Leuven) och Piedboeuf (Jupille) ihop och bildade Interbrew. Koncernen växte, köpte bryggerier och varumärken, bryggde på licens och tjänade pengar!
2004 tog man ett jättekliv upp i brygghierarkin när man slog sig samman med AmBev, Sydamerikas absolut största koncern. Ur detta formade fusionen ImBev. Var man nöjd där?
Knappast. Den 18 november 2008 var den största affären bryggerivärlden någonsin sett klar!
InBev hade förvärvat och inkorporerat Nordamerikas stolthet Anheuser-Busch för blygsamma 338 miljarder.

20130203-184131.jpg
Amerikanerna grät öppet på gator och torg.
Nå, vad blev resultat av denna affär? Jo, vi har en av världens fem största företag när det kommer till mat och dryck. När det gäller öl är nästan var fjärde öl som dricks i världen bryggd av A-B InBev. Det är vansinnigt! 25%…
2011 hade företaget intäkter på lite styvt 250 miljarder. 2012 hade de över 116 000 anställda i över 30 länder. De har en portfölj med över 200 olika öl från världens alla hörn. De har 14 flaggskeppsöl som bara de drar in över 7 miljarder per år.
Kärleken till öl känns långt borta. Det ligger en känsla av George Orwells Kärleksministeriet från ‘1984’ över det hela…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Belgiska öl från A-B InBev i urval:
Stella Artois, Jupiler, Piedboeuf, Leffe-serien, Hoegaarden, Verboden Vrucht, Vieux Temps, Belle-Vue och Jack-Op