Sent ska syndaren vakna…

…eller det tar tid för stora jättar att röra på sig! Emellertid verkar det som om Leffe-familjen nu utökas med några extrahumlade medlemmar. Flip eller flop?



Enligt vad jag förstår så kommer det dyka upp tre varianter av Leffe Royale som är kopplade till tre olika världsdelar och dess humlevariteter. Den första kommer att ha efternamnet Whitbread Golding och vara kryddad med humle från Poperinge i Belgien.



Vidare har vi Mapuche från Argentina och sist ut Cascade IPA från USA. De två sistnämnda är som ni ser även torrhumlade vilket är första gången i Leffes anrika historia. Mina förhoppningar är inte jättehöga men jag blir gärna positivt överraskad.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Reflektioner från en än så länge ‘öde’ ö…

…och med ‘öde’ menar jag torrlagd på belgisk öl. Ja, jag vet, trots 25 grader i luften och stekande sol är jag insnöad. Trots att jag sitter i ett semesterparadis med alla tänkbara faciliteter är det något som saknas mig.
Den lokala ölen släcker törsten men inte begäret.

20140315-115709.jpg
Självklart har jag inte gett upp och jag har fortfarande inte undersökt hela denna atlantiska ö. Idag har jag varit på öns största supermarknad i jakt på den himmelska, belgiska flytande ambrosian. Ingen lycka…

20140315-115750.jpg
Man borde tycka att AB InBev och deras tankar om global världsdominans inte helt utelämnar en marknad bestående av 479000 invånare och en turistnäring som är tre gånger så stor, eller?

20140315-115945.jpg
Det känns förvisso ruttet att behöva ge sitt hopp till denna garguantiska bryggerikoncern men nöden har ingen lag. Sökandet fortsätter…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Think big!

Hinhåle, smarta affärsmän, världsledare, maktfaktor, kliniskt och känslokallt. Världens största bryggerikoncern rör om och upprör, provocerar och ställer krav. Ingen som har något med öl att göra, åtminstone i Belgien, lämnas oberörd när jätten talar, vill eller gör!

20130201-011048.jpg
Anheuser-Busch InBev är giganternas gigant.
Frågan är hur man ska ställa sig till denna megastora multinationella organisation? Ska man imponeras, bli skrämd eller kallt ignorera detta monster? Sett ur ölnördsperspektiv så är den belgiska portföljen* relativt tråkig, reducerad till det mest kommersiellt gångbara. Sett ur businessperspektiv antar jag att de är ett skolexempel och en förgrundsgestalt.

20130203-181435.jpg
A-B InBev är en sammanslagning av ett gäng stora aktörer men om vi går tillbaka till 1987 när saker och ting började ta form. Då slogs nämligen Belgiens två dåvarande största bryggerier Artois (Leuven) och Piedboeuf (Jupille) ihop och bildade Interbrew. Koncernen växte, köpte bryggerier och varumärken, bryggde på licens och tjänade pengar!
2004 tog man ett jättekliv upp i brygghierarkin när man slog sig samman med AmBev, Sydamerikas absolut största koncern. Ur detta formade fusionen ImBev. Var man nöjd där?
Knappast. Den 18 november 2008 var den största affären bryggerivärlden någonsin sett klar!
InBev hade förvärvat och inkorporerat Nordamerikas stolthet Anheuser-Busch för blygsamma 338 miljarder.

20130203-184131.jpg
Amerikanerna grät öppet på gator och torg.
Nå, vad blev resultat av denna affär? Jo, vi har en av världens fem största företag när det kommer till mat och dryck. När det gäller öl är nästan var fjärde öl som dricks i världen bryggd av A-B InBev. Det är vansinnigt! 25%…
2011 hade företaget intäkter på lite styvt 250 miljarder. 2012 hade de över 116 000 anställda i över 30 länder. De har en portfölj med över 200 olika öl från världens alla hörn. De har 14 flaggskeppsöl som bara de drar in över 7 miljarder per år.
Kärleken till öl känns långt borta. Det ligger en känsla av George Orwells Kärleksministeriet från ‘1984’ över det hela…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Belgiska öl från A-B InBev i urval:
Stella Artois, Jupiler, Piedboeuf, Leffe-serien, Hoegaarden, Verboden Vrucht, Vieux Temps, Belle-Vue och Jack-Op