Palmsöndagen

Söndagen före påsken kallas som bekant palmsöndagen och vad passar bättre än att redogöra lite om bryggeriet Palm. Palm är numer en koncern bestående av några bryggerier, där vissa fortfarande brygger under sin egen flagg medan andra är inkorporerade*, och de tillhör Belgiens stora ölproducenter med en årsproduktion på 1200000 hl!

20130324-205210.jpg
Trots anor från 1747** så tog det ända till efter första världskriget innan saker och ting började ta fart. Bryggeriet, som då hette De Hoorn, blev helt utplånat 1914 av tyskarna, men ur askan i elden. Arthur Van Roy valde att bygga upp ett toppmodernt bryggeri ovanpå ruinerna och det var samma Van Roy som 1929 lanserade ‘Speciale Palm’, en öl som numer är symtomatiskt med hela bryggeriet och en öltyp som kallades/kallas ‘la Belge.

20130324-210708.jpg
I sanningens namn så är det inte Palm, med den mäktiga bryggarhästen på sin logga, som får ölkonnässören att höja på ögonbrynen, även om de gör små försök, utan framförallt bryggerierna Rodenbach och Boon. Rodenbach ölportfölj med några stabila, härliga oud bruins och några riktigt häftiga öl som släpps i små volymer och Boon med sin spontanjästa små underverk. En jämn uppställning lambicer under eget namn och sedan några stycken från nedlagda bryggerier för att hålla produkterna och deras historia levande.

20130324-214804.jpg
Palm orsakade ramaskri och tumult bland några bryggerier, bland andra Dolle och Westvleteren, i Västflandern 1998 när de ströp jästförsäljningen av den åtråvärda Rodenbachjästen. Onödigt och ogint kan man tycka men utan den aktionen hade världen inte skådat världens bästa öl!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Rodenbach, Boon, Gouden Boom m.fl.

**Det finns dokument som talar om ölbryggning redan 1597 men sedan 1747 har bryggeriet legat i Steenhuffel.

Belgosläpp den 1:a mars

Då var det dags att sälla sig till skaran och rätta sig i leden igen. Om tre dagar släpper Systembolaget en mängd häftiga öl igen. Tack och lov är de inte lika blodigt för oss belgovänner den här gången. Det är värre för alldrickarna, mången plånbok kommer vara öm i skinnet på lördag!

20130226-190124.jpg
Helt smärtfritt är det dock inte! De belgarna som kommer är tagna ur den högre ekonomiska skolan men om man ser det ur tillgänglighetssynpunkt och ur smaksynpunkt ska vi skatta oss lyckliga. Det är tre belgobelgare och två blandlandsbelgare som dyker upp!

20130226-190204.jpg
Bland inhemskingarna ser vi åter igen att Bosteels champagneöl* ‘DeuS Brut des Flandres’ får chansen att förföra sin publik. Hade det varit för sex månader sen hade jag tipsat er att köpa och ställa undan men nu är jag inte lika övertygad längre. Däremot tycker jag ni definitivt ska köpa några flaskor för att ha under året. Det är sannerligen en majestätisk dryck!

20130226-192836.jpg
Något som har många år i källaren framför sig förutsatt att ni har tålamod och karaktär är ‘Cuvée de Ranke’ från bryggeriet De Ranke. Heliga makaroner, vilket bryggd och vilket tilltalande pris. Detta är något så ovanligt som en mengbier** och de växer inte på träden. Syra och komplexitet i svindlande dans. Kan drickas nu men som sagt göm dem gärna några år.

20130226-192916.jpg
På tal om syra så har vi som sista belgobelgare en äkta kriek***. Äntligen! Syratorskar har ett ganska skralt utbud i det ordinarie sortimentet normalt sett men nu får de chans att visa att ‘Boon Oude Kriek’ ska ha en fast plats i hyllorna. Producent är som namnet antyder Boon. Smäktande frukt, torr och ljuvlig. Låt den få leka till, utan och i mat. Länge leve lambicen!

20130226-193038.jpg
Båda blandlandsbelgarna har svenskt ursprung (med lite danskt inslag i den ena.) Superduperkul! Heja Stefan och Henok. Brewmance skrev jag om redan förra månaden på grund av ett misstag som vi lämna därhän. Nu har jag testat den och det var sannerligen ingen blygsam produkt! Herre min skapare. Jag ser i och för sig gärna att den står till sig i källaren, minst tre år…

20130226-193254.jpg
Avslutande har vi Stefans trestegsraket, Mohawk Double Rocket. Även här har Dirk varit inblandad och det avslöjar nästan den näst intill otroliga innehållet och tillvägagångssättet. Eller vad sägs om en blandning av en dIPA och Imperial Stout, jäst med champagnejäst. Som om inte det var nog har ölen vilat på både Jack Daniels och Heaven Hill-fat. Jag ljuger inte om jag är sjukt nyfiken på denna MONSTERÖL!
Vi ses i kön…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Champagneöl är en öl som genomgått champagnemetoden. Dvs att man tagit bort jästen genom att snurra flaskan i åtta månader, frysa ner flaskhalsen och sedan slå bort ispluggen med jästen i.

**Mengbier betyder och är en typ av blandöl. I De Rankes fall så blandar man 2/3 oudbruin och 1/3 lambic från Girardin

***Kriek är en spontanjäst körsbärsöl där man blandar färska körsbär med en tvåårig lambic

Hålla liv i traditioner?

St Eriks och Poppelmans i all ära men i övrigt är vi ganska dåliga i Sverige på att hålla liv i gamla, nedlagda öl eller etiketter. Det finns en mängd bryggerier som man skulle kunna skylta med eller plocka idéer ifrån. Jag tror inte den tanken är så dum…

20130211-145857.jpg
…och i Belgien finns det några bryggerier som jobbar så.
Först ut av min exempel är Huyghe som plockat upp massor av nedlagda bryggeriers produkter runt Gent. De menar att mångfalden gynnar dem. Biertoren (1993), Vieille Villers (1994) och Damy (1994) är några anrika bryggerier vars öl som lever kvar tack vare Huyghe. Huruvida det är unika öl eller ens bryggt på orginalrecept låter jag vara osagt.

20130211-151159.jpg
Vidare har vi Frank Boon som är de förlorade lambicernas beskyddare och bevarare. Inte nog med att han brygger till befintliga blenders utan han håller också ett gäng gamla stekerijers namn och recept igång. Moriau (1992) och De Koninck (1991) lever vidare tack var Boon. Fortsätt så!

20130211-152305.jpg
En annan öltyp som har jobbat i motvind men där saker och ting har vänt är Vlaams oud bruin. Möjligen har taktiken med att hålla fler ölmärken igång något med vändningen att göra? Clarysse slutade brygga 2003 men ölen lever vidare tack vare Verhaeghe, sedan har vi Crombé som haltade och gick i graven 2003/2004 men där tog Strubbe över recepten och varumärkena. Det ska tilläggas att Strubbe inte bara brygger Crombes brunöl utan även annat ur deras forna repertoar.

20130211-155458.jpg
Jag tror på mångfald och att mer lockar fler. Vad tror ni?

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Himmel eller pannkaka?

Ingen är gladare än jag att det finns EN vettig lambic i ordinarie sortiment på Systembolaget men det är inte utan att det finns lite smolk i glädjebägaren…

20121203-213207.jpg
…låt oss dra oss 130 år tillbaks i tiden. 1882 slogs dörrarna till Vanderveldens guezestekerij och bryggeri upp och serverade egenblandade lambicer till syrasökande gäster. Etablissemanget trotsade två världskrig, en hippiegeneration och ett glättigt 80-tal men 2003 var det slut. Hur kom det sig?

20121203-215638.jpg
Fasaden till caféet har varit representerat i varenda ölbok om belgisk öl under hela 1900-talet kan jag lova. Nå, varför gick det åt pipan (fyndigt?!). Vissa tungor säger att 80-åriga Henri Vandervelden inte uppfyllde hälsokraven, snälla tungor menar att det inte fanns någon i familjen som ville ta över stafettpinnen och hålla lågan brinnande medan onda tungor menar att Vandervelden helt enkelt gjorde sin avkommor mer eller mindre arvlösa. Anledningen lär ha varit en gammal piporgel av märket Mortier (Antwerpen). Enligt ryktet sålde avkommorna orgeln till en amerikan från Arizona när Henri inte var hemma. Väl hemma blev han så rosenrasande att de hade sålt hans gamla släktklenod att han la ner allt och drog sig tillbaka.

20121203-222534.jpg
Många trodde det var slutet för den anrika lambicen men två unga män ville annorlunda. Den första oktober 2006 hade Roland de Bus och Gert Christiaens nypremiär med en kriek döpt till ‘Oud Beersel’ och de pratade vitt och brett (fyndigt?!) om hur de skulle dra in pengar och starta upp ett eget bryggeri. Sex år senare så har de blivit ett enmansband (Roland gav upp) och fortfarande köper Gert all lambic från Boon (förvisso bryggd efter Vanderveldens recept sägs det) och det han gör är att han lägger dem på gamla fat från Oud Beersel. Bryggeriet är numer ett museum i vardande som får hjälp av Belgiens motsvarighet till Martin Timell i någon makeover såpa…

20121203-224727.jpg
Vad säger man? Nåväl, vi låter väl Gert hållas lite men ‘mycket snack och lite verkstad’ håller inte i all evighet. Får man tag i Vanderveldens produkter är det värt att öppna plånboken. Mycket bra! Krieken fanns sist jag var på Bier Circus vill jag minnas…
Den 15:e december firar de 130-årsjubileum om man är sugen. Kan nog bli ett syrligt kalas!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe