De Vlier

Jag stötte på De Vliers bryggare och ägare Marc Andries 2009 på Zythosfestivalen när jag testade hans premiäröl Kessel Blond. Då hade han och hans fru varit igång med bryggeriet i ett år. Jag minns att jag tänkte att det här bryggeriet har potential och det blir något att hålla utkik efter.

 Nu sex år senare visade det sig att min föraning visade sig stämma. Fler tycker tydligen som jag eftersom de redan har skalat upp produktionen och flyttat från Kessel-Lo till Holsbeek i flamländska Brabant. De Vlier betyder fläder vilket Marc använder i ett flertal av deras produkter men det är också en hyllning till klostret i Vlierbeek.

 Bryggeriet släpper nästan enkom fat eller 75:or och alla Marcs öl är humlade med Saaz någon gång under produktionen. En förklaring till detta och ytterligare en sak som skiljer De Vlier från många andra är att alla deras öl jäses i aletemperatur men med lagerjäst. Marc tycker resultatet blir mer intressant så.

 Förutom dessa egenheter och en synnerligen trevlig experimentlusta så brygger De Vlier även tre olika champagneöl vilka är tre ypperligt välsmakande produkter. En ren, en med fläder och en med hallon. Varje lördag mellan 16-20 håller bryggeriet sitt ‘Taphouse’ öppet för de som vill. Kommer man redan vid 15 kan man få en bryggeritur samt smakprov för 5 euro. Ytterligare en sak att förra upp på sin belgiska avcheckningslista…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe    

Meet & Greet

På fredag kväll får vi celebert besök på jobbet av bryggeriet St Feuillien. Det är ingen mindre än ägarinnan och VD:n Dominique Friart som kommer att avlägga visit och prata om fyra av deras öl. 

  
Om efternamnet låter bekant är det på grund av att bryggeriet hette just Friart fram till 2000 då man valde att döpa om sig till klosteralen och flaggskeppsölen St Feuillien. Dominique är den fjärde generationen Friart vid bryggeriets roder som grundades 1873. Dock tillhör de fyra produkterna hon har med sig bryggeriets nya register.

  
Förutom Dominique och hennes härliga öl kommer det även att serveras svapas* i baren, jag kommer vittja källaren på lite lagrade St Feuillien och det kommer att serveras en Salmanazar St Feuillien Tripel på glas. Självklart kommer även de traditionella klosteralen St Feuillien (Blond, Brune och Tripel) att finnas i baren. Väl mött på fredag!

Tackk för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

*Svenska varianter och smaker på tapas

Störst vill bli gargantuansk!

För ett par dagar sedan la världens största bryggerikoncern AB InBev ett bud på SAB Miller som är nummer två. Är detta bra eller dåligt?

  
För den astronomiska summan av ca 2000 miljarder kronor ska AB InBev bli ohotad världsetta. Skulle affären bli av kommer uppskattningsvis ca 45% av all världens öl komma från dem. Snacka om maktfaktor! Senast den 14:e oktober får vi veta om denna gigantiska affär blir av..

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Bryggdag och bryggarkväll

Imorgon tar tåget mig till Uppsala för att jag ska delta i en smått historisk belgo-svensk unionsbryggning. Det omsusade och hippa Alvinne från Belgien kommer till Ströby utanför Uppsala för att brygga öl tillsammans med det unga, kaxiga och vi-brygger-vad-f.n-vi-vill-bryggeriet Jackdaw.

  
Efter bryggdagen blir det en Beer Makers Dinner i Uppsala där Davy Spiessens från Alvinne kommer att hålla låda samtidigt som det inmundigas mat och diverse Alvinneöl. Morgondagen kommer att bli en bra dag, helt enkelt.

  
 För er som inte är så bekanta med detta belgiska bryggeri kan jag berätta att för elva år sedan (2004) gick de båda svågrarna Davy Spiessens och Glenn Castelein från att vara hembryggare till att slå sig in bland de kommersiella bryggerierna. Allt gick väldigt fort och genom säregna produkter rönte de snabbt ett renommé. 

  
Bryggeriet döptes till som sagt till Alvinne och via ett par tillfälliga lokaler har de nu funnit sig till rätta i Moen utanför Kortrijk. Med en sällan skådad experimentlusta och en del galenskap samt en gudomlig jäststam, som fått namnet Morpheus, dyker det upp fantastiska kreationer ur deras tunnor. 

  
Tidigare har jag skvallrat om att även jag kommer att ha ett Alvinne-event på jobbet under hösten. Nu kan jag glädja alla som vill dricka deras produkter att jag kommit över inte mindre än 11 olika Alvinnefat som kommer att kopplas under en och samma kväll. Vi har även kommit över ett gäng olika flasköl från bryggeriet som också dyker in i kylarna då. Datumet är satt till torsdagen den 24/9, glöm inte det så ses vi…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

 

Bryggerikarta

För några veckor sedan skrev jag om det stigande antalet bryggerier i Belgien vilket är mycket glädjande.

  
Igår kom jag över en karta som pinpointar många av dem och den hoppas jag att ni kan ha glädje av om ni åker till det förlovade landet. Håll till godo och ha en fortsatt trevlig söndag.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe 

 

Gruut (Gentse Stadsbrouwerij)

När Annick De Splenter drog igång bryggeriet 2009 var hon ingen duvunge i branschen. Uppväxt i en lägenhet ovanför bryggeriet Riva som förövrigt ägdes av hennes far och med en mor med rötter från det nedlagda bryggeriet Van Gistel.

  
Lägg därtill att Annick själv jobbat 10 år på Liefmans i Oudenaarde. Tanken var att hon skulle ta över efter sin far men eftersom Riva/Liefmans gick i konkurs 2007 fick hon tänka om. Självklart fanns drömmen om ett eget bryggeri men Annick visste vad som krävdes och hon insåg att hon behövde ha något som var unikt för att synas i bryggeritäta Belgien.

  
Svaret blev gruit/gruut. Dessa kryddblandningar som var humlets föregångare i Belgien. Två års forskande på Gents universitet samt en inlärningsperiod att handskas med den traditionella föregångaren till dagens öl tog det innan Gruut äntligen släppte sin första öl. En historisk veteöl som förflyttar dig bakåt i tiden. Den följdes snabbt av en blond, en bruin och en amber. Fyrtalet blev ett femtal när bryggeriet släppte kraftpaketet Inferno för fyra år sedan men därefter har det varit lugnt med nyreleaser.

  
Alla ölen innehåller den hemliga kryddblandningen som består av tre örter och eftersom bryggderna saknar humlen konserverade förmåga är Annick extra nogrann med renligheten. Nästa gång ni är i Gent rekommenderar jag ett besök på bryggeriet eller på bryggpuben som erbjuder mat, dryck, visningar och båtturer.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Martens 

Ett av Belgiens största oberoende bryggerier (nummer 2 enligt de själva!) är tämligen okänt för oss svenskar även om många av er säkerligen petat i er en eller annan av deras öl på någon semesterort runt om i världen. Alternativt att ni fått med er någon av deras folköl i korgen från affären vilket jag kåserade hos Manker om för ett par år sedan…

  
Bryggeriet heter Martens som överskriften lyder efter familjenamnet och det har legat på samma plats i Bocholt sedan det grundades 1758. Bryggeriet har alltid drivits av familjen Martens som nu är inne i åttonde generation och där ledarna heter Fons och Jan. 

  
Anledningen till att många ölnördar och knappt belgarna själva känner till bryggeriet är att de har sedan slutet av 90-talet tagit en annan väg än många andra. Istället för att brygga nya öl och gå på en snävare och stuntigare portfölj har Martens stramat åt sin och har egentligen bara två olika produkter (samt tre licensbryggda!).

  
Istället försörjer Martens en stor del av världen (ett hundratal länder) med rena och törstsläckande lageröl.  Självklart med unika etiketter för respektive land. Hela 85% av bryggeriets stora årsvolym på 3000000 hektoliter går på export. En himmel för en öltickare även om den blir lite enahanda och tråkig eftersom jag misstänker att många av dessa öl är densamma…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

 

Fort Lapin

Idag släppte Belgoklubben höstlådans femte öl till våra medlemmar och facebookföljare. Utan att slå mig för bröstet allt för mycket börjar det arta sig fint och det ser ut att bli en härlig höst.

  

Ölet kommer från bryggeriet Fort Lapin, heter Fort Lapin 10 och det är en kraftfull belgisk Barley Wine (eller Quadrupel som bryggaren väljer att kalla den). Fort Lapin är det 47:e bryggeriet som dyker upp i Belgoklubbens korta historia och det är en enmansshow som drivs av den driftige Kristof Vandenbussche. 

  
Fort Lapin ligger i Brugges utkant och namnet är taget från en borg som låg på samma plats och som byggdes 1664 för att försvara stadens invånare. Bryggeriet som också är ungt grundades 2011 och har för närvarande lyckats spotta ur sig fyra olika öl. Förutom de tre ovanliggande produkterna har bryggeriet även släppt en belgisk besking vid namn Hoplapin. Det känns förträffligt att kunna sprida en av Kristofs passionerade brygder till våra medlemmar.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Bryssel har blivit med bryggeri…

Den fjärde juli slogs dörrarna upp till ytterligare ett bryggeri i Bryssel. Detta tvåmansprojekt är döpt till En Stoemelings och än så länge har de bara en produkt. 

   
Ölen heter En Stoemelings Curieuse Neus och är en bärnstensfärgad tripelaktig brygd och den har funnits sedan maj 2014 men var då spökbryggd. Skrubbe önskar all lycka till i framtiden och jag ser fram emot att både besöka bryggeriet samt att prova deras öl…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Musketeers och Troubadour

År 2000 gick fyra stycken motiverade och ambitösa män ut bryggutbildningen på KaHo i Gent. Trots deras kunskap och ivrighet fann de inga jobb på något befintligt bryggeri utan beslöt sig för att starta ett eget.

  


De fyra männen som heter Kristof De Roo, Rikkert Maertens, Stefaan Soetemans och Sven Suys grundade där och då bryggeriet Musketeers. Namnet är taget från Alexandere Dumas d.ä. roman och likt de fyra musketörerna tog de sig an en svår uppgift. Efter diverse hembrygder nådde de så fram till den första produkt de kände sig nöjda med, en modern, torr och relativt humlig blond. Första etappen av deras drömmar var uppnådd…

  

Innan de tog receptet till Proef, som fram till dags dato fortfarande brygger deras kommersiella volymer, var de tvungna att komma på ett namn på ölen. Efter mången ‘brainstorming’ fann de att produkten skulle heta Troubadaour. Åter igen tog man inspiration från medeltidens trubadurer som levde för att sprida glädje, musik och legender. På samma sätt vill de ‘fyra musketörerna’ att deras öl förmedlar dessa känslor.

 

Strax efter succén med blonden följde en mörk, modern brune som är betydligt torrare än en gängse belgisk motsvarighet. Ölen fick namnet Troubadour Obscura. Musketeers är inte rädda för att hitta influenser från landet på andra sidan Atlanten och det märktes tydligt när deras tredje produkt, en humlebomb vid namn Troubadour Magma introducerades 2010. 

  

I och med detta gjorde man också om logotypen och etikettern. Faktum är att typsnittet är slående likt en anrik bar i Los Angeles med samma namn. Medvetet eller inte låter jag vara osagt. Om vi hastigt och lustigt flyttar oss fram till 2015 fortsätter musketörerna leverera nya, moderna och väldigt rena brygder. Förutom den snygga och törstsläckande Troubadour Specialé har vi bland annat… 

  

…deras svarta västkust-IPA, Troubadour Westkust, deras hårt rostade och mycket behagliga Troubadour Imperial Stout samt Duvelklonen Antigoon vars story ni har här. Lägg därtill att de gör varianter på flaggskeppet Magma varje år där de antingen byter humlesort eller som i år brygger den med tre olika jäststammar.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe