Kategoriarkiv: Skrubbe svarar

Beställningsvaror.

Publicerad den av
2

Att beställa öl från Systemet har blivit ganska lätt rent tekniskt men hur vet man vad som är bra?
Av 127 belgiska öl i beställningssortimentet kan det vara svårt att välja det man är sugen på eller vill ha. Eftersom det är kollikrav kostar det en slant och då är det sjukt tråkigt om det blir fel. Generellt tror jag att vissa varor inte rör sig speciellt mycket. Inte för att vara elak men jag undrar vem som på fullaste allvar köper en låda Sara Bio* för 938:40?

20130110-233743.jpg
Nu tänker jag peka ut tre av de produkter som jag anser var prickarna över i:na och russinen i kakan sett till smak, kvalitet och pris.
Utan konkurrens vill jag utnämna Maredsous 10 (Tripel) till vinnare.
Denna mäktiga, smakrika bärnstensfärgade klosterale bryggd av Duvel/Moortgat går av stapeln för blygsamma 537:60 för en låda. Det är en bugg i matrisen, en spricka i fasaden. Skynda fynda innan vi blir upptäckta!

20130110-233203.jpg
I svallvågorna av segraren utnämner jag Trappistes Rochefort 6 till tvåa. Det är helt otroligt att vi kan beställa en öl i Sverige som belgarna knappt vet om att den existerar. De som känner till ölen kallar den för ‘Jesus’. Något de har hört om men aldrig sett…
Det är en äkta munköl bryggd av bröder tillhörande trappistorden. Just 6:an brygger de bara en gång per år och den kan vi köpa här! Otroligt. Maghognyfärgad, lätt i kroppen med en värmande känsla och tro det eller ej pärontoner. Superbt. För en insats av 799:20 så är lådan din. Kan lagras i minst tio år.

20130110-234352.jpg
Mitt tredje val går till St. Bernardus Abt som är en kraftig, mörk klosterale från ett litet familjebryggeri i Watou (Västflandern). Fram till 1992 bryggde bryggeriet den kommersiella ‘Westvleteren 12’ (enligt vissa världens bästa öl) under namnet St Bernardus Abt. När munkarna sa upp avtalet fortsatte St Bernard att brygga ölen så det vi har i dag är en kraftig skärva av världens bästa öl. Vem kan motstå det? För 760:80 tycker jag åtminstone att det är ganska prisvärt.

20130110-235020.jpg
Eftersom de flesta Systembolag inte längre tar ut någon förskottsbetalning hoppas jag att ni som beställer varorna faktiskt hämtar ut dem, annars kan det bli dyrt för de många små aktörerna på den svenska marknaden.

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*Sara Bio är en ekologisk lätt blond bryggd på bovete av ett kollektivbryggeri som heter Silenrieux

Världens genom tiderna godaste öl.

Publicerad den av
Svara

En av standardfrågorna när man jobbar och lever med öl är vilken som är favortölen. Det kräver ofta motfrågor. Vad är det för väder? Vad är klockan? Vilken årstid är det? Vad har jag ätit och druckit? Hur mår jag? Var är jag? Är det på riktigt eller hypotetiskt?
Allt detta är givetvis av värde när det gäller god öl i allmänhet men favoritölen bör vara en allväders, alla tiders och alla tillstånds öl. Westmalle Tripel är en sådan öl och i min bok är det en öl som har allt jag letar efter och därför är det mitt standardsvar…

20130109-215808.jpg
…men sedan har jag en favoritöl alla kategorier, en helig graal, en svårplockad anemon, en nektar att drömma om. Jag kallar den min ‘ölnördsfavorit’ och brukar inte stå och skrika om den eftersom den är mer eller mindre omöjlig att få tag på! Det kan sticka i ögonen på folk…
Ganska snart efter att en av mina döttrar hade fötts 2007 var jag på besök hos Dirk och Leen på Kulminator i Antwerpen. Kvällen slutade med att min dotter fick en sådan öl från 2005 i present. Lite avundsjuk blev jag allt!

20130109-220407.jpg
En skillnad med den från 2005 och min absoluta favorit från 2000 är storleken på flaskan, en annan är att 05:an heter ‘Special Reserva’ och 00:an bara ‘Reserva’ och en tredje är små delar av ölens uppbyggnad, men ändå! Förutom dessa år har ölen bara bryggts 2008 och 2010.
För er som inte redan räknat ut det så är det ‘Stille Nacht (Grand)*Reserva’ jag pratar om. Ölen föddes ur en mängd slumpartade händelser** för fjorton år sedan och jag fick glädjen att njuta av några flaskor under 2006 eftersom en krog i Stockholm hade kommit över en batch. Halleluja!

20130109-221136.jpg
Mitt januari blev lite ljusare och livet en aning lättare när jag häromdagen kom över en 2010:a. Maken till glädje att åter ha möjlighet att dricka ‘världens godaste öl’ värmde. Det har nämligen sagts mig att 10:an är den som är närmast 00:an. Vilken lycka!
Vad är nu detta för mirakeldryck? I grunden är det den fantastiska Stille Nacht som är Dolles julöl. Den är en malt- och humlestinn öl med kraft i bitarna***. God redan där men som grädde på moset läggs den på Bordeauxfat i 18-25 månader och då sker trolldom! Det är bara att buga och bocka för mannen med de magiska egenskaperna, Kris Herteleer. Bedankt voor het wonder!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

* Ord för stor som åtminstone jag och mina ölvänner (och säkert fler med oss) lagt till eftersom ölen kommer på storflaska.

**I slutet av 1999 fick Kris och några andra bryggerier veta att Rodenbach skulle sluta leverera jäst. En väldigt komplex jäststam som inte låter sig kultiveras så lätt. Det som hände var att tre pallar av Stille Nacht började explodera och den rådige Kris valde då att knäcka flaskorna och hälla dem på ett Bordeauxfat han hade stående. Resten är historia…

***basen är Pale Ale malt och den humlas med bl.a. Fuggles. Lååång koktid på fem timmar och torrhumlad och stryrkan landar på 12%. Reservan är 13%

A/B test

Publicerad den av
Svara

Man kan läsa hyllmeter med böcker, bloggar och sajter om öl. Man dricka hinkvis med öl, höga och låga, små och stora. Man kan hänga på de mest obskyra barer med de mest fantastiska brygder men utan A/B test är det svårt att förstå själva essensen. A/B testen är både enkla, relativt billiga och otroligt lärorika.

20130103-205816.jpg
Åtminstone när det gäller belgarna så finns det ett gäng olika test man kan göra och då menar jag inte bara olika produkter/märken mot varandra. Jag tänkte ta upp tre klassiska test som i sin banalitet ger så mycket tillbaka.
Det första testet kräver tillgång till en krog med belgare på fat. Det kan vara läge att göra när man är på besök i det förlovade landet men det funkar självklart i Sverige också, förutsatt att man har en belgovänlig krog i närheten.
Fat vs flaska är en uppenbarelse första gången och är ni som jag slutar man nästan dricka öl på fat tills man kommer underfund med båda varianterna i sin olikhet har sin tjusning! Rent krasst är fatet mer tillgängligt och flyktigt medan flaskan bjuder mer motstånd och är mer komplex.

20130103-213519.jpg
Test nummer två kan utföras hemma men det kräver en viss mått av tålamod i form av lagring. Det kan även utföras på välsorterade krogar där de förstått värdet av en vintagekällare! Jag menar givetvis att testa ung mot gammal öl och självklart ska det i grunden vara likadana produkter men från olika år. Eftersom smakminnet är förvånansvärt kort har jag ofta fått höra att skillnaden inte var så stor efter en dyr ‘vintageöl’. Då presenterar jag en färsk öl av samma sort och vips så har personen gjort ett mentalt och smakmässigt lappkast. Vintageöl – ungöl = 1-0

20130103-214236.jpg
Tredje och sista testexemplet är stort mot smått. Ofta är det svårt att tro att de innehåller likadan öl. Skillnaden är makalös. Även här brukar jag kasta fram ett referensexemplar bara för att folk ska förstå storheten i storflaskor (och nej jag syftar inte till volymen). Det brukar också hjälpa till att förklara varför cl-priset är högre på storflaskor. Skillnaderna är dock inte större än att i mina ögon är det bättre att dela på storflaskor än att sitta och dricka egna portionsöl!

20130103-221256.jpg
Självklart finns det fler olika test men dessa är en grundstomme till A/B testen. Utför gärna och utveckla dig eller få en upplevelse utöver det vanliga. Tänk på att man kan kombinera. Lagrade storflaskor, det är mumma för Måns!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Släpp skottarna loss…

Publicerad den av
Svara

…det är vinter!
När man beställer en ”scotch” i Belgien kan det hända att man blir besviken! Förvisso får man en maltprodukt men en jäst sådan och inte en destillerad.

20121125-171317.jpg
I Belgien finns några få ales bryggda i en tradition som är hämtad, inspirerad eller hyllande till en skotsk öltyp som sedan 50-talet inte finns i Skottland längre.
Öltypen dök enligt vissa upp i Belgien under första världskriget (1914-1918) och den bryggdes främst för skotska soldater som var stationerade i Belgien.

20121125-171351.jpg
Andra menar att typen fanns i Belgien innan kriget och att det var antingen en frukt av George Maw Johnson eller en hyllning till densamme. George Maw Johnsson var en bryggare från Canterbury som blev förtjust i Belgien, flyttade dit och blev förste utgivare av bryggarnas branschtidning ”Le Petit Journal du Brasseur”

20121125-182524.jpg
Nå, vad är det för öl?
Förr var humle en dyrköpt vara i Skottland och om man är fördomsfull känner man till att skottar är snåla. ‘Scotch’ är en öltyp med lite humle, överdrivet med maltkaraktär och långa koktider för att få den mörk. Smakmässigt är de åt det söta hållet eftersom mycket restsötma finns kvar, lätta i kroppen vilket gör dem en aning vinösa, mörka som sagt och oftast relativt starka. Passar denna årstiden om inte annat och det har Glazen Toren tagit fasta på…

20121125-183619.jpg
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Bryggeriantal

Publicerad den av
Svara

Utan att snöa in på för mycket siffror i ett ämne som i stort bara ÄR siffror ska jag göra mitt bästa.

20121117-171041.jpg
Om man flyttar sig till år 1910 så ser vi den absoluta höjdpunkten i antal bryggerier i Belgien. Detta lilla land kan stoltsera med inte mindre än 3349 stycken. Otroligt.
Sedan kom först världskriget och sedan kommer Adolf…

20121117-215016.jpg
Samma år som Björn Borg föds finns det 500 bryggerier i Belgien. Med tanke på det kvinnliga tennisundret i Belgien har kopplingen en relevans. Men bryggerimässigt är det en katstrof i danande. Nedgången fortsätter, lagerölen tar plats, storkoncerner bildas, ekonomi blir viktigare än allt och gamla anrika bryggare packar ihop. 1993 når man den absoluta botten när man studsar på 106 bryggerier.

20121117-215813.jpg
Här ser vi en vändpunkt, inte bara i Belgien, utan runt om på vår jord. Micro, pico och nanobryggerier börja poppa upp som svampar. Den senaste uppdaterade siffran på antal bryggerier är 164 och den ökar. Därtill ska man lägga det som belgarna kallar ”bierfirmas” som är bryggare utan bryggerier. En uppskattning är att vi landar på 220-230 olika öltillverkare med dem. Sedan har vi Proef som är en enigma i sig…
…vi låter den ‘gordiska knuten’ vara till en annan kväll.

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Brun eller röd?

Publicerad den av
Svara

Tidigare i veckan blev jag ombedd att förklara vad ‘oud bruin’ är för typ av öl så varför inte skriva ett par rader om denna stil som man antingen älskar eller hatar…

20121111-221258.jpg
Tradition och historia är nyckelord för den här öltypen. Ibland delas typen i två beroende på hur ölen ser ut, var den är eller hur den är bryggd.
Man talar om brunöl eller t.o.m. gammal brunöl och rödöl (Oud bruin och Rood)
efter färgerna på ölen. Den geografiska indelningen är antingen Västflandern eller Östflandern (Oudenaarde med omnejd) och där rödölen hör till väst och brunölen till öst. En annan delning jag sett är att de båda typerna delas av floden Schelde.

20121111-221517.jpg
Sedan finns det de som gör diskrepans på typerna beroende på vörtens koktid (brunöl har längre) eller om den ligger på ek (nu för tiden är ståltankar vanligare även om ingen talar om det). Rent smakmässigt så tycker jag att rödöl är något syrligare och har lite mindre kropp än brunölen som då är något sötare och mustigare.
Dock har jag slutat att göra åtskillnad på typerna utan kallar dem kort och gott ”Vlaams oud bruin” (flamländsk gammal brunöl). Nya aktörer har rört om i grytan så även om man bör känna till begreppen hör de till historien.

20121111-221821.jpg
Utan att bli alltför långrandig och helt snöa in på skillnaden mellan olika varianter av Pediococcus i ölen så finns det några saker som utmärker den här stilen. Förutom traditionen så finns det en mängd likheter med spontanjäst öl (lambicer). För det första så har vi en uppsjö mikrobakterier och vilda jäststammar i den här typen även om brunölen är något mer kontrollerad än lambicölen. För det andra har vi ekfatslagringen, för även de som använder ståltankar tillsätter ekspån eller ekstavar för att ge ölen den typiska karaktären och för det tredje så har vi blandningen mellan en äldre och en yngre bryggd.

20121111-222023.jpg
Syrligheten är givetvis också en likhet plus att det också förekommer frukt (körsbär och hallon) i några sorter.
Skillnader förutom färgen och den långa koktiden är att oud bruins inte innehåller något vete, man använder färsk humle dock med låg alfasyra och att man tillsätter invertsocker för färg och konservering.
Klassiska producenter är Liefmans, Rodenbach, Verhaeghe och Strubbe. Vidare har vi Leroy, Cnudde, Roman, Bavik och Van Steenberge.
Nya bryggerier som försöker sig på denna komplicerade stil är exempelvis Struise och Verzet. Bra där!
”Håll grytan kokande”

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

DeuS, lagra eller inte lagra…

Publicerad den av
2

Nu är ni några, oberoende av varandra, som har undrat om det går att lagra ”DeuS, Brut des Flandres” eller varför era gamla varianter av nämnda öl inte smakar bra?
Jag vill mena att jag druckit gamla DeuS och att de varit fabulösa! För att vara på säkra sidan testade vi den äldsta jag har i källan under lördagskvällen.

20121111-124430.jpg
Det är bara att erkänna. Jag hade FEL! Jag ber om ursäkt till alla som jag under årens lopp rekommenderat att köpa denna dyra produkt och ställa ner i källan. Förlåt.
Nå, vad hade hänt på tio år. Ja, det var inget fel på ölen. Otroligt levande och vacker vid upphällning men smakmässigt hade den förvandlas till och nu greppar jag flyktigt ord som sas kring bordet: ”Ingefära, mycket ingefära!”, ”Enbärsdricka”, ”Trocadero”, ”Odrickbart” och så vidare. Det var absolut inte otjänligt men det var inte speciellt gott. Synd på ett sånt fantastiskt öl!
Ni som nu har ett gäng DeuS ståendes i källan. Testa gärna innan ni vaskar dem. Servera den riktigt nedkyld i champagneflöjtar och ge den en chans! Tre, fyra år bör den åtminstone klara sig vill jag fortfarande hävda men jag återkommer…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe