Vad är gruut?

I dagens humlestinna klimat är det svårt att se en ölvärld utan humle men fram till morernas intåg i Spanien på 700-talet fanns, enligt vad jag förstår, inte denna krydda i Europa.

20121207-111926.jpg
Väl här spred den sig som en löpeld, fick fäste i Böhmen och Bayern. I Hallertau finns första dokumenterade odlingen från 768 men man använde inte denna medicinalväxt i öl förrän 1079 och resten är historia…

20121207-112914.jpg
Häromdagen skrev jag om Steenbrugge som då är en av få öl UTAN humle. I Belgien har man nämligen druckit öl sen Jesus gick i kortbyxor och innan humlens inmarsch så använde sig bryggarna av en kryddblandning som heter gruut/gruit och i många belgiska byar finns det fortfarande ett gruuthuse även om det agerar museum eller något annat idag.

20121207-113611.jpg
Dessa kryddblandningar såg olika ut varthän man kom men i huvudsak använde man sig av rölleka, myrten, rosmarin, salvia och lagerblad. Bruggeborna skilde sig en aning från de övriga eftersom deras gruut bestod av torkad pors.
I Gent har vi sedan 2009 ett bryggeri som heter Gentse Stadsbrouwerij. Med An de Splenter i spetsen brygger de fem gruutöl. Väl värda att testa!

20121207-114518.jpg
Vad skiljer en humlekryddad öl mot en gruutöl?
Det finns lite för få gruutöl för att kunna sedimentera några konstaterande men vi gör ett försök.
När vi pratar om öl på 5-6% så är skillnaderna små, däremot när alkoholen kryper upp i procent gör gruuten ölen känns flyktigare. Humlen hjälper till att bygga alkoholstarka öl på ett mer komplext sätt. Sedan har vi den konserverande effekten som humle besitter, den finns inte i gruut.
Jag hoppas att fler vågar anamma sin historia och testar att brygga en gruutöl!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Bryggarhelgon

Om man besöker ett bryggeri som har mer än femtio år på nacken kan man vara ganska säker på att det finns en absid med ett bryggerihelgon någonstans.

20121205-212600.jpg
Helgonet jag refererar till är St Arnold(us) av Soisson och min gubbe föddes i Tiegem i Flandern 1040. Det finns de som helgar ett gäng Arnoldosar i Oudenaarde eller Arnulf från Metz. Kul för dem, men mitt är bättre!

20121205-212658.jpg
Min och de flesta bryggares helgon är mest känd för att han var bryggare och fick bönderna att dricka öl istället för vatten under pesten. Det räddade mången lantbrukare eftersom ölet genom koket var destillerat och tämligen rent. Mer öl till folket!

20121205-212858.jpg
Under slutet av sin korta karriär så retirerade pacifisten Arnold till klostret St Peters i Oudenburg. Där dog han 1087 och där återfinns hans reliker, han blev helgonförklarad 1121.

20121205-213258.jpg
Steenbrugge är ett annat namn för St Peters och det är även en öl som är uppfunnen och ursprungligen bryggd av Paul Venneste på bryggeriet Gouden Boom i Brugge. Dubbeln kom 1980 och tripeln 1990 och var att dö för! Nu för tiden ägs de av Palm, Paul är borta och ölen är annorlunda…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Håll utkik!

In Gent finns det ett spektakulärt torn som går under namnet ‘Belfort’. Tornet byggdes 1313 och har under åren agerat som bland annat utkikstorn och klocktorn.

20121204-190927.jpg
Tornet som är 91 meter högt har en för oss ölkännare bekant vindflöjel. Förr sa man att den var hämtad från Konstantinopel under kejsartiden men senare forskning har visat att den är tillverkad och uppförd i Gent 1377. Vindflöjeln är 3,5 m och av koppar som sedan förgyllts med brons.

20121204-191848.jpg
Den gyllene draken, ”Gulden Draak” har sänkt mången dyckesbroder under årens lopp. Mäktig, förrädisk belgisk brune eller med tanke på den lätta kroppen möjligen en belgisk barley wine. Numer har ‘Draken’ två syskon. Dels julvarianten som går under namnet ‘vintage’ och dels ‘9000 Quadrupel’ som är en öl som togs fram till 25-årsjubileumet för orginalet 2011

20121204-192142.jpg
Förutom ölen, de 52 klockorna med sitt klockspel och en mängd andra saker är självklart tornet sprickfärdigt med historia. Jag bjuder på en skröna:
Vi flyttar oss till 1500-talet när Gent (på franska Gand, slående likt ‘gant’ som betyder handske) är en metropol och dåvarande kejsaren Karl V (Gouden Carolus, Keizer Karel eller Charles Quint) tar upp dåvarande franske monarken Frans I i tornet och för att påvisa sin makt och storhet lär han ha sagt:
”Je mettrais Paris dans mon gant” (Jag får plats med Paris i min handske)

20121204-210047.jpg
Imorgon ska jag lägga upp en bild på de tre drakarna i samlad tropp…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Himmel eller pannkaka?

Ingen är gladare än jag att det finns EN vettig lambic i ordinarie sortiment på Systembolaget men det är inte utan att det finns lite smolk i glädjebägaren…

20121203-213207.jpg
…låt oss dra oss 130 år tillbaks i tiden. 1882 slogs dörrarna till Vanderveldens guezestekerij och bryggeri upp och serverade egenblandade lambicer till syrasökande gäster. Etablissemanget trotsade två världskrig, en hippiegeneration och ett glättigt 80-tal men 2003 var det slut. Hur kom det sig?

20121203-215638.jpg
Fasaden till caféet har varit representerat i varenda ölbok om belgisk öl under hela 1900-talet kan jag lova. Nå, varför gick det åt pipan (fyndigt?!). Vissa tungor säger att 80-åriga Henri Vandervelden inte uppfyllde hälsokraven, snälla tungor menar att det inte fanns någon i familjen som ville ta över stafettpinnen och hålla lågan brinnande medan onda tungor menar att Vandervelden helt enkelt gjorde sin avkommor mer eller mindre arvlösa. Anledningen lär ha varit en gammal piporgel av märket Mortier (Antwerpen). Enligt ryktet sålde avkommorna orgeln till en amerikan från Arizona när Henri inte var hemma. Väl hemma blev han så rosenrasande att de hade sålt hans gamla släktklenod att han la ner allt och drog sig tillbaka.

20121203-222534.jpg
Många trodde det var slutet för den anrika lambicen men två unga män ville annorlunda. Den första oktober 2006 hade Roland de Bus och Gert Christiaens nypremiär med en kriek döpt till ‘Oud Beersel’ och de pratade vitt och brett (fyndigt?!) om hur de skulle dra in pengar och starta upp ett eget bryggeri. Sex år senare så har de blivit ett enmansband (Roland gav upp) och fortfarande köper Gert all lambic från Boon (förvisso bryggd efter Vanderveldens recept sägs det) och det han gör är att han lägger dem på gamla fat från Oud Beersel. Bryggeriet är numer ett museum i vardande som får hjälp av Belgiens motsvarighet till Martin Timell i någon makeover såpa…

20121203-224727.jpg
Vad säger man? Nåväl, vi låter väl Gert hållas lite men ‘mycket snack och lite verkstad’ håller inte i all evighet. Får man tag i Vanderveldens produkter är det värt att öppna plånboken. Mycket bra! Krieken fanns sist jag var på Bier Circus vill jag minnas…
Den 15:e december firar de 130-årsjubileum om man är sugen. Kan nog bli ett syrligt kalas!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Första advent

Första ljuset brinner och jag har varit ute och filmat lite idag.
Titta gärna den 15:e december här så får ni er ett gott skratt åtminstone.
Min tanke är att jag ska bjuda på en svensk jultradition med belgisk knorr. Håll till godo!

20121202-211119.jpg
Idag tänkte jag visa på ett lite annorlunda ‘mummarecept’. Denna dryck som varenda svensk familj har gjort till sin egen och som bara dyker upp kring jul. Det de flesta inte vet är urprunget till dessa dekokter var en öl bryggd av Christian Mumme på ett bryggeri i tyska Braunsweig redan 1492!

20121202-211908.jpg
Min variant är självklart en belgisk variant som jag kallar ‘Dolle-mumma’ och med bryggarens tillåtelse har jag till och med fått servera den på en tillställning! Han skrev i och för sig att ”it’s a funny idea, but the result may be awful” men vad vet han…
Resultatet blev grymt och med en finurlig tvist. Väl värt att testa!

20121202-212608.jpg
Jag inser att det kan vara klurigt att komma över dessa öl men då är min uppmaning att våga bryta gränserna och inte köra på inrutade vägar av gammal vana. Tryck på med något annorlunda. Våga chansa!
Mitt recept är hur som helst följande:
1 del Dulle Teve
1 del Dolle Stout (Special Extra Export Stout)
1 del sockerdricka (eller något mindre om du inte är söttorsk)
10 cl Sherry (amantillado, tycker jag)
Blanda och servera.

20121202-214927.jpg
Smaklig!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Hommage till en superhjälte.

Utan honom ingen Chimay, utan honom ingen Duvel!
Strävan efter det nya kan göra oss blinda för det som var.
Vad det än må vara, glöm aldrig var du kom ifrån, glöm aldrig ditt ursprung och glöm aldrig din historia.

20121201-235600.jpg
Mannen jag talar om föddes i Bryssel 1902 och redan 1912 hade han förlorat båda föräldrarna.
Tuff start, men en bryggardotter och elva barn senare hade lyckan vänt.
Mannen jag talar om heter Jean De Clerck och förutom att han byggt upp bryggeri i Algeriet, hjälpt Artois och Van Roy i Wieze så har han renodlat De Konincks bryggeri i Antwerpen. Han har även hjälpt trappistbryggerierna Rochefort och Orval med bryggteknisk kunskap och konsultering.

20121202-000013.jpg
De Clerck var förutom lektor också författare till två volymer som anses vara grundstenar inom bryggerinäringen. ”Cours de Brasserie” (A Textbook of Brewing) är väl värda att titta efter i antikvariat om man har den läggningen. Förutom att han var professor på ‘École Supérieure de Brasserie’ i Leuven hann han också med att vara president i European Brewery Convention mellan 1963 och 1971.

20121202-164132.jpg
Två av De Clercks största bedrifter är för det första framtagningen av både den blå och den vita Chimayen. Tillsammans med fader Theodor kamperade de både 1948 när Chimay skulle ta fram en julöl som sedermera kom att bli Chimay Bleu och 1968 när ‘Trikoloren’ fullbordades i och med Chimay Blanc (Chimay Triple sedan 2002) lansering!
Den andra insatsen gjordes på Duvel Moortgat där det var De Clerck som renodlade den unika jäststammen (en ‘nedklippt’ McEwan’s-stam) och han gjorde den ljusa kraftiga djävulstripeln vi upplever idag möjlig. Duvel har en otroligt komplicerad jäsprocess och när den lanserades 1970 var den unik i sitt slag.
Jean De Clerck dog i Leuven 1978 och som en hyllning fick han sin sista vila på Chimaymunkarnas kyrkogård. Respekt!

Tack för uppmärksamheten

Den första klunken öl.

Idag tänkte jag dela med mig av Philippe Delerms (i översättning av Anders Bodegård) betraktelse kring öl. Tänkvärt eller skitsnack, bedöm själva men ta med er den när ni dricker öl i helgen…

20121130-144619.jpg
”Den första klunken öl.
Det är bara den som räknas. De andra blir alltmer utdragna, alltmer beskedliga, tillför bara en ljummen klibbighet, något slarvigt svulstigt. Den sista återfinner kanske, med avslutandets klarsynthet, någonting av samma must…
Men den första klunken! Klunk? Det börjar långt innan den slinker ner. Redan det porlande guldet mot läpparna, en friskhet som späs på av skummet, som sedan rinner sakta över gommen en lycka silad genom beskhet. Så lång den känns, den första klunken! Man tar den med detsamma, med en glupskhet som är låtsad instinkt. Egentligen är allting givet: mängden, detta lagom mycket som ger en idealisk start; det omedelbara välbefinnandet, framhävt av en suck eller ett smackande, eller av en tystnad som bräcker båda; den bedrägliga känslan av en njutning som vetter mot oändligheten…

20121130-145150.jpg
Fast man vet det. Att man redan rättslig det bästa till livs. Man ställer ner sitt glas, ja man skjuter undan det en bit på det fyrkantiga underläget. Man gottar sig åt färgen, oäkta honung, kylig sol. Genom en hel ritual av saktmodig och väntan vill man ta herraväldet över undret som just har både skett och flytt. Man läser belåtet på glasets utsida det rätta namnet på det öl man har beställt. Men kärl och innehåll kan fråga och svara varandra i det oändliga, det blir ändå ingen mer gång. Man skulle vilja bevara det rena guldets hemlighet, gjuta in den i formler. Men vid sitt lilla vita bord, bestänkt av sol, kan den besvikne alkemisten endast rädda skenet och häller i sig mer och mer, med allt mindre glädje. Det är en bitter lycka: man dricker för att glömma den första klunken.”

20121130-145456.jpg
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Mina belgiska bebisar

Bara timmar kvar innan festen och en oväntad andningsstund! Nu är det 232 minuter till pressen får smaka PX och 13920 sekunder till resten av världen får smaka denna min tredje belgobebis.

20121129-102728.jpg
Det är också tredje gången som jag samarbetar med Dany de Smet på Slaapmutske. En fantastisk bryggare med ett öppet sinne och snabb från tanke till handling.
Första ölen vi gjorde tillsammans var den förra jubileumsölen ‘Pressklubben 10 Anniversary Ale’ som vi tog fram i anslutning till Pressklubbens tioårsjubileum.

20121129-103336.jpg
Den gången hade jag en idé och över telefon så beskrev jag färg, beska, ungefär hur den skulle smaka, styrka och humle (East Kent Goldings). Dany tyckte att det vore kul att torrhumla ölen och så fick det bli. Resultatet blev enastående! Mer eller mindre ‘spot on’…

20121129-104238.jpg
Följande samarbete var helt annorlunda! Då bestämde nämligen Systembolaget hur ölen skulle bli, åtminstone indirekt. I september 2011 fick jag ta del av en offertförfrågan från dem. De frågade efter en sommarale från Belgien eller Holland som skulle lanseras i maj 2012. Eftersom jag känner de flesta belgarna (dvs ölen) insåg jag att ölen Systemet frågade efter inte fanns i Belgien så jag antog att offerten var skräddarsydd för en holländare. Så lätt ska de inte få den, tänkte jag, och ringde Dany och läste offerten rakt upp och ner. Åtta månader senare stod den på hyllorna! Mäktig känsla…

20121129-105154.jpg
Så var det den senaste i raden av Dany/Jens öl! Från att ha diskuterat denna öl i närmare ett år så blev det ett aning slumpartat resultat. Dany är en man med många järn i elden och i våras var vi inne på att ekfatslagra men sen kom sommaren och hela projektet rann ut i sanden. Men när hösten kom och jag insåg att det började brinna i knutarna tog jag kontakt med Dany. Då visade det sig att han hade improviserat och testat lite med en ny öl. Han hade inte testat den själv, han visste inte riktigt hur den skull bli men eftersom tiden var knapp och av erfarenhet gör han aldrig dålig öl så jag tog detta oprövade kort! Hur illa kan en enkelhumlad (Tettnanger) tripel från Slaapmutske bli?
”Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles…
…alldeles underbar!”

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

KALASDAGAR!

Anledningen till att det kommer att vara lite tyst här är att jag har ett 10-årskalas att styra upp.
Jag har nämligen jobbat på Pressklubben i Stockholm i över tio år och kommer ha ett litet kalas i dagarna två med start idag. Bland mycket annat kommer vi även servera detta:

20121129-085118.jpg
Jag hoppas vi ses där!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe