Två klassiker inom krypavstånd…

Om man är ute efter historiskt klimat och klassisk omgivning när man suktar efter öl i Bryssel, snarare än mängder med olika öl och modernitet, kan jag varmt rekommendera två ställen, sk Estaminet, som ligger en minut från varandra i närheten av Grand Place och börshuset.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b09/41392607/files/2015/01/img_1227.jpg
Först ut av dessa två kryphål i väggen är anrika À la Bécasse som har funnits på samma plats sedan slutet av 1800-talet. Atmosfären sitter djupt begravd i dessa träväggar. Här kan man fortfarande få dricka lambic ur kermikkrus och om man nu prompt måste ticka har de en söt, klar och stilla variant av Timmermanslambic som är unik för stället.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b09/41392607/files/2015/01/img_1229.jpg
Ställe nummer två är har ännu fler år på nacken och är daterat till 1689. Aux Bon Vieux Temps är lika väl dolt som föregående ställe och det är inte omöjligt att man missar det när man spatserar förbi. Lika rustikt och genuint som ovanstående men här samsas träinredningen med tjusiga glasfönster. Här fokuseras det mestadels på trappistöl och om man har tur blir man serverad Westvleteren för 100-120 kr.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b09/41392607/files/2015/01/img_1228.png
Som säg bör på centrala ställen i Bryssel är priserna ganska höga, servicen kan vara allt från hyfsad till undermålig och klientelet väldigt varierat. Inget onödigt pjosk, robust och lite skit i hörnen. Bör upplevas någon gång innan alla ställen blir rostfritt stål och hämtade ur heminredningslektyr.

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Allt har en mening…

Jag andas Belgien igen och det känns fantastiskt. Delar av mig mår bättre här än annorstädes.

20140223-103435.jpg
Igår när jag skulle ta mig till Struise missade jag att hoppa av i Veurne och landade i Panne istället. Det är första gången jag är vid havet. Mitt misstag gjorde även att jag fick lite extratid innan jag blev upphämtad.

20140223-104305.jpg
Tillsammans med några killar i full cykelmundering styrde jag mina steg mot estaminet ‘de verloren gernoare’. Ett genuint, väldigt traditionellt ställe med ett riktigt hyfsat ölutbud och framförallt de en Panne-öl som hette ‘Gouden Pier Kloeffe’, bryggd för en order.

20140223-111342.jpg
Första ölen för dagen, första uteserveringen för året. Början på en fantastisk dag…

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe

Barrunda

Nog för att vi är bekanta med uttryck som krog, bar, pub, restaurang och bistro. Vi har även stött på café (på internationellt vis med alkohol!), taverna och brasserie men nu tänkte redogöra för lite andra former av pilsnerpang…

20121219-225126.jpg
Först ut är en typ av etablissemang som ni säkerligen har stött på. Jag tänker på auberge som förutom att de serverar dryck även har mat och logi. Förr låg det mestadels på landet.
Vidare har vi buvette med en något enklare typ av servering, gärna stående, och med ett ställe som ofta är mobilt eller tämligen lätt att flytta. Montrarna på Stockholm Beer är en typ av ”buvetter”.

20121219-230228.jpg
Débit är egentligen en ölaffär där du handlar hem öl men nu för tiden finns det ofta ett angränsande rum där du kan sitta och dricka ett par öl. Förr gjorde tavernor tvärtom. De hade istället ‘ett hål i väggen’ ut mot gatan där de sålde ‘take away’ öl. En skatteteknisk fint…
Sedan har vi en klassisk sylta, estaminet, gärna belägen i en av Bryssels otaliga gränder. Ordet tros härröra från spanskans ”Esta Minutos” (fritt översatt; vänta en minut), detta var ett ställe dör man fick grejerna fort…

20121219-232539.jpg
Sist ut är också ett ställe som ofta ligger beläget utanför storstadens brus. Guinguette som betyder ‘huset med av ringa vikt’ är ett hak där man gärna undvek lagens långa arm och där det serverades mat, dryck och cabaret!

Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe