Söndagen före påsken kallas som bekant palmsöndagen och vad passar bättre än att redogöra lite om bryggeriet Palm. Palm är numer en koncern bestående av några bryggerier, där vissa fortfarande brygger under sin egen flagg medan andra är inkorporerade*, och de tillhör Belgiens stora ölproducenter med en årsproduktion på 1200000 hl!
Trots anor från 1747** så tog det ända till efter första världskriget innan saker och ting började ta fart. Bryggeriet, som då hette De Hoorn, blev helt utplånat 1914 av tyskarna, men ur askan i elden. Arthur Van Roy valde att bygga upp ett toppmodernt bryggeri ovanpå ruinerna och det var samma Van Roy som 1929 lanserade ‘Speciale Palm’, en öl som numer är symtomatiskt med hela bryggeriet och en öltyp som kallades/kallas ‘la Belge.
‘
I sanningens namn så är det inte Palm, med den mäktiga bryggarhästen på sin logga, som får ölkonnässören att höja på ögonbrynen, även om de gör små försök, utan framförallt bryggerierna Rodenbach och Boon. Rodenbach ölportfölj med några stabila, härliga oud bruins och några riktigt häftiga öl som släpps i små volymer och Boon med sin spontanjästa små underverk. En jämn uppställning lambicer under eget namn och sedan några stycken från nedlagda bryggerier för att hålla produkterna och deras historia levande.
Palm orsakade ramaskri och tumult bland några bryggerier, bland andra Dolle och Westvleteren, i Västflandern 1998 när de ströp jästförsäljningen av den åtråvärda Rodenbachjästen. Onödigt och ogint kan man tycka men utan den aktionen hade världen inte skådat världens bästa öl!
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe
*Rodenbach, Boon, Gouden Boom m.fl.
**Det finns dokument som talar om ölbryggning redan 1597 men sedan 1747 har bryggeriet legat i Steenhuffel.
Belgisk öl enligt Skrubbe 