Belgisk frukost

För nio år sedan gjorde jag min första resa till Belgien. Det var otroligt på många sätt och vis. Av en slump föddes något som jag och några mer kallar ‘belgisk frukost’. I ett skapligt bakrus räddade det min fortsatta resa och har så gjort under ett flertal gånger.

20130126-213903.jpg
Det är varken unikt eller magi, inte en kulinarisk sensation eller smakbilder utanför ramarna men det är en kombination som är oslagbar när du måste repa dig efter en hård gårdag. Jag vet med bestämdhet att det finns 15 svensk ölskribenter som är i stort behov av en sådan här frukost imorgon…

20130126-214219.jpg
Åter igen spelar Westmalle Tripel en huvudroll och tillsammans med en Croque Monsieur skapar de harmoni och medicin. Kombinationens enkelhet gör också att tillgängligheten är stor. Man kan få sig en ‘belgisk frukost’ överallt, dock med skiftande kvalitet. Men fett, salt och en sjungande tripel gör underverk i såväl Liége som Sveg.

20130126-215318.jpg
På stället ovan föddes den ‘belgiska frukosten’. Detta, mina vänner, är aladåben bland alla syltor i Bryssel. ‘Le Faucon‘ eller ‘Falken’ som vi säger, ligger mitt i smeten på ‘taxitorget’ (Grasmarkt/Rue de Montagne) och här har de prisvärd, helt ok mat och ‘de vanliga misstänkta’ bland ölen. Jag kan inte sätta fingret på det men det finns något som gör det här haket lite bättre än alla andra liknande hak. Hur som helst ser jag alltid till att stanna till närhelst jag har vägarna förbi…

20130126-220817.jpg
Jag minns särskilt tydligt en hemresesöndag när vi egentligen bara väntade på att få fara hem men där ‘Falken’ gjorde hela dagen. Efter utcheckning från hotellet gick vi direkt till haket och beställde Croque Monsieur och Westmalle Tripel. Efter det blev det någon mer öl och timmarna gick. Gäster kom och gick, det gjorde vissa i vårt sällskap också men någon var alltid kvar. Till slut blev det dags för middag också och eftersom vi hade vår nota och vårt bord var det bara att fylla på med ‘Stoovfles’, ‘Crevette Grise’ och ‘Waterzooi’. Jag anar att vi slog någon form av notarekord på ‘Falken’ som står sig än idag men det blev en väldigt trevlig avslutning på den resan…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Hommage till en himmelsk nektar!

Av alla öl är du den som alltid levererar. Du är en ‘allväders’ och en alla tiders öl. Vare sig du smakar gröna bananer eller mullig mandelmassa, vare sig du är pinfärsk eller lastgammal. Alltid får du finnas och alltid ska du finnas.

20121122-154444.jpg
Triplarnas urmoder och triplarnas triplar, jag dricker dig med andakt och jag dricker dig till fest, jag dricker dig i motvind och jag dricker dig på tisdagar.

20121122-154557.jpg
Fantastiska skapelse, i upphälld majestät med kuddlik krona och gyllene drapering. Du lyser, du skiner! I graallik inramning ståtar du. Från första klunken till sista droppen, du hänför mig.

20121122-154836.jpg
Av himmelska väsen är du kommen, av klostrets män är du bryggd och till oss vanliga dödliga är du bringad som en ynnest. Från kåpa till kupa, från munk till mun.

Amen!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Glasklart!

Ska det var profilglas (originalglas) eller inte?
Smaksak säger vissa, självklart menar andra.
En del hävdar med bestämdhet att varje bryggare har ”minsann designat sitt egna unika glas för att just hans öl smakar godare i just det glaset”. Alla som har tittat i Ritzenhoffs katalog vet att så inte är fallet även om det som alltid finns en skugga av sanning i alla skrönor.
Allt handlar om reklam och ‘story telling’. Vad vore Kwak utan glaset? *
På en ölkrog ska man självklart servera i profilglas om möjligheten finns. Det är ett ganska lätt sätt att imponera på gästerna om inte annat…

20121112-175628.jpg
Det fanns en tid när jag kunde rusa runt hela restaurangen för jag visste att vi hade ett Moinetteglas någonstans och då skulle självklart gästen få det eftersom hon hade beställt en Moinette Blonde. när jag väl hittat glaset efter 25 minuter hade hon antingen gått eller så hade någon kollega gett henne en annan öl!
Nu har jag lugnat ner mig betydligt och vi har tagit fram ett universalglas på jobbet eftersom vi inte har plats för 500 olika sorter (vi har ändå ca 150 olika ölglas) och hemma tar jag oftast en vinkupa även när jag dricker gueuze eller veteöl.

20121112-175724.jpg
Visst har jag fortfarande svårt att dricka exempelvis Westmalle Tripel i något annat glas än just profilglaset och känner man så får man väl investera i ett par sådana.

Om man vill ha ett universalglas hemma, vad ska man leta efter? Som jag skrev tidigare tycker jag att en vinkupa fyller de kriterierna jag letar efter annars tittar jag på tre saker:

20121112-180042.jpg
Ett: Perfekt, en kupa på fot. Vill du eller vill du inte värma ölen med dina händer?
Två: Kanterna sluttar en aning inåt och är inte för tjocka. Inåtlutningen hjälper till att bygga skumkrona och kantens tjocklek är en smaksak.
Tre: Glaset måste ha tillräcklig volym. Många öl och det gäller de flesta belgarna mår inte bra av ett ständigt tiltande på flaskan. Häll ölen i ett drag och lämna en halv centimeter med fällning i botten på flaskan.
Hörde jag en skål?

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

*en ganska vanlig, karamellsöt ambrée med toner av anis.