En farhåga i natten…

– Du Jens, nu kommer det tre belgare…
Hur ofta har jag inte fått det sagt till mig, gärna med lite oro i rösten och hur ofta har jag inte blivit sjukt besviken på den okunskap belgarna besitter om deras eget flytande guld.

20121218-001037.jpg
Jag menar inte att de ska var lika insnöade som jag men det är sorgligt hur lite de vet och vad lite de har testat. Hade det inte varit för exporten som numer är över 60% så tror jag den belgiska trenden hade fallit handlöst, men tack vare den ökar volymerna och det bildas fler och fler bryggerier. Beroende på hur man räknar så finns det ungefär 165-170 bryggerier nu och det är inte belgarnas förtjänst!

20121218-003231.jpg
Belgarna dricker mindre och mindre öl varje år vilket för mig är ofattbart. Dock hoppas jag att det är de stora som får stryka på foten men det har jag inga siffror på. Den lilla klick som dricker ‘utländsk’ öl (endast 8%) får sig åtminstone en ögonöppnare men det är fortfarande en hyfsat stor andel tradition och vi-vet-bäst-mentalitet. Balansgången här är känslig och svår. Samtidigt som man vill ha kvar det genuint belgiska får man inse att det kanske inte räcker. I en föränderlig värld krävs förnyelse. Det finns helt enkelt för få Skrubbar i världen!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Tredje advent

Trean brinner lika mycket som det gör i knutarna så här innan jul. Dags för ytterligare julgottis med belgisk touch. N’Ice Chouffekorv står på programmet.

20121216-122115.jpg
Vad vore ett julbord utan korv? Som midsommar utan sill. Otänkbart.
När du ändå tar dig tid att göra korv, se då till att göra en ordentlig sats!
Vi malde 3 kg ekologisk gris som vi blandade med två kokta gula lökar och 1 1/2 kg kokt potatis.
Vätskan bestod av 7 1/2 dl fet mjölk och en flaska N’Ice Chouffe (75 cl) och 3 msk koncentrerad oxfond. Från kryddhyllan tog vi ingefära, vitpeppar, salt, nejlikor, kryddpeppar. Allt i malen form och här kryddar du efter tycke och smak. Var inte blygsam med saltet.

20121216-124031.jpg
Efter att ha blandat det väl så är det dags för stoppningen. Trä på ett välskött fjälster på korvhornet och sedan är det bara att köra igång. Ett visst mått av försiktighet och att vara flera är två saker man bör ha i åtanke.

20121216-124812.jpg
Innan servering låter ni korven ligga och sjuda (knappt) i vatten, kryddpeppar och lagerblad under ca 45 min. Servera med någon härlig senap och bara ha det gött!

20121216-125402.jpg
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Amerikansk dubbelmoral, dubbelt upp.

Landet i väst är bra på många sett men det finns ett par saker där de både vill ha kakan och äta den. Jag tänker på sex och droger. Wow, som en löpsedel på Expressen!
Vad har detta med belgisk öl att göra, undrar ni? Jo, jag har två exempel där just den amerikanska moralens tvetydighet har fått belgare att ändra på sina etiketter för att kunna sälja sin öl på andra sidan Atlanten.

20121215-123539.jpg
Vi flyttar oss tillbaka till 1980. Pierre Celis (Hoegaardens grundare) får ett uppdrag att brygga en festivalöl för ett gille i Diest. Han brygger en kraftig ambrée som döps till ‘Diesters Bier’. På grund av att han lånat namnet ifrån en historisk brygd (mörk och svag öl) som sedan 1966 geografiskt skyddad fick Celis lov att ändra namnet för att undvika en rättsprocess. Från och med 1982 heter ölen ‘Verboden Vrucht’ (den förbjudna frukten) och etiketten blir en pastisch på en Rubensmålning.
När den sedermera ska exporteras till USA så kräver de att Celis gör om etiketten ytterligare en gång på grund av dess ekivoka utseende! Hycklare i kvadrat…

20121215-133207.jpg
Tidsmaskinen för oss fram till 2007-2008 någonting. Struises julöl ‘Tsjeeses’ och dess ekfatslagrade storebror* ‘Tsjeeses Reserva’ har en något drogliberal etikett som tydligen ska ha urskiljts i en molnformation en ‘molnig’ natt! Hum? Senare när den ska gå på export till staterna blir det ramaskri. Det går INTE ha en tomte med tydligt påverkad blick. Istället för att göra en helt ny etikett valde Struise ett i mina ögon roligare alternativ…

20121215-140638.jpg
…då man retuscherade bort röken och satte solglasögon på gubben. Tji fick moraltanterna och skenheligheten såg sig själv i spegeln!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Fram till 2009 låg Reservan på calvadosfat. Nu ligger den på cognacsfat…

Hommage till en magiker…

Han kallar sig galen, jag kallar honom trollkarl.
Kristiaan (Kris) Marie Boniface Herteleer är en man med magiska egenskaper och en karisma som omfamnar en. Konstnär, arkitekt men framför allt bryggare.

20121213-231907.jpg
Att uppbringa de öl som Kris gör är magi i sig.
Fantastiska små underverk med en Dolliansk tvist.
Komplexa smaksensationer som får smaklökarna att slå dubbla volter och klia sig i huvudet.
Utan ‘hokus pokus’ men med ‘abra kadabra’ och ‘sim salabim’.

20121213-232243.jpg
Förutom en fantastisk portfölj med ‘standardöl’ har Kris även ett antal ekfatslagrade produkter som får människor att hjula och Skrubbar att ta omvägar…
I min bok har även världens bästa öl kommit från hans hand.

20121213-232724.jpg
Magiska, gudomliga och helt oöverträffade Stille Nacht (Grand) Reserva 2000.
Gud gav världen Kris och Kris gav världen resten…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Rövare och banditer…

Jag vet inget annat land där skurkar, stråtrövare och bovar får så mycket uppmärksamhet i ölvärlden som i Belgien. Det finns något slags romantiskt frihetskämpeskimmer som skulle kunna kategoriseras som Brysselsyndrom…

20121212-225416.jpg
Till att börja med har vi Brigand som på franska betyder just stråtrövare. Briganderna i Belgien var ett gäng flamländska bönder som 1798 med grepar och spadar återerövrade det viktigt strategiskt belägna kastellet Ingelmunster* från de franska soldater som belägrade det. Sedan dess har ‘nyckeln till Flandern’, som kastellet också kallas varit under flamländsk fana. 1986 köpte familjen Van Honsebrouck den lilla pärlan men redan 1982 började de brygga ölen. Brigand är en frisk, krispig tripel som ibland kallas ölens motsvarighet till Alsacevin.

20121212-230351.jpg
Vidare bjuder vi en hemsk figur vid namn Antoine Joseph Moneuse. Den här snubben hade ett rövarband som kallades ‘Chauffeurs de Nord’ .Han var mest känd för att när han hade rånat sina offer så tog han deras skor och fjuttade eld på deras fotsulor. Kul kille…
Hur som helst är han avlägsen släkt med bryggerifrun Marie-Robert Purtois och därför har han fått en öl uppkallad efter sig. Hur är den? En semifunky ambree som kom till världen 1988 mjuk, torr och med skön karamellighet. Passa på om ni springer på…

20121212-232050.jpg
Sist ut bland dessa banditer är en ung pojk från ett ungt bryggeri men som drivs av gamla stötar.
Jan de Lichte var endast 22 år när han togs fast och blev dekapiterad på stortorget i Aalst. Då hade han gäckat lagen och agerat flamländsk Robin Hood ett tag. En av Belgiens mest potenta veteöl döljer sig bakom namnet. Makalöst god, bryggd med fyra sädesslag** och en riktig sommarkvällssmekning.

Tack för stulen uppmärksamhet/
Jens Skrubbe

*Ingelmunster var från början ett kloster bildat av engelska missionärer på 600-talet, därav namnet. Anglo Monasterum blev till Ingelmunster…
**korn, vete, bovete och havre

Om att hålla färgen…

Nå, finns det färgkoder inom den belgiska ölvärlden? Fruktölen har en ganska tydlig kod men finns den även på ‘vanlig’ belgisk öl. Ska man passa sig för svarta etiketter eller är det koriander i öl med grön kapsyl? Vitt = innehåller vete och blå = innehåller smurf*?

20121211-204506.jpg
Vissa och mestadels klosterale pysslar med färgkoder men man får inte ta dessa för sanningar. Floreffe från Lefebvre har en tydlig kod och de får agera tumregel men det finns många undantag. Många blonda öl kring 6% har den historiskt sätt gjort den gröna färgen till sin, på senare har den gula färgen siktats på blondisar. Det kan bero på en ökad flora av ekologisk öl som självklart grönfärgar sina etiketter och kapsyler…

20121211-205856.jpg
Rött är förknippat med mörk öl, dock av olika styrka. Det kan vara både ‘brunes’ och ‘dubblar’ men sällan öl över 8%. Just rödfärgade öl kanske har den tydligast markerade färgkoden av belgiska öl. Det finns en uppsjö…

20121211-211617.jpg
Vidare har vi gult på tapeten. Gult eller guld är den klassiska tripelfärgen eller färgen på stark, mullig och kraftig ljus ale. Likt den förrädiska lättdruckna ölen har, men framför allt hade många ‘triplar’ den gyllene kulöre. Nu för tiden klär blått triplar till höger och vänster men…

20121211-223344.jpg
…för vissa tillhör blå den mörka, kraftiga och mäktiga mörka ölen över 8%. Jag är inte säker om allt detta är ett imaginärt spöke i mitt huvud eller om det faktiskt finns en kod. Vi får fråga Dan Brown…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*vit, silver och babyblått är ganska vanligt på veteöl dock tror jag inte man offrar smurf på blå öl, de är utrotningshotade…

Ljus i mörkret…

Maken till glädje när jag idag sprang på ett gäng Saison Dupont kan beskrivas som minst sagt stor. Man blir ganska mörk i blicken när man går in på Systembolaget så här års. Det är stouter, porters och mörka julöl så långt ögat når. Trevligt förvisso och säsongen kräver månne detta men för en Tripel och Saisonmänniska som mig kan det bli lite enahanda…

20121210-171838.jpg
Saison Dupont* är en öl sprungen ur vallonsk bondöltradition, bryggd till perfektion av Brasserie Dupont. Detta är den moderna och den kommersiella saisonens urmoder. Torr som Sahara och fruktig som Eden. Tämligen oförändrad sedan födelsen 1920 bestående av 100% Dingemans pilsnermalt och behagligt kryddad med East Kent Goldings och Styrian Goldings.
Saisonöl levde ett tämligen undanskymt liv tills en importör vid namn Don Freiberg såg till att den kom till USA och resten är som man brukar säga historia…

20121210-190044.jpg
1990 kom Saison Dupont Biologique och det var den första ekologiska ölen i Belgien. Något svagare än sitt äldre syskon men i övrigt en fullvärdig medlem bland de belgiska saisonerna.
Förra året (2011) släppte Dupontarna en torrhumlad variant (Saison Dupont Cuvée Dryhopping) för första gången och det fortsatte de med i år. Vansinnigt trevlig produkt även om den bara släpps på magnumflaska (och fat till ett fåtal lyckliga) vilket kan vara lite mycket en måndagskväll…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Ölnördsfakta:
IBU: 32
EBC: 11
OG: 1054
FG: 1006
93% utjäsning

Andra advent

Snöig, kylig söndag och med en påtänd veke nummer två.
Idag tänkte jag presentera två juliga smaskigheter, en klassiker och en belgoinfluerad sötsak.

20121209-170331.jpg
Först ut är som sagt en klassiker med en treenighet av produkter som jag tror gjordes för varandra!
Enkelt men vansinnigt gott. Pepparkaka, Stiltonost och kraftig, smakrik mörk eller bärnstensfärgad belgisk öl (trappister eller julöl funkar). I mitt fall tog jag en Tsjeeses från Struise. Härligt!

20121209-170952.jpg
Smaskighet två är också enkel men med några fler moment innan magen får sitt. Här tänkte jag presentera en vit chokladtryffel med julig och belgisk touch.
Smält belgisk vit choklad (150 gr) i vattenbad och dra av plattan. Värm samtidigt upp vispgrädde (1dl) stjärnans, kanel, ingefära och julöl (5cl) till 60-70 grader. Jag valde Carolus Christmas. Sila bort kryddorna från grädden och vispa sakta ner den i chokladen. Låt smeten svalna och när den nått lämlig temperatur och konsistens rullar man små kulor och lägger dem på en plåt med bakplåtspapper. Man kan välja att pynta dem…

20121209-172105.jpg
Smaklig spis…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Medvetet varm öl!

När Tom Waits sjunger ”Warm beer and cold women” syftar han nog inte på belgisk glühkriek och kvinnor från Dinant, eller? Huruvida kvinnorna i Dinant är kalla kan jag inte svara på men jag har testat fyra olika glühkrieks. Det finns en trevlig festival i Essen där alla belgiska julöl (runt 160) presenteras. Den går av stapeln nästa helg om ni är sugna.

20121208-101850.jpg
Liefmans Glühkriek är en återkommande produkt kring jul och serverar man den som den ska, dvs vid 70 graders temperatur, så är det en upplevelse och en prisvärd sådan. Gärna tillsammans med en pepparkaka…

20121208-160159.jpg
Sedan finns det två varianter, ”Timmermans Warme Kriek” och ”St Louis Premium Glühkriek”, som är något för söta och med aningens mycket artificiell körsbärssmak (tänk björnklister eller barnmedicin). Nja, med god vilja sådär…

20121208-162741.jpg
Den absolut godaste går tyvärr inte att få tag och jag ber om ursäkt och är ledsen för det. Jag vill nämligen inte uppfattas som pompös eller kaxig men ”Hiete Kriek” från 3 Fonteinen är utan konkurrens så till den milda grad god att jag uteslutande kunde dricka den från sen november till mitten på mars!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe