Loerik är variant av Gueuze som man inte kan brygga eller framställa närhelst man känner för det och dess uppkomst är fortfarande ett av ölvärldens olösta mysterier.

  
Inte ens lambicbryggare förstår varför men ibland händer (eller snarare inte händer) det att trots att de gör som de alltid har gjort så startar inte kolsyre- eller flaskjäsningen på en Gueuze. En av skillnaderna på ren Lambic och Gueuze är just det att den sistnämnda har en frisk, spritsig och härlig kolsyra som bildar ett vackert skum. Just därför skulle det aldrig falla dessa bryggare in att sälja en Gueuze utan det.

  
Dock skulle man aldrig hälla ut detta flytande guld utan man ställer helt ekelt undan flaskorna i hopp om att de någon gång ska bilda kolsyra. Under mina 15 år som belgisk öljägare har jag bara stött på två olika sorters Loerik och dessa är Cantillon Gueuze Loerik som pryds av seriefiguren Poje i en hängmatta eftersom Loerik ungefärligen betyder ‘latmask’ samt Lindemans Lambic (Loerik) 1996. Den sistnämda såldes på Systembolaget (1042 falskor) under 2006 för blygsamma 50:-…

 Cantillons exempel av Loerik är från 1998 och den började serveras på bryggeriet 2003. I april 2004 såldes även ölen i deras butik och nu för tiden har jag sett flaskor gå för mellan 2200-2600 dollar.  

För några veckor sedan hörde jag ett rykte som mer eller mindre besannades igår när jag läste den emminenta bloggaren Porterstekens inlägg om hans senaste visit på Cantillon. Tydligen är det så att bryggeriet nyligen blandade en Gueuze som inte ville börja jäsa vilket innebär att om några år kommer en ny utgåva av Cantillon Gueuze Loerik att förgylla markanden. Nu är det bara att vänta och se men med tanke på värdeutvecklingen på föregående upplaga kan det vara värt att försöka lägga vantarna på några flaskor när de väl dyker upp.

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe