Etikettarkiv: Sint Canarus

Överraskningarnas tid är inte förbi!

Publicerad den av
Svara

Trots att jag snart druckit 5000 olika belgiska öl finns det fortfarande tillfällen som förvånar, imponerar eller överraskar mig. Det är en av de saker jag uppskattar mest och det är en av orsakerna till att jag ständigt är på jakt efter nästa öl och nästa öl…

  
Dessa förvånande eller överraskande ögonblick kan te sig olika men oftast handlar det om att en produkt överträffar mina förväntningar eller att bryggarna har använt sig av någon underlig ingrediens. Dock hände det något igår som jag aldrig tidigare varit med om och det lämnade en känsla i stil med den jag fick när jag insåg att brygden Maeght van Gottem från Sint Canarus hade en liten humlekotte nerpetad i varje flaska för att skapa en ytterst lokal torrhumling.

  
Intet ont anande öppnade jag under gårdagen en flaska Dame Jeanne Brut Vintage 2017 som är bryggd på Triest för ett fantombryggeri under namnet Dame Jeanne. De sistnämnda har specialiserat sig på champagneöl och är belägna i Brasschaat strax norr om Antwerpen. Märk av min förvåning när jag avlägsnar korken och det sitter en 10 cm trästav i den. Denna ‘ekfatslagrade’ produkt har alltså inte legat på ekfat utan fatlagringen består i denna lilla träbit av medelrostad amerikansk ek som doppats i Bourbon (Elijah Craig/Heaven Hill). Detta gav mer smak än vad jag anade från början och mot slutet blev vaniljtonerna nästan överväldigande. Hur som helst gillar jag tanken men framförallt gillar jag att fortfarande bli överraskad!

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe

Sint Canarus

Publicerad den av
Svara

Det brukar kallas ett av de minsta bryggerierna i Belgien men själva är man stolta och säger att det är det största och bästa bryggeriet i Gottem (Deinze, Östflandern).

20140527-094849-35329829.jpg
Sint Canarus är en liten pärla till bryggeri som drivs av den otroligt sympatiske och fryntlige Piet Meirhaeghe. Piet,som även går under namnet Dr. Canarus, tror att han började brygga hemma 1988. Efter ett par år fick han jobb på det nu nedlagda bryggeriet Riva.

20140527-095523-35723303.jpg
2003 var det dags att ställa sig på egna ben. Redan 1999 hade Piet funnit huset som idag hyser bryggeriet och med hjälp av hans före detta arbetsgivare kom han igång. Då bryggde han 200 liter i stöten, nu har han med hjälp av en kollega (Peter Kindts, andra bryggerier (t.ex. Smisje) och investeringar kommit upp i batcher på 3000 liter.

20140527-100307-36187838.jpg
Förutom en del engångsbrygder, en del samarbetsöl och några beställningsprodukter har Piet tre ordinarie produkter plus en julöl (Père Canard) i sin produktportfölj. En klockren tripel vid namn ‘Sint Canarus Tripel’, en fyllig mörk rackare som heter ‘Potteloereke’ och en finurlig liten besking benämnd ‘Maeght van Gottem’. Den sistnämnda, som betyder ‘jungfrun från Gottem’, har förärats med en alldeles unik, ‘lokal’ torrhumling. I varje flaska petar man nämligen i en liten humlekotte som får vila tillsammans med ölen tills den inmundigas. Kul och udda.

20140527-101040-36640178.jpg
Namnet på bryggeriet kommer för övrigt från den lokal ölklubben ”Semper Canarus” (alltid full) som förärades av Piet med att få ett alldeles eget bryggeri uppkallat efter sig. Snacka om att ta seden dit man kommer och säkra ett framtida, lokalt klientel…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

…eller är belgisk Black, det nya svarta?

Publicerad den av
2

I en strid ström väller det in mörka varianter på ljus öl. Bra eller inte? Knappast innovativa namnval, eller? Att använda sig av ett redan inkört namn och sedan döpa en mörk öl till detsamma med ett tillagt ‘Black’ är lite lätt tycker jag. Den vanligast förekommande sorten är väl ‘Black IPA’ och nu finns det åtminstone en även i Belgien.

20130316-180551.jpg
Det ska erkännas att de flesta mörka crossoverölen ofta är kolabbs mellan två eller fler bryggerier. ‘Black in Japan’ eller ‘Kuro Oni’ som den också heter är ett samarbete mellan Yvan de Baets (Senne) och Luc ”Bim” Lafontaine (fd bryggmästare på Dieu du Ciel från Motreal). Den sistnämnde har ett nytt bryggprojekt på gång i Japan, därav namnet. Ölen hade klarat sig suveränt utan att kategoriseras som ‘Black IPA’…

20130316-180623.jpg
…och likadant är det med bastarden ‘Black Saison’. Seriöst, var det nödvändigt? Den första jag stötte på var en kollab mellan Sint Canarus och Baltimorebryggeriet Stillwater. ‘A Saison Darkly’ är ingen dålig öl men det är just ‘Black Saison’ jag hänger upp mig på och att den är kryddad med nypon, hibiskus och Schisandra bär gör den inte mer saisonig!

20130316-184136.jpg
Nästa oäkting bland saisonerna är ett samarbete mellan St Feuillien och San Diegobaserade Green Flash. Något mer traditionell men den är ju mörk.
Vidare så dyker det upp lite svarta triplar ibland. Vad är det för elände? Var sak ha sin plats och triplar är inte mörka i min värld. Tyvärr! Vi har exempelvis ‘Wieze Tripel Zoet Bruin’ men den jag främst har i åtanke är ‘Novice Tripel Black’ från Malheur. Nu är det ju så att det verkar finnas en färgkod i dessa öl eftersom det finns en blå variant också. Varför väva in det magiska tripelordet? Konstigt..

20130316-211538.jpg
Sist ut är undantaget som bekräftar regeln. Cantillon håller på att utveckla en öl som ska bli Zwanze 2014 eller 2015. Cantillon får göra vad de vill för mig, jag kommer aldrig att klandra dem för något. Det som är på gång nu är en spontanjäst stout, hur fantastiskt känns inte det. Ni måste förstå att den stouten kommer att bli den mest historiskt autentiska stout ni någonsin druckit! Jag längtar!

20130316-213538.jpg
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe