”Ssst…. Hier rijpt de trappist” har Broder Filip skrivit över valvet ner till lagringskällaren som en parafras till Duvel*. Vi befinner oss på det mest mytomspunna och till produktion sett det minsta trappistklostret Westvleteren, eller St Sixtus som det egentligen heter. Klostret tornar upp på det västflandriska fälten och ljuset här är ofta särdeles vackert.
Klostret grundades av en före detta eremit vid namn Jan-Baptist Victoor och några munkar från det franska klostret Mont des Cats 1831. Munkarna började brygga 1839 och 1871 startade en typ av försäljning likt den man har idag, dvs att du får åka dit och köpa vid ‘dörren’. 1943 skrev man kontrakt med ett närliggande bryggeri, St Bernard, som innebar att de kunde brygga en kommersiell variant av Westvleteren…
…och så var det fram till 1992 när kontraktet löpte ut. Westvleteren slutade aldrig brygga under kontraktstiden och 1989 totalrenoverade de bryggeriet. Nu för tiden finns det tre varianter på Westvleteren men 1992 när de ‘tog’ tillbaka den fanns det fyra olika (grönkapsylerade 4 eller Dubbel, rödkapsylerade 6 eller Special, blåkapsylerade 8 eller Extra och gulkapsylerade 12 eller Abt). 4:an var blond och resten mörka.
När munkarna öppnade kafét ‘In de Vrede’* som ligger på andra sidan vägen så valde dåvarande bryggmästaren Broder Filip att ta bort 4:an och 6:an för att ge plats åt en kraftigare blond, den grönkapsylerade ‘Blond 6’. Den superbalanserade Westvleteren 8 med blå kapsyl kallas fortfarande Extra ibland likväl som världens bästa öl, den gula Westvleteren 12 fortfarande kallas Abt.
Anledningen till att jag pratar i termer av kapsyler är att ölen normalt sett inte har någon etikett. Det finns ett undantag men det är så unikt att vi lämnar det. Nuvarande bryggmästaren Broder Joris lär ha sagt att om de skulle ha en etikett skulle den vara ‘Do not import to the United States’!
På klostret bor det 28 munkar och de är relativt unga** jämfört med de övriga klostren. Ett tiotal munkar plus sex vanliga dödliga jobbar i bryggeriet och trots detta brygger de inte mer än 4750 hl/år. Det är ett ganska lugnt och behagligt liv att jobba på Westvleterens bryggeri, de brygger 70 gånger om året. Bryggning ena veckan och buteljering andra veckan. Så rullar det på allt i harmonisk klosteranda…
Tack för uppmärksamheten/
Jens Skrubbe
*På Duvel/Moortgats stora vita kallmognadslager som vätter ut mot Europavägen står det ”Ssst… hier rijpt den Duvel”
**På Westvleteren är snittåldern 54 medan den är 76 om man tar hela trappistordern
Hejsan Jens.
Började läsa din blogg för ett tag sedan och tycker den är riktigt bra, intressant och rolig. Kan själv absolut inget om Belgiska öl och inte så mycket om andra öl heller. Men jag gillar absolut en go öl.
Jag har en liten fråga som du kanske kan hjälpa mig med.
Måste man boka ett besök hos Wesvleteren munkarna eller kan man komma dit bara si sådär för att köpa öl från dom?
Mvh och ha de gött
Tony
Kul att du gillar den, Tony!
Åker man till klostret är det inte säkert du kan köpa öl från ‘drive through’ men däremot kan man köpa 4-6 pack (+glas) på munkarnas café ‘In de Vrede’ som ligger mittemot klostret.
Man kan också stöta på ölen runt om i Belgien. Pubar, restauranger, och ölaffärer. Tänk på att man kan köpa oöppnade öl på krogen men att den självklart kostar lite mer…