Kalibabou

När jag besökte ZBF 2012 presenterade Boon en ny öl, trodde jag åtminstone, som hette Kalibabou. Nog för att det lät misstänksamt med en 14%-ig lambic men jag provade förstås. En ljummen vätska som inte föll mig i smaken presenterades för mig och strax efter festivalen blev jag varse om att det var romspetsad lambic. 

   
Nåväl, en tick är en tick tänkte jag och gick vidare. Åren gick och Boon har aldrig, mig veterligen, serverat det på någon annan mässs. Jag ska erkänna att jag inte heller ägnat den någon tid förrän jag igår blev varse att Kalibabou har en historia. Det visade sig att denna lambicgrogg dracks som vinter- och framförallt nyårsdricka i Bryssel för hundra år sedan.

  
Skillnaden på 1910-talets Kalibabou och den häxan jag fick i Boons monter 2012 är att det även ska innehålla ägg samt enligt vissa socker. Tyvärr föll den vintervärmare i glömska när Brysselborna mer och mer började överge lambicen under 1920 och 1930-talet. Emellertid har jag tagit mig friheten att skapa ett recept efter det jag har läst om denna varma brygd. Det lyder som följer.

Skrubbes Kalibabou:

25 cl ren lambic

5 cl rom

1-2 tsk råsocker

1 ägg

kanel

Värm lambicen till ca 70 grader. Låt den inte koka upp! Vispa ihop romen, sockret och ägget. Häll den varma lambicen i äggblandning, lite i taget under fortsatt vispning. Servera i en tumlare och strö över kanel.

Tyvärr är det lite klurigt att få tag på ren lambic men jag tänkte servera detta på jobbet i januari närjag kopplar något av mina lambicfat. 

Tack för uppmärksamheten/

Jens Skrubbe