Helgens bravader…

Då var man hemma efter sin 47:e resa till Belgien och denna resa står sig bra som en av de bästa. Förutom ett gäng trevliga restaurangbesök, goda brygder och Cantillon var det Bryssels halvmaraton som lockade.

Vi var sju taggade personer som möttes på Bromma tidigt under lördagsmorgonen. Efter landning och transfer till Bryssel var det dags för incheckning på det eminenta hotellet Vintage Hotel. Det var min första visit här men sannerligen inte den sista och jag kan varmt rekommendera detta ställe inte bara för deras sköna ölutbud.

Därefter följde en snabb inhandling av öl på det lilla men naggande goda Malt Attacks och en traditionsenlig lunch på den superba restaurangen Kwint. Sedan följde nummerlappshämtning samt mitt första besök på den relativt nyöppnade krogen Gist vilket också var väl värt mödan. Bra utbud och trevliga lokaler. Kvällen avslutades på den magiska restaurangen Les Brigittines innan det var dags att krypa till kojs för morgondagens löprunda.

Efter en tidig frukost bar det av till starten för årets upplaga av Bryssels halvmaraton. Som ni ser på bilden var vi sjukt peppade och trots att vädret var lite kylslaget gick loppet över förväntan för de flesta av oss. Det blev en härlig tur runt östra Bryssel och eftersom bansträckningen var lite annorlunda i år fick vi se lite andra saker än brukligt. Ytterligare en nyhet var att man startade och gick i mål på samma plats vilket vi upplevde som positivt samt att de hade lagt ner mer möda för att publiken skulle ha det gott med exempelvis ett väldigt populärt öltält.

Efter loppet tog vi oss hem till hotellet för uppfräschning. Kvällens middag intogs på det charmiga Art Noveau-inredda restaurangen La Porteuse d’Eau. Till min förvåning låg detta ställe endast en kilometer från det utmärkta ölpanget Moeder Lambic Original och till min stora glädje hängde alla trötta ben med dit för ett par nattfösare.

Måndagen såg ut som den brukar göra när vi åker på denna löparresa, dvs att efter frukost beger vi oss till Cantillon. Äntligen fick jag möjlighet att dricka årets Zwanze och jag tycker den var den bästa på länge. Det visade sig att trots att några av mina resekamrater hade varit på Cantillon ett flertal gånger hade de inte gått turen runt bryggeriet vilket vi då självklart gjorde. Innan det var dags att åka till flygplatsen hann vi med en sen lunch samt ett snabbt besök på den utomordentliga krogen Moeder Lambic Fontainas. Som sagt var det på det hela taget en mycket lyckad resa och det lät på de flesta deltagarna att de gärna gör det igen vilket jag tar som en god komplimang samt ett betyg på att jag gör någonting bra. Vi får väl se om det blir en resa 2019 men jag håller det för högst troligt…

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

En fantastisk helg i ord och bilder…

Min 42:a resa till Belgien är till ända och även om vi har landat har jag inte riktigt landat. Jag kan med ett leende sumera tre sanslöst bra dagar som innefattar både smak- och kroppsminnen. 


Även om det blev en del öl var fokuset inställt på söndagens halvmaraton men flyget gick redan tidigt på lördagen. Efter landning, transfer, incheckning på Zoom Hotel vilket visade sig vara så bra som ryktet sagt, en supertrevlig lunch och nummerlappsupphämtning var det dags för det obligatoriska besöket på den superba krogen Moeder Lambic Fontainas. För första gången i vår gemensamma historia hade de ingen ny tick vilket innebar att jag kunde dricka det jag ville. Vädrets makter var på vår sida och för sista gången i år kunde vi njuta våra brygder på uteserveringen i solen.    
Kvällen avslutades med middag på restaurangen Les Brigittines. Detta var mitt första besök på denna restaurang men sannerligen inte det sista. Både mat och dryck var exceptionellt bra! Självklart var det ett plus att jag äntligen fick testa Cantillon Chouke vilket i sig var en fröjd. Helt enkelt en magisk måltid.  

Emellertid kändes det att jag hade en fyrarätters meny när  jag vaknade på söndagsmorgonen men när det var dags att starta kändes allt som vanligt igen. Loppet flöt förbi i trevligt väder även om det kändes något mer slitsamt i år men trots att tiden blev något sämre jämfört med föregående år fick jag en bättre placering och kan numer titulera mig ‘svensk silvermedaljör på Bryssels halvmaraton’. Efter målgång blev det den numer traditionella ölen på trappan till det forna börshuset samt ett snabbt besök på Poechenellekelder innan det bar hemåt för uppfräschning. 
 Söndagens middag intogs på det numera klassiska landmärket Restobieres där Alain Fayt har huserat i åtminstone tre decennier. Som vanligt var maten delikat och som vanligt lyckades jag springa på ett par öl jag inte hade provat förut. Efter middagen avslutades kvällen på Deliriums Taphouse. En allt igenom lyckad dag!

Sista dagen tillängnades mer eller mindre helt åt Cantillon och deras härliga lambicer. Självklart testade vi den nya Zwanzen samt en uppsjö både nytt och gammalt från deras digra bar. När jag väl fick en pratstund med Jean Van Roy konstaterade vi att jag inte hade klarat mitt mål och skulle således inte få dricka den åtråvärda La Vie est Belge. Emellertid råkade jag berätta för Jeans syster Julie om vår deal och helt plötsligt ändrades förutsättningarna! Hon ropade till sig Jean och sa några väl valda ord på franska. Jean försökte berätta för henne att jag misslyckats men det vill hon inte lyssna på och vips så stod flaskan framför mig. Det var bara att tacka och ta emot…  
Glada i hågen lämnade vi Cantillon samt Bryssel för denna gång och de flesta verkade sugna på att hänga med och springa även nästa år!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Ny vit val att jaga!

Det råder sannerligen ingen brist på nya exklusiva brygder att försöka komma över i mitt kära Belgien. Denna månaden släpper Cantillon ånyo en produkt ur en aldrig sinande källa av uppfinningsrikedom och lambic.

  
Tillsammans med restaurangerna Pistolet (Original) och Les Brigittines har Jean Van Roy på Cantillon tagit fram en gueuze som fått namnet Cantillon Chouke. Enligt vad jag erfar så buteljerades denna nyhet i december 2016 och är det en härlig blandning av lambicer som lagrats minst 30 månader och som vilat på olika typer av ek. Kroppen sägs bland annat bestå av 2-årig Armagnacfatlagrad lambic!

 

Huruvida denna nya syrlighet finns tillgänglig på bryggeriet för oss vanliga dödliga vet jag inte däremot vet jag med säkerhet att man kan avnjuta denna brygd på de båda ovanstående restaurangerna. Jag har tyvärr inte hunnit varit på någon av dem än men har av flera andra förstått att de är väl värda ett besök ur fler aspekter än deras ölutbud!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe