Deja vu i kvadrat!
Min första tanke när jag såg vad Systembolaget släpper för belgiska julöl (se hela listan här). Tråkmånsar och fegisar var det andra. Bara för att julen är en tradition som är oföränderlig behöver inte ölen vara det, eller?
På den årliga julölsfestivalen i Essen varje år så presenteras det runt 150 olika belgiska julöl och jag vet att små svenska importfirmor försöker skaka om lite i granen. Än så länge ger deras slit och möda knappt något resultat. Synd!
Känns uppställningen igen. Chouffen har fått ny etikett sen den på bilden bryggdes, men annars så…
Hade jag bloggat förra året vid samma tid hade jag kunnat köra ‘copy-paste’ men nu ska ni få en kort genomgång av dessa gamla trotjänare.
Corsendonk Christmas Ale är i ett nybryggt skick knastersöt och sliskig. Köp nu och glöm bort i minst fem år, då börjar det likna något. Kom förbi mig i december så kan ni till hyfsad penning få smaka den både från 2005 och 2006!
N’Ice Chouffe är en riktig värmare. Härligt kryddad med pomerans och timjan men återigen gör ett par år i källan att den växer med uppgiften. Nu tvivlar jag inte på att jag kommer ha ett par sådana här i kassen när jag åker hem till svärföräldrarna!
Liefmans Glühkriek är i ärlighetens namn mer kul än något man dricker mängder av. Serverar man den som man ska, dvs vid 70 grader Celsius, så är det jättegott med en kanske två muggar. Dricker man den kall känns det som man flyttas tillbaka 21 år i tiden och står utanför Statt och skickar i sig en flaska glögg innan man går och tar en stämpel… (Småstadsbor känner till fenomenet…)
I min värld hade innehållet på bilden ovan varit lite roligare, men då får ni göra som jag gjorde härom året. Sätt er på tåget ner till Köpenhamn med en pirra. Fyll den och julen blir som en Aladdinask!
Eftersom jag redan gjort det stuntet och har lite julbelgare i källan kommer det vara en svenskoch en dansk belgare från Systemet som jag tänker fylla på min strumpa med…
Stefans smällkaramell, Mohawk Blizzard Imperial Porter, har tyvärr fallit under min radar. Det är sannerligen en fullmatad produkt (tio typer av malt, honung, rörsocker och åtta typer av humle). Inom konsten kallas det här ‘horror vacui’ men är det någon som ska fixa det så är det Dirk…
Mikkels röda näsa, Santas Little Helper, är inte heller så ingrediensblyg och är den som den brukar så är den Mikkeller/Proef-grym men en twist. Obelgisk, men den får finnas!
God jul och tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe
Belgisk öl enligt Skrubbe 