Cuvée Sofie Cloudberries II

För drygt en vecka sedan under min bloggbaluns serverade jag det sista fatet i världen av den fullkomligt makalösa Cuvée Sofie Cloudberries. Gott så men misströsta inte! Detta fenomenala samarbete mellan belgiska Alvinne och svenska Jackdaw kommer åter nästa år och idag skickades drygt 250 kg av det gyllene bäret söderut.

 
Bären beräknas anlända innan helgen och då hälls de direkt ner i en färdig batch med Cuvée Sofie som står och väntar på det svenska guldet. Där beräknas de få ligga i runt fyra månader innan parti två av detta fruktelexir står redo att möta oss. Denna upplaga kommer att bli ungefär tio gånger så stor som föregående vilket innebär en upplaga på ca 3000 liter. 

  

Bryggarna på Jackdaw kommer att åka ner när det är dags för fatläggning samt buteljering och de hoppas på att 2/3 av denna brygd kommer till Sverige vilket vore helt fabulöst. Faten kommer likt förra gången att vara 20 liters men det finns även en förhoppning om att 2018 års hjortronsyrling ska buteljeras på 33 cl istället för på 50 cl som förra gången. Skulle det bli så är det inte omöjligt att dessa små rariteter landar på Systembolagets webbsläpp. Hur grymt vore inte det? Jag håller tummarna…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe
  

Val-Dieu

För 801 år sedan dvs 1216 grundades det första klostret vid namn Val-Dieu. På den tiden var platsen där klostret uppfördes en tämligen hiskelig avkrok utanför Liège som heter Aubel och som nu för tiden är mest känd för sina gigantiska äppelodlingar. I folkmun kallades dalen för Vallée du Diable (djävulsdalen) men detta lyckades munkarna över tid ändra på till Vallée de Dieu som sedermera blev Val-Dieu (guds dal)

  
Nu för tiden drivs både klostret och dess tillhörande bryggeri av ett kristet samfund bestående av ett gäng religiösa familjer som förvisso har koppling till Cistercienserna men i övrigt är fristående. Bryggeriet drogs för övrigt igång på nytt 1997 efter att ha legat i träda sedan de sista munkarna övergav klostret. Dock producerade bryggeriet/ölhandeln Piron i Aubel öl under namnet Val-Dieu* men detta upphörde 1995 vilket gjorde att det var fritt fram för klosterbryggeriet att börja brygga sitt ‘rättmätiga’ varumärke.

  
1999 erhöll bryggeriet klosterölstatus och till skillnad mot alla andra klosterprodukter är brygderna från Val-Dieu de enda som bryggs på ett kloster. Nog för att bryggeriets öl är i snällaste laget och tämligen säkra kort men jag tycker ändå att det är förvånansvärt sällan något från Val-Dieu dyker upp i Sverige. Eventuellt kanske det blir ändring på det till våren

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*Under tidigt 80-tal etiketterades även Van Honsebroucks produkt Brigand ibland som Val-Dieu Triple

Nå, ses vi?

Efter en magisk gårdag med firandet av detta lilla alster fortsätter missionen norröver.

Sittandes på tåget upp till Jussi Björlings födelseort med alldeles för lite sömn i kroppen ska jag i Belgoklubbens monter sjunga den belgiska ölens lov för alla som vill lyssna. Jag hoppas vi ses..

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Tilquin förklarar och ursäktar sig!

Tidigare i höstas släpptes bland annat Tilquin Oude Quetsche på Systembolaget och trots att jag påpekade det undrade många varför ölen var flat eller hade näst intill obefintlig kolsyra. Nu har Pierre Tilquin postat sin syn på detta, en möjlig lösning samt en ursäkt till alla som blivit besvikna.

  
Dear Tilquin enthusiasts,As you probably experienced, many bottles of the batches 16/17 of Quetsche and Mûre are pouring flat, or nearly, except the Quetsche with Prunes de Namur. We are sorry for that. To be honest, we have no explanation. These beers were bottled as usual at the end of December and in January, and normally, carbonation comes progressively, so that the fastest ones are carbonated in May, and the slowest around July. 

  

This year, the things didn’t happen like that, and we are in November with a lot of flat bottles. As we don’t add any sugar, bottle conditioning is a little tricky to get. The fruits are fermented in tanks at the rate of 1 kilo per liter for four months. Then the highly fruited lambic is pumped and blended with 1, 2 and 3 years old lambic to dilute and bring new sugars and yeasts to get carbonation. We started to sell these beers at last Toer de Geuze, in May. We sold these beers first of all because we were expecting that, as it happened before, carbonation would come progressively, and secondly because we consider that even flat, these beers are tasting good and are enjoyable. 

  

We are sorry if you didn’t enjoy them like that. If you bought bottles, we suggest that, if you are patient, to shake the bottles vigourously once or twice, and let them rest horizontaly at around 20 degrees Celsius, or at room temperature, for a few months. Hopefully, carbonation will come progressively, but to be honest, we don’t know. As we do spontaneous beers with spontaneous refermentation in the bottles, without addition of sugar, we cannot control everything.

We will do our best to get a better result this coming season. 

Cheers/Pierre

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

T – 2 dagar!

På torsdag klockan 17:00 är det äntligen dags att fira denna lilla belgoinfluerade bloggs 5-årsdag. Firandet sker på Pressklubben i Stockholm där jag huserat och missionerat i snart 16 år. Jag har mer eller mindre satt hela fatuppställningen och det kommer att kopplas hela 13 nya keggar. Låt mig få presentera dem i tur och ordning!

   

Först och främst är det urpremiär för min och Jackdaws försök att återskapa en mer eller mindre utdöd belgisk ölstil. Tidigare i höstas tog vi oss an att brygga en Uytzet och här är resultatet. Vi döpte den till Besprekelendorp Dubbele Uytzet efter som bryggeriet ligger i Ströby (besprenkelen är strö och dorp är by på nederländska) utanför Uppsala samt att den är mahognyfärgad och stark likt en dubbel.

  

Vidare och eftersom kalaset är tillägnat undertecknad samt hans alster kunde jag inte låta bli att koppla tre andra flytande verk jag tillsammans med vänner på diverse bryggerier åtstadkommit under årens lopp:

Södvik Säsong Eko 2017 (Gustaf Waesterberg & Eskilstuna Ölkultur) nästsista fatet

Maratonic ‘Run Skrubbe, run’ (Jackdaw) nästsista fatet

Gröndals Grisette (Tobias Göth & Modernist) sista fatet

  

De övriga gästtapparna består av:

Slaapmutske Imperial Stout (Slaapmutske/Proef) Världspremiär 

Cuvée Sofie Cloudberries (Alvinne & Jackdaw) Sista fatet i världen

The Crow (White Pony/Het Nest) Pressklubbenpremiär

Avec les Bons Voeux (Dupont) För att jag bestämmer

  

Caractère Rouge (Rodenbach) Sista fatet

Dead Man’s Hand Whisky Barrel Aged (Het Nest) Pressklubbenpremiär

Brothers in Farms (De la Senne) Sista fatet

Cherry Bomb (Jackdaw) Pressklubbenpremiär

  

Till den sista kranen behöver jag er hjälp. Jag har fyra kanonfat och bara en plats, därför vill jag be er att rösta på det fat ni helst ser bredvid de ovanstående 12 i kommentatorsfältet. Brygderna som finns att välja på är:

Tilquin Quetsche Draft Version (Tilquin)

Chimay Bleue (Chimay)

Oerbier (Dolle)

Morpheus Vintage Sour Blend (Alvinne) 

Jag tackar ödmjukast för hjälpen och jag hoppas vi ses på torsdag!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

En kväll på NaparBCN…

Jag tenderar att hålla igen på mitt ölintresse under familjeresor men i fredags fick jag mitt törstiga lystmäte uppfyllt när jag fick med mig hela familjen till NaparBCN, vilket är en bryggpub och ölrestaurang belägen i centrala Barcelona. Det fick bära eller brista…

  

Det var mitt premiärbesök på detta etablissemang och det första som slog mig var att gästerna inte endast bestod av skäggiga ölentusiaster utan här blandades unga, gamla, kvinnor och män vilket gjorde att vi smälte in fint i omgivningen. Nummer två var att någon hade tänkt till när det kom till inredning och interiör. För det tredje imponerades jag av ölutbudet och sett till de belgiska produkterna fanns det ett stort utbud av olika lambicer, ett gäng väl valda öl från bland andra Struise, Dochter van de Korenaar och Fantôme samt de flesta trappister, både unga och gamla. Lägg därtill att maten var riktigt bra vilket underlättade för mig med tanke på att familjen var med. 

Emellertid måste jag erkänna att det primära målet för besöket var att äntligen få testa NaparBCN:s ‘egna’ Oude Gueuze som i samarbete med Gunther Bench (Montaigu och BIIR) är producerad på belgiska De Troch. Efter några turer hit och dit hittade slutligen servitören en flaska som andaktsfullt serverades framför oss och mitt mål med kvällen var uppnått.

Dock visade det sig att kvällen inte riktigt var slut där. Eftersom väggarna pryddes med kylar av diverse öl tog jag en sväng runt i lokalen. Jag fastnade framför en kyl fylld med vintageflaskor och allsköns rariteter. Framför andra drogs min blick till Oud Beersel Schaarbeekse Oude Kriek vilket var ytterligare en produkt jag inte lyckats komma över. Jag slog mig i slang med en man bredvid kylen som visade sig vara en av ägarna till stället. Efter en stunds dividerande och velande hur jag skulle kunna få inmundiga denna körsbärslambic föreslog mannen vid namn Sven Bosch att vi kunde dela flaskan.

 

Lyckan var gjord, mitt leende klöv ansiktet från öra till öra och innan jag visste ordet av var den klarröda vätskan serverad i tre glas på vårt bord! Det blev ett trevligt samkväm över denna trevliga öl vilket även resulterade i att jag fick en tur runt bryggeriet. En mycket nöjd Skrubbe kunde sedan vandra hem genom den ljumma Barcelonakvällen, två tickningar och en ölvän rikare…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Alvinne fortsätter att trolla!

I en aldrig sinande ström dyker det i parti och minut upp nya produkter från magikerna i Moen. Alvinne har under de senaste nio dagarna meddelat att det väntas både eucalyptus-Gose samt Alvinnter. Idag var det dags för ytterligare en ny brygd att födas och den väntas bli klar någon gång i december.

  
Det är 10-årsjubileumsölen Sour’ire de Mortagne som får ytteligare ett syskon innehållande rökt frukt. Förra gången bryggeriet experimenterade använde de sig av rökta persikor men nu är det som ni ser på bilderna, rökt ananas. Till denna variant som inte helt oväntat får namnet Sour’ire de Mortagne Smoked Pineapple använde bryggeriet 30 kg ananas som rökts på 75 grader med hickory och lönnträ i två timmar. Imorgon kommer den rökta frukten att läggas i ett ekfat som innehåller lagrad Sour’ire de Mortagne och sedan är det bara att vänta. Förhoppningsvis blir den lika funky, överraskande och knasigt god som Sour’ire de Mortagne Smoked Peaches och förhoppningsvis tittar även denna nya brygd in till Sverige…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe
 

Oj, oj, oj, vilket underbart släpp!

Om den belgiska julölen i onsdags var lite trist är det raka motsatsen imorgon. När Systembolaget öppnar dörrarna klockan 10 återfinns fyra nya belgiska produkter som allihopa är väl värda att införskaffa. Förvisso ligger de i övre prisklassen men enligt mig är det inget att tveka på.

 För det första har vi årets Gouden Carolus Indulgence som  givits efternamnet Botanik. Detta är den tredje varianten i denna limiterade serie produkter. Årets Indulgence har blivit smaksatt med halva örtagården eller åtminstone både fläderblom, kvanne, rosmarin och kryddnejlika. För mig är det ett oprövat kort men jag ser med tillförsikt fram emot att testa den.  

Vidare ser vi den sjätte upplagan av Chimay Bleue lagrad på ekfat. Denna gång har Chimay Bleue Grande Réserve Vieillie en Barriques fått vila på gamla romfat vilket låter härligt. Det är också första gången vi möter denna majestätiska produkt på liten flaska (37,5) vilket innebär att man inte behöver vänta till något högtidligt tillfälle för att dricka den utan kan testa den en vanlig enkel novembertisdag. 
  

Produkt nummer tre i detta supersläpp är den sjätte upplagan av St Bernardus Abt 12 Magnum Edition där de begränsade upplagorna med 1,5 litersbuteljer pryds av nya konstverk år efter år. Dessa flaskor har kommit att bli samlarobjekt för många och så även för mig. Köpet är givet av detta mörka muskedunder som klarar många år i källaren speciellt på så stor flaska.  
  


Sist men inte minst har vi ytterligare ett samlarobjekt vid namn Rodenbach Vintage. Rodenbach har sedan 2009 förgyllt marknaden med denna syrliga pärla innehållande 2 år gammal oblandad Oud Bruin. I år är det fat 195 som tömts till allas vår stora glädje. 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe   

Alvinne ? har fått ett namn.

Förra veckan rådfrågade Glenn Castelein på Alvinne bryggeriets följare på Facebook om ett namn till en ny produkt som dittills kallades ?. Det strömmade in olika namnförslag men nu har de bestämt sig.

Brygden släpps snart och är en Barleywine som lagrats två månader påCalvadosfat och sexton månader på Pedro Ximenez Sherryfat. För de som är sugna på att smaka denna nya produkt kan jag glädja er med att den kommer in till Pressklubben.

Efter en del huvudbryderier valde bryggeriet namnet Alvinnter is Coming med motiveringen:

We have decided … Alvinnter is Coming it will be. Thanks Rob Doyle for your input, I will be in touch to get some beer over to you. Thank you for the many many suggestions, it has been hard to make a choice. But as a diehard fan of Game of Thrones, this one won me over 😉

Ser fram emot att få testa och servera den!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

Samma procedur som förra året, miss Sophie?

Samma procedur som alla år, James. När de belgiska julölen släpps på Systembolaget är det nämligen samma visa år ut och år in vilket börjar kännas lite tröstlöst samt lite tråkigt. Julölen släpps på onsdag och visst är de produkter som kommer trevliga och gedigna men ombyte förnöjer som bekant. 

  
Om ni mot förmodan lyckats förtränga dem så kommer den körsbärsstinna Liefmans Glühkriek som likt glögg ska värmas innan servering. Ta er gärna den tiden för då sticker denna Oud Bruin ut gentemot de flesta andra öl.

Som amen i kyrkan kan man vara säker på att N’Ice Chouffe får en hyllplats varje vinter och 2017 är inget undantag. Denna mäktiga vintervärmare som är smaksatt med timjan och Curaçao skäms inte för sig även om man kan den vid det här laget. Om ni sparat flaskor från förra året eller året före det är de ännu bättre till julbordet eftersom den hyfsat intensiva sötman klingat en aning av tidens tand.

  
Gauloise Christmas känns möjligen ny för många av er men det är mer eller mindre samma öl som Corsendonk Christmas vilken genom åren har varit en flitig gäst på julölshyllan. Båda produkter kommer från du Bocq’s digra skara av öl. Kryddig och söt julbrygd som sig bör men i mitt fall lägger jag hellre pengarna på…

…Het Ankers julkanon Gouden Carolus Christmas. Här blandas kraft med sötma och pondus med anis. Denna mäktiga smakbomb är både värmande och god till julens proteinstinna mat. Återigen har det lönat sig om man lagt några av fjolårets i källaren eftersom den kan upplevas något spretig som färsk. En lagrad Gouden Carolus Christmas är mer balanserad och ljuvlig att inmundiga.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe