Ny och gammal.

Dagens inlägg blir en visuell upplevelse. Jag har fotat en mängd öls nya och gamla etiketter. Var det bättre förr? Eller har det moderna och nya vackrare estetik? Jag har en personlig åsikt men den är färgad av nostalgi och minnen så den är något orättvis känner. Titta gärna och gör era egna bedömningar!

20130220-172212.jpgTre årgångar av Maredsous 8

20130220-172303.jpgTvå Kapittel Dubbel och två Kapittel Prior med tolv år emellan

20130220-172449.jpgBrigand i två varianter

20130220-172604.jpgGrimbergen Blond och Dubbel

20130220-172655.jpgMer Grimbergen, Cuvée de l’Ermitage

20130220-172844.jpgQuintine Blonde, med ny och porrig eller gammal och old schoolhäxa

20130220-173026.jpgBacchus och Bacchus

20130220-173355.jpgCarolus Classic och Carolus mer Classic

20130220-173446.jpgMoinette Brune med 14 års mellanrum

20130220-173611.jpgN’Ice Chouffe i två upplagor

20130220-173812.jpgBornem Dubbel och Tripel från svunna tider

20130220-173959.jpgGulden Draak, gammal och ung

20130220-174131.jpgWestmalle Dubbel från olika decennier

20130220-174409.jpgMcChouffe på parad

20130220-174446.jpgLoterbol Bruin i ny och gammal skepnad

20130220-174639.jpgWitkap Pater Dubbel i dubbel bemärkelse

20130220-174730.jpgBuffalo Belgian Bitter på två olika sätt

20130220-174841.jpgOesterstout, en sliten och en fläckfri

20130220-175133.jpgDuvel Magnum 2007 och 2001

20130220-175217.jpgSt Bernardus Abt, en munk och en lagman

20130220-175252.jpgKasteelbier Brune på två vis

20130220-175356.jpgTre årgångar av Chimay Bleu

20130220-175529.jpgCuvée van de Keizer, en kejsare, två år
Nå, hittade ni någon favorit?

Tack för uppmärksamheten /
Jens Skrubbe

Öppnas om 18 år…

Idag fyllde min äldsta dotter moped! Hur stort är inte det? Galet, häftigt och skrämmande på samma gång. När hon föddes hade jag inte upptäckt den belgiska ölen därför blev jag sjukt glad när jag sprang på den här för några år sedan…

20130128-201749.jpg
…en Chimay Bleu från hennes födelseår! Den ska vi förhoppningsvis dela på när hon har åldern inne tillsammans med en belgisk chokladtryffel. Mumma!
I och med mitt intresse för belgisk öl har mina yngre barn redan fått ett gäng öl i ‘sina’ ölförråd. Alla från respektive barns födelseår. Även några av mina ‘normala’ vänners barn har fått födelseöl i present. Traditionen med att ge bort alkoholhaltiga drycker till nyfödda är inget nytt utan det har pågått i olika kulturer sedan urminnes tider. Dock är födelseöl inte så vanligt men det kan vi väl ändra på?

20130128-202538.jpg
Vilka öl ska man välja? Jag utgår från öl som åldras med värdighet och som tål att drickas med ett tjugotal år på nacken. Sedan tycker jag att det är kul när bryggåret står på flaskan, framför allt om ska ge bort det till någon ‘ofrälse’. Förutom ovan nämnda Chimay kan jag rekommendera ‘Kasteelbier Brune‘, ‘Stille Nacht‘, ‘Rodenbach Vintage‘ och ‘Gouden Carolus Cuvée van de Keizer‘. Den sistnämnda finns i två varianter och båda kan ni införskaffa på fredagens mastodontsläpp!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Trappist #2 Chimay

Från det minsta till det största. Chimay var de första trappistmunkarna att sälja öl kommersiellt och de var först med buteljera. Abbaye de Scourmont, som klostret heter, ligger vackert inlindat bland trä och jordbruk nära den franska gränsen i byn Chimay, därav namnet på ölen.

20130120-142533.jpg
Klostret började byggas av Westvleterenmunkar 1850 och de kämpade under knapra förhållanden i tolv år innan de var färdiga. Samma år, dvs 1862, producerade de sin första öl* ‘Bière Forte’ och genast började de sälja den till vanliga dödliga. Redan 1875 ekfatslagrade Chimay ölen och sålde den för en dyrare penning.

20130120-204452.jpg
Första hälften av 1900-talet var en tuff period för Chimaymunkarna. Både under första och andra världskriget plundrade och förstörde tyskarna klostret. Efter andra gången beslutade munkarna inte bara att bygga upp utan att modernisera och förbättra. Sagt och gjort, med fader Théodore och Jean De Clerck i spetsen placerade sig Chimay i framkant var det gällde forskning, utveckling och framåtsträvan…

20130120-212244.jpg
Det är ingen skräll att ölen bär färgerna röd, vit och blå. Munkarna här är väldigt frankofila. Som bilden visar brygger de tre olika öl** till försäljning. Svagast av dem är den rödaktiga, lite karamelliga ‘Chimay Rouge’ och den är inspirerad av ursprungsölen från 1862. Kraftigast och mörkast är Chimay Bleu’. Den lanserades som julöl 1948 men säljs sen en längre tid året om. Sist ut är ‘Chimay Triple’ men som föddes ‘Blanc’ 1968, det är den ljusaste och torraste av dem. Namnbytet gjordes 2002 i och med att munkarna släppte den vita på fat! Alla dessa finns på storflaskor (0,75l) och den blå finns på magnum och jeroboam.***

20130120-213709.jpg
På klostret lever det 20 munkar men om man räknar bryggeri, buteljering och marknadsföring plus alla de som jobbar med Chimayostarna kommer man upp i ett antal av ca 150 personer. Det är en ganska omfattande maskin och faktum är att det är en av de största arbetsgivarna i Hainaut (regionen/landskapet där Chimay ligger). Under 2011 producerade de 168500 hl och det gör dem absolut störst. Chimay är också den trappistöl som är lättast att få tag i, både här i Sverige men även utomlands och det är ingen skräll att de även dominerar exportsiffrorna bland trappisterna.
Det förtar inte att det är bra öl som fungerar utmärkt att lagra.

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Faktum är att munkarnas första batcher var en dortmunder som hette ‘Bavaria’ men ganska snart kom de på bättre tankar.

**Munkarna brygger en öl till sig själva, ‘Chimay Dorée’, som ibland slinker ut till oss ofrälse men det hör inte till vanligheterna.

***2004 buteljerade munkarna ‘Chimay Triple’ på magnum men mig veterligen är det enda året.

God jul!

Då var julafton över för detta år men det återstår ett par dagar kvar av julen. I Belgien har vi sett julöl (på riktigt) sedan 1938* då Gordon X-mas gjorde entré…

20121225-133150.jpg
Det finns de som gör åtskillnad på vinteröl (winterbieren/bières d’hiver) och julöl (kerstbieren/bières de noël) men jag kan inte se någon skillnad när det gäller smak, färg eller styrka. Alla öl som är bryggda till den här årstiden/högtiden kan både heta, se ut och smaka på en mängd olika sätt och det är snarare att de bara bryggs och finns tillgängliga under december månad. Visste ni förresten att Chimay Bleu som hade premiär 1948 från början var en julöl?

20121225-134041.jpg
Dock finns det vissa saker som är ganska typiska. Givetvis färgen. De flesta jul/vinteröl är mörka.
Sedan är det kryddsymfonin. Här skäms man inte för att ta hela kryddhyllan i anspråk men det är några kryddor som är mer förekommande än andra. Stjärnanis, ingefära, kanel, vanilj och muskot är vanligt förekommande men även olika typer av torkad frukt.
En annan ganska rolig sak, om än lite jobbig för oss ‘listare’, är att bryggarna ofta byter recept på sin jul/vinteröl från år till år.

20121225-135243.jpg
Hof ten Dormaal är ett lysande exempel på detta eftersom de använder sin vinteröl som en testbrygd för att se om det finns ett fortsatt intresse bland deras kunder att brygga den. Exempelvis 11:an på bilden är numer ‘Hof ten Dormaal Witloof’ medan 12:an som var smaksatt med rosblad inte fick något fortsatt förtroende. ‘Winter 13’ är en ‘wet hopped saison’ som jag än så länge inte har testat men det låter väldigt intressant!
Från mig till er, en fortsatt trevlig jul!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Stella Artois kom 1925 som en ‘julöl’ men jag räknar inte den…

Hommage till en superhjälte.

Utan honom ingen Chimay, utan honom ingen Duvel!
Strävan efter det nya kan göra oss blinda för det som var.
Vad det än må vara, glöm aldrig var du kom ifrån, glöm aldrig ditt ursprung och glöm aldrig din historia.

20121201-235600.jpg
Mannen jag talar om föddes i Bryssel 1902 och redan 1912 hade han förlorat båda föräldrarna.
Tuff start, men en bryggardotter och elva barn senare hade lyckan vänt.
Mannen jag talar om heter Jean De Clerck och förutom att han byggt upp bryggeri i Algeriet, hjälpt Artois och Van Roy i Wieze så har han renodlat De Konincks bryggeri i Antwerpen. Han har även hjälpt trappistbryggerierna Rochefort och Orval med bryggteknisk kunskap och konsultering.

20121202-000013.jpg
De Clerck var förutom lektor också författare till två volymer som anses vara grundstenar inom bryggerinäringen. ”Cours de Brasserie” (A Textbook of Brewing) är väl värda att titta efter i antikvariat om man har den läggningen. Förutom att han var professor på ‘École Supérieure de Brasserie’ i Leuven hann han också med att vara president i European Brewery Convention mellan 1963 och 1971.

20121202-164132.jpg
Två av De Clercks största bedrifter är för det första framtagningen av både den blå och den vita Chimayen. Tillsammans med fader Theodor kamperade de både 1948 när Chimay skulle ta fram en julöl som sedermera kom att bli Chimay Bleu och 1968 när ‘Trikoloren’ fullbordades i och med Chimay Blanc (Chimay Triple sedan 2002) lansering!
Den andra insatsen gjordes på Duvel Moortgat där det var De Clerck som renodlade den unika jäststammen (en ‘nedklippt’ McEwan’s-stam) och han gjorde den ljusa kraftiga djävulstripeln vi upplever idag möjlig. Duvel har en otroligt komplicerad jäsprocess och när den lanserades 1970 var den unik i sitt slag.
Jean De Clerck dog i Leuven 1978 och som en hyllning fick han sin sista vila på Chimaymunkarnas kyrkogård. Respekt!

Tack för uppmärksamheten

Röd november!

Ytterligare en orsak att öronmärka 29:e och 30:e november i kalendern. Stolt och rörd kan jag presentera att på vårt (Jens, Göran och Hans) 10-årskalas kommer jag som första bar i Sverige få servera Chimay Rouge au fût (på fat). Vissa av er stötte säkerligen på den under Stockholm Beer i år men det är en udda fågel kan jag lova!

20121113-211424.jpg

Väl mött och tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Belgisk öl är död! Leve belgisk öl!

I en IPAfierad värld är det svårt att göra sin röst hörd men jag ska sannerligen göra ett försök!

Det har kommit till min kännedom att det finns krogpersonal, ölkrögare och ‘ölkännare’ som säger att belgisk öl är död, ute och passé. De kan inte ha mer fel och det gör mig förvånad och förbannad men mest trött…

Alla som besökte Struises (ölvagn/beermobil) på Stockholm Beer förstår vad jag menar. En vagn laddad med trettio fat från 1,8% till 39%, allt från klassiska belgare till ultramoderna megastouts och smakprofiler över hela paletten.

Lägg därtill ett 150årigt munkbryggeri som presenterade inte mindre än två nyheter. Dels en jubileumsöl för att fira kalaset (se bild) och dels deras klassiker Chimay Rouge på fat. Hur häftigt är inte det?

20121021-222255.jpg
Vidare fanns det möjlighet att dricka ekologisk öl från Slaapmutske eller att som krögare boka upp sig på en unik one-off från ytterligare ett 150-årigt bryggeri (van Eecke/Het Sas). Totalt 12000 flaskor bryggdes av denna hyperspecialare. Ölen har fått det inte helt smidiga namnet ‘Nieuwe oogst – Fresh Harvest 2012- Hommelbier limited edition’. Håll utkik efter den. Antagligen dyr som poker men säkerligen god som guld!

I ytterligare en annan monter så en ny öl dagens ljus! I en begreppsöverflödig bransch ska jag mynta ett nytt! Lust Beer kan klassas som en ‘sessionsaison’. En modern, torrhumlad, lågalkoholhaltig belgare med anor från Vallonsk bondöl och med hög drinkabilitet! I samma monter kunde man uppleva traditionell belgisk öl bryggd till perfektion av Brasserie de Bellevaux.

Slutligen fanns det ytterligare ett gäng montrar som i vanlig ordning presenterade ett väl valt utbud av riktigt bra belgiska bryggerier såsom till exempel Abbaye des Rocs, Duvel Moortgat, Palm/Rodenbach, Boostels, Westmalle, 3 Fonteinen, van Steenberge osv.

Att belgisk öl skulle vara död är som synes en överdrift av sällan skådad magnitud och eftersom vi ser en generationsväxling bland belgiska bryggare som inte är rädda för nymodigheter och risktagande är många av dem istället nyskapande och med bagaget fullt av tradition. Ingen dålig kombination. Framtiden får utvisa om jag har rätt eller inte…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe